Svalt intresse för ägarlägenheter, lyder rubriken. Vad beror ointresset på? Är det för att byggarna inte kan gömma lån i föreningen och därmed ta bättre betald? Och hur är det med bolån till ägarlägenheter? Tydligen finns det inte så många ägarlägenheter. Bara 1 200 i hela landet.
https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/svalt-intresse-for-hajpad-lagenhetsform/repscy!bkDP@5YpUNQUw735aXKgg/
JM verkar satsa på ägarlägenheter. De har byggt på Lidingö och Uppsala och nu ska de bygga på Liljeholmen med inflyttning i skarven mellan 2020-2021. Ganska långt dit. Ränteavdraget kan ha hunnit slopas vilket har betydelse eftersom man troligtvis måste låna mer då föreningen inte gör det.
Personligen tycker jag att ägarlägenheter är attraktiva då man får större möjligheter att förfoga över sin dyra lägenhet, exvis kan hyra ut som man vill, vilket kan vara intressant för folk som ska lämna villan inför pensioneringen och kanske vill bo utomlands halva året. Eller om man vill köpa åt barnen.
Den aviserade skattereformen kan dock ha betydelse i framtiden. Kanske blir det återkomst av arv- och gåvoskatt så det är kanske bäst att man delar ut det mesta av arvet redan idag om man har vettiga ungar, som de flesta har. En sådan gåva kan bestå av en ägarlägenhet som ungen får tillgång till vid 18-årsåldern men som hyrs ut fram till dess. Men vill man trassla med överförmyndare för de ska väl in och peta om ungen får en förmögenhet?
Jag ser att förtätning pågår i en del villaområden här i Stockholm. Enskilda byggare köper stora tomter, river rucklet som står där och bygger bostadsrättsradhus. De som är om sig och kring sig kan kanske bygga ägarlägenheter i egen regi om man äger en stor tomt med ett ruckel på. Då kan man kanske bo kvar i "sina kvarter" även som äldre men bekvämare.