Citat:
Ursprungligen postat av
Returpapper
Även om det inte är jämförbara storheter så är media mycket värre än Örjan Ramberg. Benny hade lite hårdare ledarstil än vad flickskådisarna tålde och för det blev han dödsmobbad.
Tänker inte skriva vad jag skulle vilja göra med media.
Media är värre. Det tycker jag också.
Media skriver om allt möjligt utan att behärska det de skriver om. Det saknas kunskap om juridik och rättsväsendet. Det handlar om politiska tidningar, med en "god" agenda där det inte blir som det var tänkt. När det inte handlar om ren nyhetsförmedling ser vi medias desperation som förvärrar tidningarnas situation. Media har ingen trovärdighet när medborgarn kan få nyheter genom olika nättidningar och utländsk media.
Vi vet att vissa människor sätts dit för ingenting av media, medan andra gullegrisar kommer undan med grov, styrkt brottslighet som penningtvätt, och samtidigt får skriva krönikor om svenska folkets rasism.
Om media kontinuerligt hade granskat och skrivit om olika brottsfall som i andra länder, utan att skydda vissa personer som det anses känsligt att skriva om, hade media haft en straffrättsligt uppgift. Det ska finns ett moment av avskräckning för att förebygga brottslighet. Det ser vi exempel på, när brottslingar flinar åt de rättsliga konsekvenserna. Särskilt när det inte blir några alls. Straffen är inte avskräckande.
Nu vet folk som begår brott och misshandlar kvinnor att det kostar inget straffrättsligt eller socialt. Vi vet alla att folk gör det de kommer undan med. Hade media rapporterat om kvinnomisshandel, som de gör i många andra länder, hade Ramberg inte kunnat hålla på att misshandla olika kvinnor under ett helt liv. Med beaktande av hur statstelevisionen och media nu frossar i denna sak, och hedrar Josefin Nilsson postumt, ska de inte hänvisa till pressetik, när det är bekvämt, när de nu deltar i ett drev.
Kärnfrågan som måste benas ut är vilka personers liv och gärningar som har ett nyhetsvärde. Min synpunkt är att de personer som har gett sig in i det offentliga livet måste tåla att bli granskade. Som skådespelare och sångerska är man offentliga personer som vill själva att det skrivs, men bara snälla saker! Det är patetiskt med alla dessa idiotiska kändisar och influensers som fläker ut sig, och samtidigt påstår att de är kränkta och anser sig näthatade när folk inte köper deras förmedlade verklighet.
Det saknas granskning av offentlig personer som politiker, folk som jobbar i rättsväsendet, och i övrigt häller hög profil offentligt. När man läser en dom är det faktiskt av intresse att veta vilka personer det var, som satt där och dömde och gjorde en trovärdighetsbedömning. Efter Alliansen sammanbrott, blev det fler granskningar av politiker, där gamla nyheter plötsligt blev nya, som Eskils tafsade på moderatkvinnor och Emmas bedrägerier med hyresbidrag. Samma sak med Ramberg och Nilsson. Gamla nyheter blir nya när media startar drev, utan att det blir, eller har varit en objektiv nyhetsvärdering.
I detta fall är det mest anmärkningsvärda att Sverige har en kulturminister med rastaflätor som har möte med Dramaten om en enskild anställd. Trots att vi inte har straffet yrkesförbud i Sverige, eller retroaktiv lagtiftning ens för terrorister som lustmördat för islamiska staten.
