Citat:
Det går ju inte att sluta grubbla på den här tragedin. Jag funderar på varför ingen reagerat innan det skedde eftersom O verkar ha pratat med sina kollegor. Enda anledningen jag ser till att O fick sån direkt reaktion efter tragedin är att kollegorna hört en totalt annan förklaring än den i brevet. Att de trodde att O hade kontroll. Normala människor, som vi pratar om, skulle inte ge en eloge eller kalla någon ängel som varit delaktig i morden på sina barn. Inte heller tillägna ett seminarium i hans namn. De såg honom enbart som ett offer eller faktiskt ett helgon. Någonstans i tråden finns uppgifter om att H skulle varit mest drivande och kanske det härrör från kollegornas beskrivning de fått? Frågan är varför O skulle berätta något över huvud taget för kollegorna? Så här i efterhand så ser jag det som ett sätt att börja skylla ifrån sig. Precis som pappan i Sala men bara på ett lite mera planerande sätt.
Jag vet inte. Om du har en mycket kompetent och omtyckt kollega på din arbetsplats som berättar om två svårt sjuka barn hemma (om det var så han sa) och eventuellt en fru som har mycket svårt att hantera den uppkomna situationen (om det var så han sa), och du läser att den familjen har dött i en familjetragedie, så är det inte konstig att första reaktionen är chock och det som har sagts. Det som är ovanligt är hur det utrycktes (med ängel osv), det var starka ord som användes. Där instämmer jag. Det tar lite tid att fatta, tror jag, att inte bara ha den empatiska reaktionen för någon man känner och tycker om tills man förmår att se brottet. Och för vissa tog det ovanligt långt här. Helt till det blev känd hur barnen dog. Och det är eventuellt märkligt.