Citat:
Ursprungligen postat av
Restad
På 80- talet var polacker de mest avskydda folken i Sverige, rätt eller fel så var det så. T.o.m fyllona använde djävla polack som skällsord. Ingen ville veta av polacker på 80- talet.
Jag har personligen aldrig haft något emot polacker. I mitt tycke jobbade de bra. Söp som svin och slog kvinnor ansågs det. Jag tror det var ont förtal ungefär som nu då vi drar alla invandrar över samma kam. Finns bra och dåliga människor bland alla folkgrupper.
Nonsens. Polacker har aldrig haft ett dåligt rykte i Sverige.
Innan murens fall 1989 var utbytet av människor mellan Sverige och Polen (och andra östblocksländer) ytterst begränsat. Så att måla upp bilden av polacker som paria i Sverige är en historieförfalskning som pk-folket tar till för att få oduglingar från Afrika och Mellanöstern att framstå i bättre dager.
Polacker som kommit till Sverige har alltid varit arbetsamma (då inkluderar jag naturligtvis inte zigenare från regionen). I början, när de ekonomiska skillnaderna var stora, så dök det upp polska bärplockare. Men i takt med att Polen och andra östländer fick det bättre ställt ekonomiskt, så har denna typ av säsongsarbetare kommit från allt avlägsnare länder: först Rumänien, därefter Moldavien, Thailand o.s.v..
Kontakten mellan grannländer Tyskland och Polen, med gemensam landgräns, har följt samma mönster. Först ett inflöde av enklare skolad arbetskraft till väst, men efterhand som en utjämning av välståndet skett så har detsamma gällt de människor som passerat gränsen från respektive sida.
Dagens problem med fattiga östeuropéer, stöldligor från öst o.s.v. härrör inte från vår omedelbara granne på andra sidan Östersjön utan det rör sig om personer som kommer längre ifrån.
Ett typexempel på en sådan person är Rachmat Akilov, den svagbegåvade terroristen som det falska kräket Özz Nujen och hans familj, via de kontakter som systern knutit i sitt jobb som snyltande asyladvokat, lejt som svartjobbare för arbeten på familjens fastigheter på Gotland.