Citat:
Ursprungligen postat av
Tufsankatt
Det har gått dryga året sedan LW blev mördad.
Kan inte låta bli att fundera på UW, som väljer att bo kvar i detta lilla område med barnen.
Alla måste stöta på MGM till och från... hur tänker UW för att orka bo kvar? Tror han inte att SD är GM?
Försöker sätta mig in i känslan att välja bo kvar (nu tycker jag inte att de utsatta ska behöva flytta) men det måste vara en förskräcklig sits han och barnen (alla barn även SD:s) är i.
Måste erkänna att jag nog valt att fly fältet (inte minst för barnens skull) om jag inte var övertygad om att SD är oskyldig.
Hur tänker Ni andra?
Det är en oerhört svår fråga att svara på.
Det måste vara väldigt individuellt hur man tänker och känner.
Det som kommer först till mina tankar är att det som kanske skulle vara absolut svårast att tänka på om jag var en anhörig/barn till L*ena var att mordplatsen ligger så nära där jag bor.
Och mitt hem, som nu inte längre är mitt hem, är där något hände medan jag sov helt ovetandes. Ett hem är jag kände trygghet och aldrig trodde något ont kunde hända medan jag låg och sov.
Det skulle kanske kännas svårare än att mgm bor så nära kanske.
Kanske jag skulle tänka om jag var UW att vi har inte gjort något fel, vi har redan förlorat så mycket. Barnen har redan förlorat sin mor. De har förlorat sin trygghet. Sedan sitt hem. De har förlorat glädjen i att fira sin födelsedag, jul och midsommar. Det finns ingen ände på vad de har förlorat.
Nu behöver de ha något som är konstant. En trygg förälder. Sitt hem (som ska kännas som en borg). Sina vänner. Sin skola. Sina fritidsaktiviteter. Den miljö där de känner sig hemma.
Men det måste förstås vara jobbigt att alltid behöva gå en omväg för att slippa gå förbi mgm hus (vilket jag skulle göra). Vara rädd för att se honom i kvarteret.
Inte för att jag skulle vara rädd för att han skulle göra mig eller mina barn något illa, utan för att det skulle vara helt omöjligt att kunna gå förbi honom utan att känna starkt obehag.
Hur ska man förhålla sig?
Jag tror inte att det stämmer som JM skrev, att UW inte trodde på att SD var skyldig (eller vad skrev han nu, att han var osäker?).
Min tro är att de alla tror att mgm är den skyldig.
Kanske bor de kvar för att barnen ska kunna bo kvar i sitt hem, ha kvar sina vänner och sin skola.
Att behöva byta hem, flytta och lämna det som ger en trygghet är att i ett handslag bli av med väldigt mycket som är ens vardag.