Why Women Destroy Nations - faran med feminismen

Merapis "taktik" är ungefär som statsmaktens. Under många år så kördes inslag i public service med bilder på magra, sjuka negerbarn som försökte vifta bort alla flugor.

Ytterst effektivt sätt att kyla av medborgare på som inte var nöjda med tex återkommande skattehöjningar.
Jag kan höra min mormors ord hur klart som helst trots att hon är död sedan länge.
"Tänk vad vi har det bra" utbrast hon varje gång SVT rullade dessa bilder i rutan.

Samma argumentation används tex när någon klagar på att den svenska kronan når nya bottennoteringar. Man letar upp valutor i dysfunktionella länder som det går riktigt dåligt för och jämför med dessa

Kort - Det finns alltid någon som har det sämre.

”Progressivitet” är ett vänsterbegrepp. Det innefattar ”förändringar för förändringens egen skull”. Således blir ”progressiva högerpartier” en oxymoron och att du uttrycker dig så visar hur vänstervridet samhället blivit.

Starka samhällen och stora civilisationer byggs av starka män och med manliga värderingar som grund. Ironin är att detta skapar en grogrund för kvinnliga värderingar och för kvinnor och svaga män att tillskansa sig makt. Vilket bryter ned samhället och så småningom kollapsar det. Alla civilisationer som existerat har genomgått ungefär samma cykliska process. De föds, frodas, degenererar och faller slutligen. Och mekanismerna är desamma. En civilisation kan aldrig upprätthållas med kvinnliga värderingar. Åtminstone inte särskilt länge. Västvärlden passerade zenit för över 100 år sen och är nu inne i det sista stadiet där ett slutligt fall stundar.

Hon var alltså en kvinna som förordade den tidens mångkultur och därigenom förstörde sitt eget land för att hon vill träffa främmande män.

När ska folk fatta att den moderna feminismen inte handlar om jämställdhet utan enbart handlar om att bryta ned samhället för att skapa en ny sorts utopi. Galenskap med andra ord.

Höger och vänster är väldigt relativt i politiska sammanhang. Jag kan ge dig att det är vänstern som typiskt driver social förändring, vänstern är ju liksom den svagares representant så det blir naturligt. Men det är på inget sätt kopplat till den ekonomiska vänsterpolitiken. Att vänstern har gjort landvinningar på den här fronten, sånt som att det inte är fruktansvärt att vara homosexuell längre, "förändringar för förändringarnas skull" så som motståndarna må se det, betyder inte att samhället har gjort en vänstervridning. Ekonomiskt, där den egentliga vänsterpolitiken är, rör vi oss bara högerut. Civilisationer kollapsar av en massa olika skäl, de har räknats upp i tråden. Att kvinnliga värderingar någonsin skulle ha haft något med detta att göra är en hypotes som än så länge saknar stöd i historien.

Det är inte bara reaktionärer som gör den kopplingen. Gott om vänstermänniskor kallar SD för ett högerextremt parti. Det är ju knappast för att SD står längst till höger ekonomiskt sett (det är snarare C som gör det).

Visst, jag har ingenting emot vad du säger här. Men det är ju en del i det politiska spelet, man vill lägga beslag på de här frågorna. Och eftersom högern lät det ske, för att man inte ville vara på rätt sida i historien, så är kopplingen ganska naturlig. Jag tar väl delvis tillbaka min protest. Men det är ingenting i sig i den här politiken som innebär att den naturligt måste komma från vänster, det hade lika gärna, rent teoretiskt, kunnat vara högern som drivit frågorna. Det finns ingen ideologisk motsättning, bortsett från partier som SD då.

Ok så nu är det inte feminismens fel att vi svenskar är singlar, nu är det pga att vi förvärvsarbetar.

Många av dess utövare.

Nej.

Åh fyfan, tonåringar är ju så dryga och jobbiga. Du är verkligen beredd på att genomlida mycket för lite fitta. Du hade varit storkonsument av öronskydd....

Nej, höger och vänster är inte alls relativa begrepp utifrån den klassiska skalan. Och använder man inte den klassiska skalan så blir höger-och vänsterbegreppen helt meningslösa.

Naturligtvis är homovurmandet en vänsteridé. Du hittar den hos både tidiga liberaler och marxister som båda är vänster. Främst genom problematiseringen och dekonstruktionen av sexualitet med syfte att förgöra familjen.

Det finns oerhört starkt stöd i historien för den cykliska process jag beskrivit. När ett samhälle går från fattigdom till välstånd så rör man sig från fokus på resursanskaffning till resursanvändning. Ergo från manligt till kvinnligt.

Eh, visst, utgår man från en fast skala så är det inte relativt. Men det gör man sällan. Man brukar relatera till olika saker, t ex till de andra parterna i landet. Och vilka frågor man driver förändras väldigt med tiden.

