Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Det var en väldans många dubbelnegativ här... Försöker du bara förvirra medvetet? 'Du tror inte att mitt medvetande är existerande', är det så jag bör tolka det...?
Tror du inte att något medvetande alls existerar, eller bara inga andra medvetande än ditt eget...?

En nödvändig slutsats av detta ('brain in a vat-hypotesen'), om jag förstår dig rätt vill säga, är att alla böcker, filmer, låtar du någonsin läst, sett och hört är någonting din hjärna hittat på helt själv, då inga andra medvetande existerar. Du har väldigt höga tankar om dig själv om så är fallet...


Jag har inget problem att säga att jag inte vet det mesta. Det har aldrig någonsin existerat en människa som vet det mesta, inte ens det mesta bland den tillgängliga informationen under deras tid. Jag skulle gå ännu längre och säga att inte ens de mest utbildade av specialister vet det mesta ens inom deras specialområde då det inte finns tid nog för en enskild individ under en livstid att lära sig allting.
Jag undrar dock igen vad detta har för relevans till gud/religion, då jag utgår ifrån att du är medveten om vad 'argument from ignorance' innebär?
Att vi inte vet, innebär endast att vi inte vet. Att använda faktumet att vi inte vet X till att konstatera att vi vet varken X eller Y (att gud existerar, eller någonting annat) är ett logiskt felslut.

Det har för övrigt ingen betydelse vad verkligheten är "utgjort av" för att konstatera att en objektiv verklighet existerar. Jag tror inte att vi befinner oss i 'the matrix', eller att 'brain in a vat'-hypotesen är rimlig. Tror du?
För övrigt, om någonting existerar fysiskt, så är det verkligt... Subatoma partiklar är inte subjektiva... Alla beståndsdelar/partiklar som beskrivs inom det som i fysiken kallas 'the standard model' är objektiva, fysiska, och påvisbara.


Du kanske hade dåliga lärare? Jag kan inte minnas att mina lärare sa någonting sådant, även om de säkert sa massa felaktigheter om allt möjligt, och ibland kanske bara simplifierade komplexa saker för att studenterna skulle förstå det hela på en elementär nivå. Jag tvivlar på att det går att säga att en oändlighet är större än en annan, men jag är inte matematiker, kanske går detta på något sätt även om jag anar att det är lika möjligt som att dividera med noll.

Nej, jag förstår nog inte vad du vill få sagt. Prova att skriva det med andra ord istället, för att läsa det en gång till är inte till någon hjälp. Var vill du komma någonstans? Du fick höra i skolan att 'oändlighet existerar'... Okej...? Du har en ovanlig definition av makt och våld... Okej...?

Vad har allt detta att göra med gudar, heliga böcker, andar, övernaturliga väsen eller någonting annat som är relevant för tråden..?


Nej, jag ser inte relevansen då jag ej är förmögen att läsa dina tankar, endast dina ord. De meningar dessa ord bildar inte tillräckligt tydliga för att förstå vad ditt argument/syfte eller poäng är. Att 'titta ut' och 'öppna ögonen' hjälper inte för att förstå den innebörd jag utgår ifrån att dina ord ändå har i ditt huvud.
Ett tips är att definiera vissa av termerna du använder, då det inte alltid känns som att du använder dem så som jag själv är van vid. (Objektiv/subjektiv får du gärna definiera exempelvis.) Orden nedan, vilka du definierar, bör du istället förklara vad allt detta har att göra med gudar eller religion, då den kopplingen till ämnet inte är tydlig alls - för någon som endast kan läsa dina ord och ej dina tankar.


Okej... Jag ser snarare begreppet 'makt' som ett medel att förmå någon att agera enligt sina egna önskemål och intressen. Snarare att makt är att tvinga än att våld är tvinga, men makt kan bygga på såväl piska som morot, och något våld (varken fysiskt våld eller tvång) måste inte förekomma.
När folk slickar röv på en företagsledare i arbetslivet gör det detta för att företagsledaren har makt, men de gör det (ofta) i förhoppning om framtida belöning snarare än av tvång eller rädsla för skada, även om det så klart kan vara så också.

