Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Ja - det är dit man bör komma:
Bara skuldbelägga föräldrarna.

Varav ingen i omgivningen så detta komma.
Vad rektorn skulle ha anmält är ju frågan om det inte framkommer nåt via barnen? Att de inte far illa, att betygen inte dalar.
Det är mycket troligt att de spelade rollspel inför barnen (föräldrar brukar rent generellt inte vilja beblanda barn i bekymmer) och var fortsatt hur överdrivet omsorgsfulla som helst.

Familjer är i kris och om de som sagt inte visar andra riskfaktorer och upprätthåller fasader om att ändå mäkta med så går det liksom inte att lägga sig i allt även om man är rektor.

Missan beskriver vad hon såg redan innan händelsen varav Oskar beskrivs enlig följande termer:
"han befann sig i ett väldigt dåligt skikt."

Vore det inte läge att ta upp det med Hanna? Att vara bekymrad för hans hälsotillstånd?

Sen begriper jag inte varför vederbörande är så på hugget gällande hemundervisningen/skola och själv inte reagerar öht att Agnes är hemma och hon anser henne frisk.
Det är väl ändå nåt som är väldigt kontroversiellt.

Men senmoralen är att det är väldigt lätt att sitta och vara efterklok långt bortom händelsen.

Ta och lägg ner. Det är en bedömningsfråga likt alla yrkeskategorier. Har du ens leg?
Jag betvivlar såsom du resonerar i mångt och mycket. Eller så får man väl säga "Praise the Lord" för Propofol så att kontakten är minimal i vaket tillstånd.

Om hon inte såg detta komma, för att två pissföräldrar ändå lyckas bedra en hel omgivning, om lärarna som är där regelbundet inte uppfattar det som att barnen far illa - så har hon inte varit orolig.

Du är så rabiat i din klappjakt, du är så sugen på att jaga syndabockar - så det är inte ens givande att växla ord med dig.
Ha det.

Jag försöker tänka mig in i Missans situation.
Hon uppfattade Hanna som en mjuk person. Hon kände någon slags samhörighet. Man började lite försiktigt och trevande att tala om blommor och Bob Dylan. Det fanns något där att bygga vidare på. Men att från Dylan gå raskt över till att ifrågasätta varför Agnes var hemma,det var nog inte så lätt. Det behövs tid innan man vågar närma sig känsliga saker. Kanske läste Missan av något där att det var ett känsligt område.Om lektionerna hade fortsatt under hösten så vet vi inte vad som hade hänt.
Då kanske Missan hade frågat.....

Om artikeln skulle hinna ingå och tryckas i denna Jubileumsskrift så utgår jag från att den skulle insändas någon månad i förväg. Normalt skickas tryckförlaga till författaren för godkännande. Innan tryck. Visserligen digitalt.

Inte heller tro jag det var några nya tankar han uttryckte.

Ja, så kan det vara. Var det två år eller längre hon hade sin kontinuerliga kontakt?

Sen var det då det där med vad det rör sig om och när det börjar tangera mer riskabla saker. En svårt psykiskt instabil pappa torde klassas som det.
Då får man nog släppa Dylan och blommorna.

För övrigt fanns en fråga till gällande förfasan över hemundervisningen. Isoleringen du vet.
Det är ju bra konstigt att ett friskt barn är hemma. Men blir det bara konstigt när katastrofen är ett faktum?

Det är synd om stackars rektorn idag. Hon gjorde nog det hon trodde var rätt och riktigt efter sin bedömning och förmåga. Man behöver inte lägga mer skuld på henne än hon antagligen redan gör själv. Helt meningslöst att jaga någon syndabock - kommunen har redan kraftfull skärpt instruktionerna när barn inte går i skolan. Man har helt enkelt insett att bara anmälningsplikten för lärare och rektor inte var nog utan man behöver mer tvingande instruktioner.

Faktum kvarstår dock - rektorn var en av de få personer som identifierat att familjen var i kris.
En kris inne i familjen - inte en kris hos sjuka flickan A eller såsmåningom hos M som kanske var deprimerade. Utan just en kris i familjen. En familj som hade allt materiellt och till och med hittat en väl fungerande lösning med skattefinanserad privatundervisning från två olika skolor.
Ändå var familjen i kris sedan flera år trots att skolan försökt hjälpa.

Har man från skolan identifierat en flera månader lång krissituation i en barnfamilj och trots försök inte lyckats hjälpa familjen upp ur krisen - då begriper nog varenda individ med anmälningplikt att det är hög tid att anmäla oro och be om mer stöd till barnfamiljen.

Men av någon orsak blev rektorn och lärarna bländade och såg inte riktigt klart. Inget blir dock bättre idag av att straffa någon av dem.
I Lomma kommun kommer man nog aldrig igen att missa att orosanmäla något som ens är i närheten.

Nu får du sluta. Barnen kunde inte gå i skolan på grund av icke-specificerad trötthet, med okänt ursprung. Om rektorn läst på om ME hade hon direkt förstått att här måste man anmäla. Hon var lat.