Vurmandet som du kallar det, eller att sluta förtrycka en sexuell minoritet som det inte fanns något rationellt fog för att förtrycka, är knappast marxistiskt. Men visst är det på sätt och vis en vänsteridé eftersom hela tanken är att man ska representera de som inte har proportionerlig makt i samhället. Att man ska slå sig ihop för att tillsammans är man starka och kan driva frågor som skulle vara svåra att få igenom om bara de som direkt påverkades drev de. I kontrast till högerns individualism.

Men du har delvis gått på vänsterns marknadsföring, vilken kanske inte är osann i frågan men definitivt partiskt färgad.

Den cykliska processen du har hittat på tycker jag du ska försöka skriva en vetenskaplig artikel om, har du faktiskt fog för det du säger och du inte bara, som det låter, spekulerar efter en slutsats du först bestämt dig för, så kommer du göra landvinningar.

Den feministiska ideologin har haft flera negativa konsekvenser i vårt samhälle. Låt oss ta en titt på några av dessa.

1. Familjen är idag hårt ansatt som en konsekvens av feminismen. Feminister har sedan begynnelsen framhävt kvinnans "självständighet" och "frigörelse". Inte minst i förhållande till familjen:

”From the point of view of feminism, however, the woman’s enemy is within the door as well as outside it. He is present in the incestuous father and in the abusive husband… From the perspective of a woman, the nuclear family is not a haven in a heartless world; it is one of her workplaces, perhaps her only one, and the one in which she suffers some of her most direct oppression” (Jaggar, Feminist politics and human nature, 1983)

Så kvinnan måste frigöras från familjen. Hon ville emellertid inte förlora sina barn, vilket har inneburit att de idag ofta växer upp med ensamstående mödrar. Detta har varit en medveten strategi från feminismens sida från början:

”… in the writings of feminists of the postwar era… positive views of the fathers role were few. Indeed, campaigners for the legal right of mothers to control their children often painted a dismal picture of the father as a remote, uncomprehending, drunken, or abusive figure. Utopian fantasies of heroic mothers and matriarchal communities conveyed the message that children flourished in the absence of their father” (Allen Taylor, Feminism and motherhood in Western Europe, 1890-1970, 2005)

Denna feminismens medvetna strategi är förstås anledningen till att mödrar automatiskt får vårdnad om föräldrarna inte är gifta (Föräldrabalken 3 kap. 3§) och att fäder missgynnas vid vårdnadstvister. Det tragiska är att barn behöver sina fäder, deras sociala och psykiska utveckling hämmas märkbart om det inte finns en fadersgestalt i hemmet. Det är således inte konstigt att svarta killar i USA har så många problem, en majoritet av dem föds utanför äktenskapet utan en närvarande fader. Sambandet gäller även för Sverige.

2. Men vem finansierar då denna frigörelse? Vi vet ju förstås att mannen betalar underhåll till kvinnan i fall med vårdnadstvister. Men om vi talar om kvinnans frigörelse rent generellt? Välfärdsstaten omfördelar över 1 000 000 kr från genomsnittsmannen till genomsnittskvinnan under en livstid (SCB, Nästan hälften av skatten är årlig rundgång, 2005) och därutöver gynnar dagis och barnomsorg särskilt kvinnor (åtminstone enligt feministisk logik). Det finns även ett samband mellan välfärdsstatens utveckling och kvinnors politiska aktivitet som gradvis ökade i styrka decennierna efter den kvinnliga rösträttens införande (Aidt & Dallal, Female voting power: the contribution of women’s suffrage to the growth of social spending in Western Europe (1869-1960), 2008). Kvinnor har systematiskt röstat för ökade sociala utgifter vilket i praktiken är en omfördelning från män till kvinnor.

Detta visar hur förljugen hela samhällsdebatten är. Kvinnan är lika "beroende" av mannen som tidigare, och hon har själv röstat för det. Feminismen klagade över kvinnans beroendeställning, men hennes ”beroende” av män kanske snarast bör liknas vid en hantverkares ”beroende” av sina verktyg? Mannen utför fortfarande arbete för hennes försörjning, skillnaden är förstås att hon idag kan lämna äktenskapet och ta barnen ifrån honom. Staten ser till att hennes exmake betalar underhåll, men även att alla andra män i samhället får en del av sina resurser omfördelade till landets kvinnor så att de kan fortsätta vara s.k. ”självständiga”. Välfärdsstaten gynnar ensamstående mödrar, men inte barns välmående eftersom incitament till att barnet ska få en fader minskar.

3. Skolan är idag en direkt fientlig miljö för pojkar. De utsätts t.ex. för en tämligen betydande betygsdiskriminering (Berg et. al., Gender grading bias in junior high school mathematics, 2019). Detta tycks bero på att skolan idag belönar typiskt feminina beteenden som att sitta still, räcka upp handen, vara social/snäll, vara verbal o.s.v. genom att göra dem betygsgrundande (Cornwell et. al., Non-cognitive Skills and the Gender Disparities in Test Scores and Teacher Assessments: Evidence from Primary School, 2011). Med andra ord, saker som inte har med faktisk kunskap att göra avgör betygen eftersom skolan premierar feminina karaktärsdrag.