Om jag går fram till en främling och börjar slå denna sönder och samman (utan syfte, ingen stöld sker etc), så tycker jag det är rimligt att kalla detta för "våld", trots att inget tvång har förekommit. Jag tror att denna definition är den mest allmänt vedertagna, och således den som kommer att göra att även andra förstår vad du menar. Men vill du som du gjort här definiera ordet våld som 'tvinga' eller som någonting annat så är det okej så länge jag förstår hur du använder ordet åtminstone.

En kropp är någonting objektivt. Den existerar oberoende av vår subjektivitet. Du kan testa detta genom att en kropp hoppar på dig. Om den är fysisk och objektiv så kommer du att "känna av" denna, vilket du kommer. Vilken vetenskaplig gren eller teori skulle du hänvisa till som har "motbevisat att kroppar ej utgörs av någonting objektivt"...?

Själv tror jag att kropp och medvetande har ganska stor inverkan på varandra. Kropp, om detta inkluderar den fysiska hjärnan, har enormt med inverkande på medvetandet, och medvetandet och de influenser den mottar under åren påverkar hur hjärnan (kroppen) byggs upp, resonerar, tänker och känner. Känner medvetandet av mycket stress och annat så påverkar detta hjärnkemin och således kroppen. Är din hjärnkemi ur balans kommer detta att påverka ditt medvetande.
För någon som, ehrm, experimenterat en del med hjärnkemin om jag uttrycker mig så framstår detta som ganska uppenbart.


Jag märker ju när jag läser dina svar till andra användare att även dem har svårigheter att förstå vad du egentligen menar.
Istället för att bli upprörd över deras oförmåga att förstå kanske du bör notera mönstret att alla verkar ha lite svårt att förstå vad du egentligen menar.
Att överföra en tanke från ett medvetande till ett annat är inte helt enkelt, men det hade underlättat för oss andra om du anstränger dig lite mer att faktiskt försöka få oss att förstå snarare än att dampa...

Jag hade kunnat håna dina akademiska kunskaper genom att säga "gå tillbaka till skolbänken" också, och känt mig ganska rättfärdigad att göra det till någon som tror att det är "strunt" att naturens lagar är konstanta, men jag valda att istället FÖRSÖKA att förstå dig. Detta är dock inte alltför enkelt...

Var det inte Du som påstod att det är praktiskt skillnad på att "inte tro att något" och att "tro att något inte"?

Jag skulle säga att du i ditt exempel "tvingat" personen till att ta emot en massa stryk.. tror de flesta skulle hålla med
Precis som att du "tvingar" en tiggare på gatan till möjligheten att ta emot en gåva när du vill ge denne en slant.
Men vi har valt att inte kalla denna påverkan "våld" just för att vi brukar relatera ordet endast till negativt övervåld,
Men egentligen är all påverkan Våld.

"Tvång" är nog en dålig synonym. "Påverkan" är snarare en mer tydlig synonym till Våld.
Makt är alltså förmågan att genom relation påverka något/någon annat/n.

Världen vårt subjektiva "jag" existerar inom är en objektiv verklighet.
Verklighet är inte detsamma som "Sanning"!
Verkligheten (den objektiva världen) är ingen sanning, den är en reproduktion (illusion) av sanningen.
Elementarpartiklarna är subjektiva, de blir objektiva i relation till andra partiklar.

Naturlagarna är inte konstanta i verkligheten!
Endast i "Vakuum"! Som faktiskt bara är ett teoretiskt ting, då "vakuum" inte existerar i verkligheten.
I yttersta rymden beräknas det existera ungefär 200 elementarpartiklar per kvm, vilket är oändligt mycket mer än 0.
Den objektiva världen (verkligheten) är objektiv, men den är ingen sanning.
Sanningen är snarare att all energi "kontrolleras" och Existerar i relationen mellan andra subjektiva (beroende på) parter/värden ("varanden").

