Stockholm, Vasastan: Eric Torell med Downs syndrom ihjälskjuten av polis (2018-08-02)

Komplett FUP finns nu att få ut, utan kostnad.

Hmm, såg lite mörkt ur kanske, men tro mig - Det finns gott om duktiga proffsiga tjejer o killar därute.
Vardagssituationer är mestadels inga stora problem att ta sig an, och man lär som sagt hantverket med tiden sakteliga.
Jag har dock sett en tendens till att trängda lägen blir fler, man verkar ibland hamna i situationer där antingen polisen, mgm, eller tredje man hamnar i lägen som inte borde blivit. Ibland med småskador, ibland omskakade.
Jag har i åtminstone tio år sett en gradvis bräckligare/återhållsam yrkesinställning, som skapat en större men orsaksomedveten oro i ledet, även om det bara är sedan ca omorganisationens start som det började larmas om kårens instabilitet i massmedia.
Kan inte på ett ärligt vis säga att jag inte är lite bekymrad för vissa patruller ute emellanåt.

Dom äldre kalla kriget-exemplaren, dom gamla helskärpta 50+arna som jobbar med både hjärta och muskler tex dom du menar från Flygvapnet, har ju börjat försvinna. Dom som valt att stoppa på insp.-graden och verkligen är sinnebilden av Polis.
Dom ser rakt igenom en mgm eller vittne/annan, och som agerar innan någon situation ens ges tillstymmelse att ske. Dom som är kvar hittar man i tunnelbanepolisen i bästa fall och det finns en anledning att dom är där, som sin egna lilla grupp.
Ser råa och ärrade ut, viker inte en tum. Dom plockar en påtänd fullständigt rabiat knivviftare utan att dra vapen och helt utan skador, liksom dom skrämmer bort mobilkameror om någon hoppat framför tåget genom att helt sonika hiva upp kroppsdelar/blodiga kläder på perrongen framför fötterna på vad som då blir en gallskrikande 19-årig tjej eller en hyperventilerande 22-årig snubbe..
Nästa sekund hjälper dom Anita 80 år uppför trappan med matkassarna om rulltrappan klappat ihop, eller tröstar om stackarn som precis blivit personrånad under hot.
PM skrivs vid passets slut, allt sitter i huvudet hela dagen. Nästa dag på noll igen, tillbaka på bara.

Alternativt hittar man dom bakom en datorskärm i nått av landets polishus, där dom bitit ihop i vansinnet för att oförtröttligt gå fram till pension. Samma goa mentalitet, tillbaka på nästa dag med full kvalité på arbetet.
Alltid populära bland aspiranter och bland dom flesta befäl. Den man frågar även dom mest korkade eller obekväma saker, och som alltid levererar ett stärkande svar.

Dom här ovanstående är snart ett minne blott, det är i mångt en ny kår idag på både gott och ont.
Utan att skina på för hårt, skulle jag ändå vilja säga att jag tror att det kommer finnas anledning att bli mer nostalgisk i även den korta framtiden. Dom här gamla rävarna är i min fattning dom som hängt med bäst i tiden, eftersom dom fortsätter forma omgivningen, snarare än låter omgivningen forma dom...

Befälsordningen:
- Vakthavande befäl
- RLC-befäl
- Operatör
Vanligtvis är det operatören och rlc-befälet som handhaver ärenden ihop, förmedlar ingångsvärden, sållar & sorterar relevans.
Det är bara i specialfall som vakthavande befäl kommer in i ärendet.
Den här objektmarkören blev ju ett specialfall, och rlc-befälet föredrog detta för vakthavande. Dom sinsemellan sker överläggning.
Nu kommer den enkla anledningen till varför kedjan ser ut så;
Hade operatören eller rlc-befälet dragit allt bokstavligt med patrullerna eller PICen, finns det en risk att missförstånd och överilade aktioner går i akt.
Operatören som är i telefon kan aldrig överlägga sådant, utan är just upptagen i telefon. Operatören vill ha vad denne ska säga, samt är även den som mottager info.
Det måste sättas ihop till ett presentabelt begripligt paket för patrullerna för att förmedla korrekta ingångsvärden, och då är det rlc-befälet som ska snickra ihop det med operatören, alternativt som då i särskilda fall likt detta med Eric - överläggning med vakthavande och sedan vidare till operatör.

I det här fallet blev det rätt spretigt ändå, samt med tveksam hastighet på infogivning till PIC/patruller.
Ingången som RLC förmedlar blir den att inget pågående våld sker, ingen hotas, och ingen akut situation håller på att ske någon som helst gång under hela samtalet mellan larmringaren och operatören.
Det finns en allvarlig objektmarkör.
Sök larmringare, spana efter mgm.

PIC-patrullen och i synnerhet Södermalmspatrullen verkar trots denna binära ingång av larmet ändå dra på klart större växel än den patrull som nu kom först på.

Jag har lite svårt att komma in i skallarna på alla som medverkat i den här storyn, men jag tror mig se varför åtal väckts iaf.

