Citat:
Dödssätt och forensiska bevis gällande dokumenten kan tyckas kollidera. Sedan är frågan vad man härutöver har i form av indicier (i mail, mobiltelefoner mm) – och hur starka dessa indicier är. – Det har uppgetts att man hittat ”information som styrker de båda föräldrarnas medvetenhet om vad som skulle komma att hända”. – Kan det även finnas indicier som talar emot ett sådant samförstånd?
Även avskedsbrevets uppgift om att planläggning ska ha pågått hela hösten: ”Beslutet gällande det här togs till hösten 2017”, kolliderar med ett till synes hastigt och oövertänkt förlopp inkl. avsaknad av sederande preparat till barnen, liksom testamentetsmall och kvarstående felaktigheter i en förhållandevis kortfattad text starkt talar för brådska och förvirring.
Det finns endast två alternativ:
1. H blev lurad/manipulerad och slutligen mördad, eller
2. H fick av okänd anledning inte i sig tillräckligt stor mängd av sederande preparat varför hennes avtalspartner tvingats besegla deras pakt genom en målmedvetet utförd strypning.
Mot bakgrund av hur stor vikt man lagt vid avskedsbrevets underskrifter; hur man vid åtskilliga tillfällen repeterat skrivningen ”gemensamt och i samförstånd”, att man lagt ned stora resurser på just detta korthugget hållna dokument; verkar det inte finnas så värst mycket mer som styrker samförståndet gällande beslutet att döda barnen. Vad i övrigt är, är tolkningsbart och saknar av allt att döma ett starkare bevisvärde.
Man har inte funnit någon utlösande faktor, innehållet i döttrarnas behandlingsplaner har man ej fått svar på, vem som varit drivande vet man inte, makarnas känslor, tankar och vardag har man inte lyckats få grepp om, och vad beträffar deras psykiska status finns inga dokument som tyder på någon sjukdom.
Även avskedsbrevets uppgift om att planläggning ska ha pågått hela hösten: ”Beslutet gällande det här togs till hösten 2017”, kolliderar med ett till synes hastigt och oövertänkt förlopp inkl. avsaknad av sederande preparat till barnen, liksom testamentetsmall och kvarstående felaktigheter i en förhållandevis kortfattad text starkt talar för brådska och förvirring.
Det finns endast två alternativ:
1. H blev lurad/manipulerad och slutligen mördad, eller
2. H fick av okänd anledning inte i sig tillräckligt stor mängd av sederande preparat varför hennes avtalspartner tvingats besegla deras pakt genom en målmedvetet utförd strypning.
Mot bakgrund av hur stor vikt man lagt vid avskedsbrevets underskrifter; hur man vid åtskilliga tillfällen repeterat skrivningen ”gemensamt och i samförstånd”, att man lagt ned stora resurser på just detta korthugget hållna dokument; verkar det inte finnas så värst mycket mer som styrker samförståndet gällande beslutet att döda barnen. Vad i övrigt är, är tolkningsbart och saknar av allt att döma ett starkare bevisvärde.
Man har inte funnit någon utlösande faktor, innehållet i döttrarnas behandlingsplaner har man ej fått svar på, vem som varit drivande vet man inte, makarnas känslor, tankar och vardag har man inte lyckats få grepp om, och vad beträffar deras psykiska status finns inga dokument som tyder på någon sjukdom.
Jag undrar varför man ville berätta att man planerat länge.