Det externa möjliggör det oändligas existens, för om tomma intet existera så skulle universum expandera in i tomma intet och allt skulle raderas. Där universum expanderar måste det finns substans.

Gud är en levande och intelligent kraft utav ren energi.

"När alla omständigheter är de som krävs" = det har innan då uppstått förutsättningar för dessa omständigheter och man kan ej uppstå ifrån tomma intet.

( Som svar till en anna imdivd gällande partikelfysik och det "tomma intet": Även det "tomma intet" är ett medium, som har uppstått ifrån givna förutsättningar och förutsättningar skapas.)

Det bästa svar jag kan ge dig på vem Gud är enligt bibeln är Rev 1;8, Rev 22:13 och guds namn, Jajve = Den som är.

Enbart "Den som är" stämmer bra överens med energi, som ej kan skapas eller förstöras. Alltså, har Gud alltid funnits..aldrig skapad och oförstörbar och grunden till all materia och liv genom energi, energi som är grunden till skapandet och bildandet av all existerande materia och substanser genom atomer som bildar molekyler.

Annars....så får "Big Bang" duga för den som vill ha konkreta bevis för sin övertygelse. Den personen får be till Gud att visa sig, etc..samtidigt som den personen under ett kort ögonblick sedan upplösas av Guds högenergiska närvaro. Så den lyckan av vetskap skulle vara kortvarig och personlig. Exodus 33:20.

Min önskan har inger med saken att göra.

För mig är det till och med omöjligt att plötsligt bestämma mig för att tro på ett påstående som saknar belägg. Att det påstås finnas något efter döden hjälper inte mig.

Döden gör inte livet meningslöst för mig. Det är snarare tvärtom, om jag trodde på en evig meningsfullare tillvaro efter döden, då skulle jag antagligen tycka att jordelivet vore en trist transportsträcka.

Du fattade tydligen inte att det inte kan finnas något externt utanför något som är oändligt. I så fall är det nämligen inte oändligt.
Och varför skulle det inte gå att expandera in i något som är tomt? Det skulle väl ha varit svårare om det redan varit fullt av materia?
Att universum anses oändligt, men ändå expanderar beror ju på att det expanderar ut i en oändlig tomhet.


Hur menar du att ren energi kan innehålla intelligens? Då är det ju inte ren energi, eller menar du att energi och intelligens är samma sak?


Jag har heller inte påstått att det uppstått ur tomma intet. Det är heller ingen annan än gudstroende som påstår att universum uppstått ur tomma intet.


Nej. ”Den som är” stämmer bättre överens med ett energilöst varandetillstånd. Energi är något som ständigt omvandlas. Det finns ingen känd form av energi som alltid har samma nivå, utan energi förbrukas genom omvandling.

Korrekt.
Är dessa två stycken citerade ovan sammankopplade? För om så, så förstår jag verkligen inte vad du menar att jag skulle ha tvingat honom till i och med distinktionen mellan att inte acceptera påståendet att X existerar, och att acceptera påståendet att X inte existerar.

Detta är nämligen två fundamentalt väsensskilda påståenden, men som tenderar att sammankopplas inom just religionsdebatten i syfte att skifta bevisbördan.

Låt mig göra en liknelse med en rättegång. En åtalad är antingen skyldig eller oskyldig Rättegången är uppbyggd på så vis att vi endast åtar oss frågan om skuld.
Rätten gör antingen bedömningen att den åtalade är skyldig, eller att denna inte är skyldig.