Nationella prov utformas medvetet för att gynna flickor genom att man i ämnen där flickor gör sämre ifrån sig konstruerar uppgifter som de ska ha lättare för. Ingen motsvarande anpassning sker för pojkarnas räkning i ämnen de är sämre i. Därutöver får pojkar ofta i skolan höra att det är något fel med maskulinitet (och därmed på dem). På ett fritidshem på Gotland t.ex. serverades flickorna semlor på internationella kvinnodagen, medan pojkarna fick nöja sig med knäckebröd. Det är heller inte ovanligt att skolor arrangerar evenemang där pojkarna inte är välkomna överhuvudtaget (Billing, Jämställdhetsbluffen, 2012).

4. Allt detta bygger på ett manshat som genomsyrar feminismen, på tanken att det finns ett patriarkat som flickor måste kompenseras för, och pojkar och män straffas för (och samtidigt botas från). Maskulinitet uppfattas i det närmaste som en psykotisk störning:

”… masculinity or manhood as it is defined and established in cultures that value or valorize heroism, honor, war, and competition – the culture of warriors, the economy of capitalism. To be a real boy or man in such cultures means to be able to be hurt without feeling hurt, to separate without feeling sadness or loss, and then to inflict hurt and separation on others” (Gilligan, The centrality of relationship in human development, 1996)

Det är idag vardagsmat att brölande feminister beskyller män som grupp för att vara ansvariga för våld och våldtäkt, att det är ”maskulina normer” som är orsaken. Den som minns jämställdhetsministern Margareta Winberg kommer säkert ihåg hennes hatfyllda uttalanden om mannen som idag, liksom då, utgör regeringspolitik. Manshatet är idag institutionaliserat:

”På ett grundläggande plan handlar det om att utmana föreställningar om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld, samt normer som inskränker kvinnors och flickors självbestämmande över t.ex. sexualitet…” (Skr, 2016/17:10)

Detta är dock rakt motsatt verkligheten. Det är nämligen förvägrandet av en maskulin förebild (fadern) som orsakar våldsamhet och kriminalitet bland pojkar. Det är även maskulina ideal såsom självbehärskning, styrka, duglighet, hierarki o.s.v. som hade underlättat för pojkar i skolan (och samhället i övrigt). Den feminiserade flumskolan har försvårat för dem, delvis medvetet verkar det som.


www.flinkochfardig.com

Men vad skulle syftet vara med skalan ifall du tolkar den relativt? Jag förstår att relativisering är en självklarhet för dig som vänstermänniska men det är ett vanskligt sätt att resonera ifall man vill förstå historiska processer. Du gör i så fall bättre i att överhuvudtaget inte använda vänster-höger skalan.

Ett fungerande samhälle bygger på sunda ideal som värnandet av familjen och heteronormen. Egentligen hyser inte vänstern någon omsorg om homosexuella eller andra förment svaga grupper. Det handlar bara om att bryta ned samhället, skaffa sig makt och införa sin ordning. När bolsjevikerna inte lyckades lura arbetarklassen så valde man att fokusera mer på andra grupper. Som kvinnor, homosexuella och icke-vita.

Jag har inte ”hittat på” något utan det cykliska perspektivet på civilisationers uppgång och fall återfinns bland de mest prominenta historiker och tänkare som funnits. Exempelvis Osvald Spengler.

Nej att mödrar automatiskt får vårdnaden men inte de biologiska fäderna, om man inte är gift, beror på hur verkligheten ser ut. Man vet alltid vem modern är helt 100% sä'kert men inte alltid vem fadern är, inte ens alla mödrar vet detta med 100% säkerhet. alltså måste ibland den biologiske fadern letats upp eller fastställas på de sätt man nu kan göra detta på.

Och ja, det är tragiskt att fäder inte är där för sina barn, för dessa två män och deras barn behöver varandra. Just därför jobbar feminismen på att män ska få lov vara hemma mer med sina barn samt att även män ska kunna vara enskilda vårdnadshavare. Samt att ändra normerna i samhället så att uppmärksammheten och de normativa kraven kring föräldraskap även gäller män.

VEM finansierade det patriarkala samhället? VEMS löner/ ersättningar för deras faktiska arbete har aldrig existerat/ eller varit extremt underbetalt?

Och ja dagis mm gynnar självklart kvinnor OM man nu i samhället lägger 100% av barns praktiska omsorg på just ---ta-da! kvinnan. VEM gynnades ekonomiskt av detta lilla arrangemang?
Lägger man däremot det praktiska samt ekonomiska ansvaret för sina barn på BÅDA föräldrarna så gynnas självklart BÅDA av existensen av dagis m.m.

Verkligheten är nu att i våra samhälle så existerar en rad arbeten som måste göra. Vissa har vi ersatt med lön andra inte. Vissa har vi satt män att göra , vissa har vi satt kvinnor att göra.....och gissa vad som hör ihop med vad.

Transfereras det något av värde i detta samh'älle mellan kön så går den strömmen snarare från kivnnor till män, för kivnnor gör fortfarande stora delar av mäns praktiska arbete med deras barn och hem, och det gör detta obetalt.