Huruvida AfS har en framtid eller inte, är en fråga om huruvida SD är ett framtida nationalistiskt alternativ.
Europa är under mycket snabb förändring. Brexit. Nationalistiska regeringar i Östeuropa. Lega, RN och flera andra nationalistiska partier på snabb frammarsch i Västeuropa. Var är SD i detta? Jo, man kallar Marine Le Pen för fascist, utesluter folk för att de uppskattar Fria Tider eller någon annan bullshit man kallar ”ideologiskt avvikande”. Fotfolket i SD, d.v.s. medlemmarna som är aktiva ute i kommunerna, är nära nog efterblivna (de som är kvar). Mellanbefälen är utvalda för att inte utgöra konkurrens mot partistyrelsen och är alltså allt annat än dugliga. Högst upp har vi ett gäng anförda av en allt fetare, blekare, gubbigare och äldre Åkesson. Sitt ungdomsförbund har man upplöst. Man utesluter, baktalar, kylskåpsställer och intrigerar, om och om igen. Noll stolthet. Noll rygg.
Berätta igen var man finner framtiden i SD? Var är den unga svenska generation som står i kö för att engagera sig i detta parti?
Vänd nu på steken och ställ frågan: kommer Sverige falla till en sådan nivå att efterfrågan kommer att finnas på ett parti som säger att Sverige är svenskarnas land och den nationalistiska rörelse som präglar stora delar av kontinenten är något som vi skall omfamna och samarbeta med? Svarar man för sig själv ja på den frågan, så inser man också att det finns en framtid för AfS och SD:s framtid endast är ett 7-klöveralternativ byggd på skakig grund.
Det är EP-val om några dagar. Det är RLK-val 2022. Sedan EP-val igen 2024. Tre val på 5 år. Samtidigt går vi snabbt in i vad som kan komma att bli ett ekonomiskt stålbad. Förutsättningarna att verkligen etablera ett sant nationalistiskt parti Sverige är goda eller t.o.m. mycket goda. En Åkesson på lyckopiller och statiner iförd senaste HM-kollektionen är inte den person som kommer göra detta.
Europa är under mycket snabb förändring. Brexit. Nationalistiska regeringar i Östeuropa. Lega, RN och flera andra nationalistiska partier på snabb frammarsch i Västeuropa. Var är SD i detta? Jo, man kallar Marine Le Pen för fascist, utesluter folk för att de uppskattar Fria Tider eller någon annan bullshit man kallar ”ideologiskt avvikande”. Fotfolket i SD, d.v.s. medlemmarna som är aktiva ute i kommunerna, är nära nog efterblivna (de som är kvar). Mellanbefälen är utvalda för att inte utgöra konkurrens mot partistyrelsen och är alltså allt annat än dugliga. Högst upp har vi ett gäng anförda av en allt fetare, blekare, gubbigare och äldre Åkesson. Sitt ungdomsförbund har man upplöst. Man utesluter, baktalar, kylskåpsställer och intrigerar, om och om igen. Noll stolthet. Noll rygg.
Berätta igen var man finner framtiden i SD? Var är den unga svenska generation som står i kö för att engagera sig i detta parti?
Vänd nu på steken och ställ frågan: kommer Sverige falla till en sådan nivå att efterfrågan kommer att finnas på ett parti som säger att Sverige är svenskarnas land och den nationalistiska rörelse som präglar stora delar av kontinenten är något som vi skall omfamna och samarbeta med? Svarar man för sig själv ja på den frågan, så inser man också att det finns en framtid för AfS och SD:s framtid endast är ett 7-klöveralternativ byggd på skakig grund.
Det är EP-val om några dagar. Det är RLK-val 2022. Sedan EP-val igen 2024. Tre val på 5 år. Samtidigt går vi snabbt in i vad som kan komma att bli ett ekonomiskt stålbad. Förutsättningarna att verkligen etablera ett sant nationalistiskt parti Sverige är goda eller t.o.m. mycket goda. En Åkesson på lyckopiller och statiner iförd senaste HM-kollektionen är inte den person som kommer göra detta.