Rätten gör INTE en bedömning eller något konstaterade att någon är OSKYLDIG, dem bedömer om bevisen är nog för att konstatera skuld och ingenting annat. Kan man konstatera skuld döms man som skyldig, kan man INTE konstatera skuld bedöms man som 'inte skyldig' (alltså 'not guilty', INTE 'innocent'...)


När man på god epistemologisk grund åtar sig en fråga om existensen av något (vad som helst), så gör man på precis samma sätt. Man väljer antingen att ta sig an frågan X existerar, eller så tar man sig an frågan X existerar inte. De två bör inte blandas samman.

Att INTE tro att X existerar är som att säga "inte skyldig" i en rättegång. Att däremot säga att man tror att X inte existerar är att acceptera den motsatta frågeställningen, att konstatera att personen är oskyldig (innocent). Den som accepterar någon av de två frågeställningarna har en bevisbörda. Den som inte accepterar någon av frågeställningarna har INTE en bevisbörda.

Så som rättegången är uppbyggd är att ingen är skyldig förrän skuld är demonstrerad, och så skeptiska människor utvärderar existentiella påståenden är att inget existerar förrän det har demonstrerats existera.

Att sammanblanda dessa två frågeställningar är ett trick i syfte att skifta bevisbördan och ingenting annat, om så du eller den andra användaren förstår detta medvetet eller inte.


ALL påverkan = våld...? Hur går det ihop med barnuppfostran exempelvis?
Eller den 'opinionsbildning' man skulle kunna säga att vi båda deltar i just nu?

Jag har inget problem att vidga våldsbegreppet något, det är bredare än bara fysiskt våld skulle jag påstå, men att säga att "all påverkan" är våld är lite för brett i mitt tycke...

Instämmer helt.

Verkligheten är sann, dock är sanning mycket bredare än bara verkligheten, så att det inte är 'detsamma' instämmer jag i.


Instämmer inte i den första biten, så länge du inte bara menar att vår subjektiva tolkning av verkligheten inte är objektiv. Tar man någonting som skulle betraktas som en axiom, som att "himlen är blå" så är ju detta inte 'sant' egentligen, utan himlen upplevs blå av ljusets brytning i atmosfären.
Är det så du menar typ...?

Vad menar du med den andra meningen...? Alltså, vi kan ju börja med definitioner här så att vi inte talar förbi varandra, för ingenting som fysiskt existerar KAN vara subjektivt i så som jag använder orden.
Med subjektivt menar jag någonting som är relativt till en tänkande varelses medvetande.
Med objektivt menar jag någonting som är, oberoende av medvetande.

Huruvida glass är gott är en subjektiv fråga. Olika medvetanden har olika svar, alla lika giltiga.

Huruvida att äta nötter eller radioaktivt avfall är giftigt är en objektiv fråga. Radioaktivt avfall är objektivt giftigt för alla människor. Nötter är objektivt antingen giftigt eller inte, relativt till vilken människa som förtär det. Är personen allergisk är det objektivt giftigt, är personen inte allergisk är det objektivt inte giftigt.


Här behöver vi göra skillnad på två saker. 'Naturlagarna' som koncept för vad som sker i naturen, och 'naturlagar' som mänsklighetens uppfattningar och beräkningar av naturliga fenomen.

Vad jag menar med att naturlagarna är konstanta är med den första betydelsen, att händelse X i naturen, som påverkas av okänt antal olika faktorer Y, skulle ha skett på exakt samma sätt om exakt samma omständigheter Y föreligger igen.

Människans förståelse för naturlagarna är inte konstanta, det är kunskap, och kunskap byggs ständigt på allt eftersom vår förståelse ökar, blir ständigt mer detaljrik alternativt ersätts av mer fungerande modeller som bättre återspeglar verkligheten. Alla dessa modeller är förenklingar, som är relativa till vår kontemporära kunskapsnivå, vissa bättre än andra.