Det är i alla fall hoppfullt att sådana som du finns. Man behöver inte vara som hjältarna i tunnelbanan. Att inse deras kvaliteter är ett mycket gott tecken i sig. Undrar varför de är nerskrämda i tunnelbanan i stället för att sprida sin erfarenhet ute i organisationen och färga av sig på er andra. Undrar om det har något med värdegrundsarbete att göra.

Det är inte bara polisen som genomgår oklart utsuddande av kompetens och ansvarsområden. Skolan har gått från bestämda och kunniga lärare med rektor och skolöverstyrelse i ryggen till en horribel soppa av undvikandebeteende och inkompetens på alla nivåer. Även sjukvården har tappat mycket av personligt ansvar och handlingskraft till överlåtande på styrdokument och policies. Där har man dock en kompenserande kraft i form av ständigt bättre utrustning, diagnosmetoder och läkemedel men det du talar om pågår där också. På samma sätt smygande och inte lätt att sätta fingret på.

Det enda man kan göra är väl att heja på de goda krafterna och att påminna sig om rävarna i tunnelbanan. Och att gå igenom sådana här fall och leta systematiska fel. Det hade varit mycket mer rimligt att utreda ett sådant här fall under haverikommissionen än som åtal som endast tar ställning till om någon uppenbart brutit mot lagen. Det är inte där nivån bör ligga. Då kan folk få för sig att allt är frid och fröjd så länge ingen blir dömd.

PS. Fattar RLC-grejen. För- och nackdelar. Tack.

När är mordrättegången planerad?

Det finns ju inget som hindrar bådadera. Det finns ju två frågor i detta: "Handikappad pojke skjuten med 25 skott av polispatrull" och så den fråga som du ställer.

I den första frågan finns i huvudsak två svar, ACAB-gängets (Mördarpoliserna, bla bla bla) och så vår tråd-kung A-R-O som verkar menar att det alltid är rätt att fylla folk med bly om de ser ut att ha vapen.

Här kan det ju vara bra att få veta hur lagen ser på saken, vem som än möjligen kan få rätt.

Förstår vad du menar och håller med. När väl haverikommissionen är klara med händelseförlopp och orsaker finns väl inget som hindrar åtal om åklagaren skulle anse det befogat. Tror (ej vet) att det funkar så i flyghaverier t.ex.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/busschaufforen-forvanad-over-atalet

Hade polisverksamheten inte administrerats, byråkratiserats, värdegrundifierats, och genusverifierats av div politiker, HR sprättar, och experttyckare, så hade detta redan funkat på en helt annan nivå.

Men frågan hur samhället borde hålla rätt på psykiskt eftersatta är inte polismyndighetens ansvar.

Sen ser du, om du läser det jag skriver, att jag framhållit att när någon riktar ett vapen emot dig, då ÄR det nödvärn. Det som i BrB 24 :1 beskrivs som "pågående eller överhängande brottsligt angrepp". Så enkelt är det

Och om någon räcker dig en brun banan, oförsiktigt hållen och det råkar vara lite mörkt? Som du kanske minns hade inte Eric något vapen. Då blir det i stället en bedömningsfråga och inte längre solklart. I det här fallet hade jag tolkat föremålet som ett vapen och skjutit direkt, såvida jag inte hade känt till att det gick omkring en hemmaboende kille med downs, keps och snusnäsduk. Då hade min visuella tolkning varit en annan och chansen att jag inte skjutit varit större. Om du minns länken jag gav dig.

En banan kan möjligen ha vissa likheter med en dildo, men inte ett vapen.

Här handlar det om ett föremål som ser ut som, och är tillverkad FÖR att se ut som, ett vapen. Vem som helst med intresse att överleva hade tolkat det som ett riktigt vapen, och agerat därefter.

Hade pappan berättat att sonen hade ett vapen med sig så har du en poäng, men i annat fall så kan knappast patrull på plats utgå ifrån att en person som hotar med vapen bara är en förymd mongoloid som leker krig.

Om du tänker dig att du skall jobba med någon typ av utredningsarbete kan jag inte nog rekommendera dig fördjupning inom perception och vittnespsykologi. Om det visar sig att du redan nu är expert får du ju chansen att glänsa på lektionerna och det är aldrig fel.

Edit: Om du minns ur FUP, beskriver samtliga på gården Eric som storvuxen och bred, medan södermalmspatrullen beskriver honom som kortväxt. Han var 167 cm.

Att vittnesuppgifter kan spreta åt olika håll, Ang hur någon ser ut är för mig skåpmat, tro mig.

Att man skulle stå och fundera :"hmm den här killen har ju jeans och t shirt precis som den där mongoloiden som var på rymmen, då är det ju lugnt".. när man får ett vapen riktat mot sig tvivlar jag nog lite på.

Är det däremot så att man fått vetskap om att han knallar runt med ett leksaksvapen, ännu hellre om man vet att det rör sig om ett verklighetstroget sådant, då är det en annan sak.

Allt jag säger är studera ämnet. Om det visar sig att du redan visste allt kan du höra av dig via PM så skickar jag en flaska whisky som kompensation.