Skolgången handlar inte heller enbart om betyg, i skolan ska man lära sig socialisera. Lära sig samarbeta. Arbeta i grupp. Utvecklas psykiskt, mogna. Respektera andra. Tolerera. Lära sig att alla är lika mycket värda. (Lär Develi, lär.) Det missade de hem-isolerade barnen.

Tack för samtalet.

En svartvit kommun. Man kommer att förolämpa minst ett föräldrapar med cancersjukt barn och mycket frånvaro på grund av det. Deras regelverk är så märkligt formulerat att man undrar om de ens bryr sig.

Först och främst var det ju Moa som Missan fick en fin kontakt med som jag har uppfattat det.
Det var Moa som var huvudpersonen och synd att hon inte fick vara ensam med sin musiklärare. Det borde ha varit Moas egentid.
När man repar så ska man få vara själv med sin lärare eller sitt band. Sedan är familjemedlemmar välkomna vid konserter och uppvisningar. Moa sa ju att Oskar rättade henne. Det kan ju verkligen hämma en och ta ifrån en inspirationen. Moa hade en lärare. Missan.
Vet ej hur länge Missan hade Moa som elev och detta börjar ju nu kännas knasigt att jag agerar språkrör. Missan var är du?
Ja om Agnes var frisk så är det inte bara konstigt att hon var hemma. Det är en katastrof då hon blev helt avskuren från ett normalt socialt liv. Samma procedur upprepade sig sedan med Moa.
Missan uppfattade Oskar som deprimerad. Vilket i sig är alarmerande men hon kunde ju knappast se in i framtiden och förutspå en psykos och strypta barn.
Man ska enbart skuldbelägga föräldrarna säger du och sedan skuldbelägger du Missan.
I dina analyser har du ju fokuserat på Hanna.
Här har vi då Missan som upplevde Oskar som den deprimerade och möjligen personlighetsförändrade.
Det rör om lite.

Ja, hon gjorde exakt vad hon förmådde - för det går inte att vara sierska när det kommer till självmordsbenägna personer som upprätthåller fasader.
Det finns många exempel på sådant. Chefer som jobbar, hämtar barnen på dagis, pussar frugan och skjuter sig.
Det var det inte med tanke på det Oskars chef förmedlar. För övrigt är det en sammantagen bild via förhör som presenteras på Fu och inte bara rektorn:
Hårt ansatta, med allt fokus på sjuka barn.
Det är en annan formulering av samma sak.

Det är just deras ekonomiska status, välutbildade båda två - frånvaro av riskfaktorer - som gör det vanskligt.

Hårt ansatta, med allt fokus på barnen har skett sen Agnes blev sjuk och en kris utvecklas smygande över tid. Det kallas utmattning, doktorn.
Den mer akuta krisreaktionen verkar däremot komma när Moa får diagnos. Den är dock inte offentlig.
Så nej - har de upprätthållit fasader, som om det ändå rullar på, så kan man inte anmäla barnfamiljer hur som helst OM INTE BARNEN UPPFATTAS FARA ILLA.
Ja, Hanna måste ha sett lika rar ut som hon beskrivs på jobbet. För övrigt verkar hon vara ännu mer benägen att spela rollspel gällande sjuka barn. Hon nämner dem inte ens.
Oskar klarade också av att dölja hur illa det var. Vissa personlighetstyper är väldigt vanskliga.

På tal om Propofol så kanske jag skulle ha skrivit Ketalar?

Kommunen behövde nog helt enkelt göra något för att det aldrig, aldrig ska kunna hända igen att barn hemundervisas i åratal eller två syskon är hemma en hel termin utan att någon känner oro för hur barnen har det.
Ja då blir det som så ofta i fyrkantiga sammanhang att pendeln slår över för långt åt andra hållet så även familjen med det leukemisjuka barnet måste prata med Soc som kommer ta kontakt.

År var det frågan om, går väl att kolla posterna med jag ids inte nu.
För övrigt vet jag inte vad det ens berör sakfrågan det du skriver om.
Om de satt med för att de körde dit, ej nästgårds tror jag missan sa, så var det korta 40 minuter. Antingen rent praktiskt eller så tyckte de väl det var trevligt att lyssna på.
Ja, om nu missan bedömt henne frisk via att ha sett henne 40 minuter i hela sitt liv - och tycker att hemundervisningen och isoleringen är fasansfull - så borde hon väl ha reagerat redan då kan man tycka. Men nope - inte ens diskussion med Hanna, än mindre orosanmälan
Nej, jag gör en jämförelse med flit. För att du ska smaka på din egen medicin när du påstår att det borde gjorts orosanmälan. Helt plötsligt fungerar resonemanget relativt bra när det handlar om missan?
Fortsättningsvis har missan beskrivit Oskar i lång mer allvarligare termer än nån annan uppfattat honom - om man nu ska diskutera varningssignaler och oro för barnens väl och ve.
Nej. Jag har skrivit om båda två i mina inlägg.
Tack för diskussionen, nu blir det att sova.