Här undrar jag, menar du snarare än 'subjektiv' istället 'relativ'...? För objektiv och relativ är inte nödvändigtvis i konflikt med varandra, något kan vara både relativt och objektivt, bara inte relativt till ett medvetande. Åtminstone så som jag använder dessa termer, om du använder de på annat sätt får du gärna förklara.

Oändlig tomhet är antingen vakuum eller atmosfär.

Enligt dig är det vakuum.

Vakuum har distans.

Om distansen är oändlig, så kommer utrymme att tillryggaläggas.

Hur uppstod utrymmet? Enligt mig en yttre kraft, Gud. Alltså ingen oändlighet utan yttre påverkan.

Du verkar bestämd med dina egna tolkningar och du kan inte heller övertyga mina egna bestämda tolkningar. Så, jag avslutar diskussionen med dig.

Klassisk sista utväg när inga svar finns.

Blev det för obekvämt när jag ifrågasatte hur ren energi kunde ha intelligens eftersom det skulle innebära att energi och intelligens är samma sak?

Ganska svagt annars att du inte tål att man ifrågasätter dina åsikter och ber dig att försvara dem med verkliga belägg.

Man debatterar inte nödvändigtvis i försök att få någon annan att ändra sin åsikt, man debatterar för att förklara varför den egna åsikten är en hållbar åsikt, och kan man inte det så är den åsikten egentligen inte särskilt hållbar ...

Nej. De är endast sammankopplade i det att de båda berör ditt inlägg, däremot så svarar de olika meningarna till olika delar i ditt tidigare inlägg.

Jag håller med dig om att det Kan vara skillnad, men i praktiken om Gudsfrågan så är det ingen skillnad.
Att inte tro är också att tro. Det enda alternativet till att tro är att VETA!

Jag vill klargöra vad Subjektivitet betyder i min mening: Det betyder att något "beror på" någonting annat.
Allt i "verkligheten" är objekt. Men i sanningens namn så är alla objekt subjektiva (beror på) sakförhållanden andra objekt emellan.
Alltså: En foton (ljuspartikel / EnergiKvantum) är ett Subjekt (som alla elementarpartiklar),
vars varande/existens bestäms genom relationen till andra Objekt.

Kvantum betyder just "hur mycket?" och är alltså en fråga (subjektiv), inte (objektivt sett) ett objekt.

Hur "något" är beskaffat beror alltså på förutsättningar/förhållanden/relationer med "något" annat!
Sanningen är i sann bemärkelse alltså ALDRIG objektiv, utan beror på relationerna.

Jag skulle vilja definiera Medvetande som: "något/någon med Makt", alltså något som kan ställa frågor och påverka förhållanden.
Jag skulle vilja definiera Makt som: "Relation som möjliggör Påverkan"
Jag skulle vilja förtydliga definitionen av Våld som: "Påverkan beroende av Intresse"

Om EnergiKvantum ÄR frågor: Vem ställer dem?
Visst kan man antaga att även Rumtiden består av kvantum?

Du utgår ifrån dig själv, därför identifierar du medvetande Vad menar jag med det tror du?med som du kan identifiera med ditt eget.

Men har kanske inte EnergiKvantum också medvetande eller iaf Makt? Och har inte Universum Medvetande eller Makt? De ställer ju frågor och Bestämmer utfall? Och baserat på svaren de får så Bestämmer de utfall på Verkligheten.
Om du vill göra dig anspråk på att Veta svaret på dessa frågor, då skulle jag vilja säga att det är du som Tror väldigt mycket om dig själv.

Tror du på ditt eget medvetande? Tror du att vi har fri-vilja? Kan du styra de objektiva elementarpartiklarna (elektronerna) i din hjärna? Hur? Med tankeKraft? Vad är Kraft? Kommer Kraften ifrån ditt Medvetande?




Visst är vår egen definition av oss själva det "något" som vi ÄR.
Men för att det skall existera i verkligheten så måste det också relateras med allt det INTE-ÄR.
Vi både ÄR och INTE-ÄR på samma gång.

