Jag har börjat med datorspel igen - är det fel av mig?

Jag har haft en abstinens från datorspelande sedan jul just för att få ett starkare grepp om mitt liv - mina studier och mitt sociala liv.

Till slut har jag insett att jag mestadels bara är uttråkad eftersom ingen vill vara med mig, har bara ytliga vänner på högskolan som jag hänger med just där.

Jag brukar annars bara surfa på nätet och skapa trådar här under tiden som jag ständigt upplever självmordstankar.

Jag har nu börjat med datorspel. Jag är annars uttråkad och har bokstavligen inget sätt att koppla bort min hjärna från studier och tankar om döden. Mitt sociala liv blev knappast bättre under min abstinens. Snarare motsatsen då jag inte hade något samtalsämne, enda intressen tog jag bort. Vem tycker om personer utan intressen?

Har jag gjort fel av att börja med spelen?

Varför skulle det va fel av dig vem dömmer vad du gör med ditt liv?

Jag får en ångest när jag spelar.

Jag har en ständig känsla av att jag slösar min tid och att jag borde lägga den tiden mot att förbättra mina sociala förmågor och knyta djupare kontakter. Det var det jag försökte med under flera månader utan direkta resultat.

Känns bara fel att börja med spel. Känns som en tung droger.

Inget fel. Sålänge man inte spelar hela tiden.

Håll det på en rimlig nivå och ge inte upp på din sociala utveckling i så fall.

Läs en jävla massa böcker och bege dig ut. Se till att träffa folk och hålla dig aktiv.

Sen fokuserar du på att bara köra typ 2 timmar i veckan utav datorspel.
Annars har du helt klart satt dig själv i klistret.


Det gäller att hålla koll på hur man använder dopaminet.

Gör det du mår bra av men försök ändå finna en balans mellan spelande och studier. Glöm inte livet utanför datorn helt enkelt.

Det är det som är problemet.

Nu när jag börjat vet jag inte alls om det kommer finnas balans i livet. Jag är bokstavligen uttråkad mer än 6 timmar varje dag. Ingen att hänga med förutom mina kompisar som inte är bra (och bara under skoldagar, de vill inte hänga med mig under fritiden av någon anledning, kanske är jag tråkig eller läskig).

6 timmar av vakuum, det är klart datorspel kommer ta hela den tiden.

Jag vet inte hur jag ska kontrollera det. Om jag tar en paus blir jag uttråkad, då går jag in i det igen.

TS säger uttryckligen att han inte vill spela, och får då rådet att bara fortsätta lite.

Tramstips, säger jag.

Det du ägnar dig åt kallas för prokrastinering, och har en tendens att bli en ond cirkel. Ångest är en klassisk komponent i det, och det ger dig mer ångest, vilket gör att du ägnar dig åt mer prokrastinering. Självklart mår du dåligt då, det krävs inget geni för att förstå.

Lösningen är att ersätta det med något annat kul.

Dra på någon fest i helgen. Repeat ett par gånger så ska du se att du har kommit fler närmare.

Och ja, jag tror fanimej till och med att droger tillsammans med ett trevligt sällskap är hälsosammare än vad du ägnar dig åt nu.

Hur ska man börja ersätta det med något kul?

Idag ersatte jag det med datorspel... känner mig spyfärdig. Hade inget val, att vara uttråkad varje dag och må dåligt gör en desperat.

Jag är inte fest typen.

Vad för något finns det att ersätta med?

Jag tycker att du ska börja med medveten närvaro. Det är en massa tekniker som låter dig komma tillfreds med dig själv och din tillvaro.

Att ta till olika grepp för att fly från sina tankar, som droger och datorspel, fungerar inte i längden, det blir bara värre. Medveten närvaro låter dig konfrontera dina dåliga tankar, och kasta dom i soporna där dom hör hemma.

Det är fullt naturligt att känna obehag av att inte ha något att göra. Vi människor kräver stimulans. Inget konstigt alls. Det dumma är bara när vi fastnar i ett stimulerande beteende som inte gynnar oss.

För att?

Du ska veta att det är en farlig inställning när man säger att man "är" en viss typ av människa när det är en så dynamisk egenskap man beskriver. Jag var inte heller festtypen när jag var deprimerad. Men det "är" jag nu, och jag mår sjukt jävla bra. Och det har gett mig saker, min bekantskapskrets har fan blivit enorm, och jag får mer kärlek än vad jag någonsin hade kunnat tro för ett par år sedan.

När du säger att du "är" hur du för tillfället mår så intalar du dig själv att du aldrig kommer att förändras, och det är ingen bra inställning alls. Du skapar en kognitiv dissonans för dig själv som låser fast dig ännu mer. Du kommer att tacka nej till saker för att "det är inte du" som egentligen hade varit skitbra för dig. Även detta är en fullt naturlig psykologisk försvarsmekansim för att skydda ditt ego. Men det är sällan hälsosamt.

Du brukar alltså vanligtvis inte vara sugen på att festa. För att?

Vad som helst som är mer produktivt än spel och som du kan finna glädje i. Du kan t.ex. bli mer attraktiv genom att börja gymma. Sätt upp ett mål, t.ex. att dejta någon bara för att lära dig i sommar.

Du kan lära dig programmering så att du kan bygga spelen istället för att spela dem, kanske joina något Meetup och lära dig mer och kanske mingla med någon.

Allt där du tvingas träffa människor skulle jag säga är hälsosamt för dig just nu. Men gärna inte via något som är spelrelaterat.

Bestäm för dig själv att du ska spela 1,5 timme, försök sedan hitta på något annat som är nyttigt för både hjärna och kropp t.ex. - ta en promenad. Försök hitta små rutiner så att spelandet inte helt tar över din fritid. Vet hur det är, har varit där, svårt att sluta men jag löste det genom att göra mig av med spelen.