Citat:
Ursprungligen postat av
Zyclone-B
Alla svarar olika på behandling av antidepressiva läkemedel.
T.ex Zoloft är rätt agressiv och ökar självmordstendensen för vissa, andra märker inget alls.
Varför frågar du? Nyfikenhet eller behov?
Alla antidepressiva kan öka på självmordstendenser och aggressivitet hos vissa användare, särskilt under dom första veckorna i behandlingen. Zoloft (sertralin) är nog vare sig värre eller mildare än andra antidepressiva när det kommer till detta. Hypotesen kring detta är att när medicinen börjar ge viss effekt så tar den personen ut ur den värsta apatin och får personen att bli mer handlingskraftig och därmed tillräckligt motiverad att försöka ta sitt liv.
Men det är extremt sällsynt med självmord pga medicinering, att varningen finns har mest att göra med att bolagen måste varna för alla risker som kan uppstå då det kan uppstå en mängd stämningar med mer om det visar sig att personer får "bieffekter" som det inte rapporterats om.
Samma sak med så kallat "serotinergt syndrom" som det alltid varnas om när det kommer till antidepressiva, även om det i realiteten är ett extremt sällsynt fenomen.
Men det kan hända, och då är det allvarligt, därför dessa varningstexter om riskerna med att använda för mycket eller tillsammans med andra preparat som "johannesört", etc etc..
Den enda riktigt gemensamma bieffekten som tycks drabba dom allra flesta som tar SSRI och andra antidepressiva som blockerar 5-HT2a-2c receptorerna är dom sexuella biverkningarna som oförmågan att komma över målsnöret vid sex. Annars är det nog som så att vissa svarar jättebra på en medicin medan vissa inte alls, etc.
Jag läste för ett tag sedan ett referat till en stor metastudie som jämförde en räcka olika antidepressiva och där visade sig Saroten vara tämligen överlägsen följt av Mirtazapin och Venflaxin om jag inte minns fel. Men när man tog in toleransen mot bieffekterna så gav dom flesta SSRI-preparaten bäst effekt då fler tolererade bieffekterna och därmed fullföljde sin medicinering utan att avbryta den som ofta var fallet med Saroten.
Generellt kan man också säga att om ens depression yttrar sig så att man känner sig överdrivet trött, har ett stort sömnbehov, stor aptit och en allmän apatisk håglöshet, (så kallad atypisk depression) så bör man först testa en medicin som i huvudsak påverkar noradrenalinet och dopamin (även om "äkta" dopaminerga antidepressiva inte finns i Sverige, mer än som parkinson mediciner och även centralstimulantia mot adhd). Men Voxra kan kanske funka även om dess dopamineffekt är gravt överdriven och även om den skulle stämma förmodligen är otillräcklig för signifikativ effekt. Men Voxra har en god noradrenalinerg effekt vilket antagligen är orsaken till att många tycker den funkar mot trötthet och apati.
Andra erkänt effektiva noradrenalin återupptagshämmare är TCA som Sensaval (nortryptilin), Reboxetin, högdos Venflaxin och Cymbalta, och sen då Saroten och Anafranil som båda hämmar Serotonin och Noradrenalin rejält vilket ger dessa dess goda effekt. Mirtrazapin påverkar också noradenalinet rejält men genom en annan mekanism.
Om ens depression yttrar sig i form av ångest, oro, sömnsvårigheter så bör SSRI vara första valet tillsammans med kanske Buspar. Mirtazapin brukar vara effektiv då den har en kraftigt lugnande effekt i form av dess antihistaminera egenskaper. Men räkna med viktökning deluxe...
Men bland SSRI så handlar det nog mest om vilken man tolererar bäst och Sertralin tycks vara rätt "snäll" mot dom flesta. SSRI orsakar dessutom väldigt lite viktökning.