Jaså? Att sakna tro är inte nödvändigtvis en tro i sig, lika lite som att sakna sex är en form av sex.

Varför skulle att sakna pengar vara ett sätt att ha pengar?

Vad är det som är så speciellt med just tro att avsaknaden av tro också ändå är att tro?

Jo, så här är det, du blandar ihop olika betydelser av "tro" och tror att de betyder samma.

tro: 1 hålla för sannolikt med avs på ngt sakförhållande (som det i och för sig kan finnas säker kunskap om) SYN: anta, förmoda

Om jag säger att jag tror att det ska bli soligt imorgon så kan jag antingen basera det på ren gissning/önsketänkande (antagande) eller så kan jag basera det på väderrapporter som påstått att det sannolikt skulle bli sol imorgon. Det är två olika grunder för att "tro" något, varav den ena mer eller mindre bara är ett löst antagande, medan den andra baseras på presenterade fakta.

Men det är bara den allmänna definitionen på tro – det är INTE den definitionen man använder i religionsfrågor.

2 religiös övertygelse om existensen (av) gudom eller annan övernaturlig företeelse

När man talar om religion och ateism använder man alltså betydelsen att tro innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna och att det inkluderar tillit till en eller flera gudar (eller någon annan övernaturlig företeelse).

Det är alltså en klart specifik definition om ifall man har en föreställning om gudars existens eller inte, och en ateist saknar då helt logiskt tro i den bemärkelsen.

Men, troende är så vana vid att anpassa sin verklighetsuppfattning efter vad de anser, så då är det enkelt för dem att blanda in den andra betydelsen för att då helt plötsligt påstå att ateisten också har en tro i och med att h@n ”tror” att Gud inte finns. Men det blir bara fel på så många olika nivåer. Det är en helt annan betydelse av ordet tro, och det är till och med ett verb i stället för ett substantiv. Så långt är troende villiga att tänja gränserna så att deras tro passar in i verkligheten, eller kanske snarare så att verkligheten förvrängs tills den passar in i deras tro.

Avsaknad av något kan inte i sig vara ett exempel på samma något. Det torde vara rent elementärt. Absolutism är inte bara ett annat exempel på hur man dricker alkohol.

För att ens kunna tänka tanken att avsaknad av tro på gudar i sig skulle vara en tro så måste man ha tänjt gränserna för verkligheten ganska rejält. Då är det dags att läsa George Orwells 1984 …

Sedan avslutar du med:
"Men för att det skall existera i verkligheten så måste det också relateras med allt det INTE-ÄR.
Vi både ÄR och INTE-ÄR på samma gång."

Det låter definitivt som hämtat ur 1984.

Du får Tro vad du vill Smeso..
Men Vet, det gör du definitivt Inte!

Försök läs lite filosofi innan ni ger er ut i sanningssökandet!
En A-kurs kan räcka..

PS. ”inte” existerar inte.

Mmm det är meningslöst för den tomhänte att uppbringa beredskap och färdighet i att fullfölja bevisföring när man står tomhänt men för dem som är lösningsfokuserade och energiskt ovilliga att se allt som färdig packat och klart slut, måtte det kännas för torftigt att i förtroende ge en chans för den som säger "jag har vetenskapliga bevis som grund för gudstron" , sedan inse att det var luft-på-burk, och orkeslöshet, att känslan ensamt drar vagnen för den troende - i detta fall du, tyvärr.
(inte meningen att stuka din gloria, men du är ju stark nog att limma ihop den igen, det gör du på 1 sekund du)

Vad vore vår världs utveckling om alla sa som du, nej detta är meningslöst.. med denna pest och koleras ideliga motiga överman så jag lägger mig ner och dör - vad gjorde istället de nyfikna de icke allvetande , slutade de för att de inte var allvetande eller påbörjades revolutionerande forskning och övertygelsen om att bara inte kan vara slutet...

En sak till som man reagerar på i din så höga upplysta anda och självuppskattning om att vara klar och färdig ; citat från dig, meningen är fetad uppe i din text.

Nej , det är inte alls och "så gäller detsamma motsatsen" , inte alls! Du har en simplistisk ålderdomlig polariserande antingen/eller -attityd som du tyroligen ärvt eller övertagit ur argumentering från auktoritetskälla.. och rapar upp , imiterar utdöd gravt outvecklad argumentering, som en slags lyrik.. du självdämpar dig med för att inte "frånfälla din tro"

Anklagar man en person för att vara t.ex snattare och önskar förstärka med att personen den ville verkligen sno och roffa! se på den satans tjuven, vi ska ta dig!

... väl vid utredningens gång, visar det sig att det inte alls finns något i personens fickor som är det underlaget för att vilt och öppet skandera vilken avsiktlig norpare och dålig människa den är, VAR ÄR FÖREMÅLET som skulle bevisa att snattaren 1/ är snattare 2/ en omoralisk person 3/ en person som man SKA tycka illa om, moraliskt sett och ha som exempel för detta och sedan placera sig moraliskt över, NÄR DET SAKNAS BEVIS. ?


Det är en lång väg att gå, helt säkert!!! Att börja lära siv vett och hyfs i påståendet "gud existerar" , "gud är" , "gud är sanning" , samt "du, är otrogen" , "du , vill inte" , osv.

Så länge du inte hittar snatteriet i den påstått snattande människan, så kan du så lagom projicera din egen låga moral över andra, bara för att du kultur-tror på det som du tror ska göra dig till någon slags godkänd människa i den religiösa världen - hela världen är nu inte, religiös. Memorera det tack.

Att du inte kan bevisa gud, fråntar inte mig från att kunna säga om jag vill : "gud finns inte" , så länge ingen/nobody ever in this world, har kommit ETT STEG i bevisgrad.. inte ens ett steg!

Sug på den/

(medan jag åtminstonde kan säga, det ses inga spår av alla fagra liksom ofagra ord ur de religiöst sammansatta texterna, hittills ses gud vara en konstruerad litterär form.. och en mental projektionsyta för onöjda individer på denna jord, som vill härifrån och helst inte vill fortsätta behöva bemöda sig - precis som du sa här uppe , och som man hör billiontals ggr ur de religiösa lägren när det är upp till bevis, det är sekt efter sekt efter sekt... så fort det kärvar så kommer de sura uppstötningarna eller abrupta avsluten, och det innan ens något kan likna bevisVÄRDE.

VÄRDE, ta reda på vad detta ord står för. Att bevisa att ditt barn är drabbat av cancer för andra gången efter smärtsam cytostatikabehandling och drabbat av metastaser... där har du VÄRDE, att du mer än gärna vill se ett BEVIS på att det är sant, eller osant och du vill ju ha osant gällande svåra sjukdomar, nej?

Normalt funtad individ, önskar se BEVIS och VÄRDE!!! på vad vi snackar om -. och din och er gud är verkligen inget undantag, ni drar och tigger massvis med stora pengar alltsedan civilisationen insåg att b e g r e p p et gud, de facto är en fet kassako.

Ingen tro eller religiös andaktstro med fromhet behövs, det behövs att nappa, köpa och sedan köra som tåget i raksträcka tills det kraschar.. = hängivenhet, så som sekterister eller sekterister i stora sällskap för då blir det ju uppgraderat och kan få fina bidrag, dvs någons gudstro ska räcka för att öppna dörren till skattkistans många många pengar ära och glans.

you motherfucker, du vill inte men du kan inte : nästa

det finns miljontals teister och troende som kommer att t.o.m betala för att "vilja bevisa" vad som ännu bevisats vara en :

ÖNSKEDRÖM , av fatalistiska mått.