Nordkorea - bisarrt, fascinerande, sjukt

Intressant att läsa att någon t.o.m gjort en app för att hjälpa avhoppare med språket.

Ett annat tydligt exempel på Nordkoreas ovilja att ta in låneord är ishockeyn under OS.
De nordkoreanska hockeyspelarna hade inte någon som helst koll på hockeytermer.
Det var ett stort problem eftersom det koreanska damlaget var mixat av både syd- och nordkoreanska spelare.
Man gjorde därför ett ishockeylexikon för de nordkoreanska spelarna

Nu finns det i och för sig en massa lånord även i nord, inte minst från den japanska tiden. På senare år (80-talet?) har man gjort en stavningsreform i syd som gör att nordkoreanska texter ter sig ålderdomliga för ungdomar. I det äldre sättet att skriva framgår faktiskt likheten med japanska tydligare. En del av dom här orden är nog dessutom parallella inlån från Kina både till koreanska och japanska. På samma sätt som det vimlar av tyska lånord i svenska så är koreanskan full av kinesiska inlån.

"Nordkoreanskan" har förstås en del inlån från ryska som saknas i syd men där finns faktiskt också gott om engelska lånord. Som vanligt när det gäller Nordkorea måste man vara på sin vakt eftersom det vimlar av diverse propaganda, och det gäller förstås även om språket. Dom krafter som är emot återförening brukar ägna sig åt sådant... Ett exempel är vad glass heter. Ofta ser man att det hävdas att glass heter 얼음과자 (fruset godis) i nord men det är lögn. Visst, det KAN betyda glass men då just "fruset godis" eller "isglass". Vill du ha en vanlig glass i Pyongyang så är det 아이스크림 ("aisukrim" från engelska "ice cream") som gäller, precis som i syd.

Ett lustigt(?) exempel på lån från japanska är 아르바이트 (ungefär "arubaitu och betyder "extrajobb") som väl kommer från japansk studentslang från 30-talet. Ursprunget är alltså det tyska "Arbeit". När jag nu kollade i en tämligen heltäckande nordkoreansk ordbok (3000 sidor) så saknas det helt! Jag trodde det inlånades innan 1945 men det kanske först kom under 60-talet när sydkoreanska gästarbetare försörjde sig på diverse extrajobb i Japan? I nord behövdes det inte eftersom alla får heltidsjobb direkt från staten, haha...

Vid delningen hamnade ett antal koreanska språkforskare i nord och det fick till följd att forskning inom det koreanska språket, språkvård etc varit särskilt framstående där. Att vara språkvårdare i en totalitär stat är förstås också mer bekvämt...

Man ska också komma ihåg att hela Korea är mycket nationalistiskt och värnar hårt sin egen kultur. Det mer traditionella och renare språket i nord behöver därför inte alls betyda något dåligt. Snarare tvärtom. Att nordkoreanska avhoppare blir mobbade i syd kommer sig väl mer av att dom ses som snyltare av somliga.

Korea är ju fullt av berg och har (precis som Norge) därför stora dialektala skillnader. I nord har Pyongyang-dialekten blivit "riksspråk" och i syd Seoul-dialekten. Man ska dock komma ihåg att i södra Nordkorea (Kaesong) pratar man också Seoul-dialekt och i nordöstra Syd-korea en mer "nordlig" dialekt. längst nere i syd på ön Jeju är dialekten kraftig på gränsen till ett eget språk och längst uppe i norr också mer påtaglig. Nu kommer de flesta avhopparna från gränsen i norr mot Kina så dom har rätt kraftig dialekt.

Fortsätter man upp i nordöstra Kina (med stor koreansk minoritet) blir dialekten påtaglig. Här ett exempel när en tjej sjunger i en karaoke-app på nordlig dialekt:
http://changba.com/s/Qcp3vzkgkFWUHr78PUuOfQ?

Det nordkoreanska originalet (Pyongyang-dialekt) låter såhär:
https://youtu.be/EtquVL9PLL8

Man kan förstås också grunna över vad det är för sorts musik som spelas i tonårsrummen däruppe i nordöstra Kina, och varför. Men det är en annan historia.

Den amerikanska uppfattningen om nordkoreansk dialekt kommer säkert från det berömda nordkoreanska nyhetsankaret (vad hon nu heter...) och hennes mycket speciella teatraliska "Anders de Wahl"-stil. Man behöver bara vänta till väderleksrapporten så låter det genast mycket mjukare... Undrar vad som händer när hon en dag faller ifrån? Som nationalsymbol kvalar hon in inte långt efter ledarna. Bronsstaty? personkult?

Inga invändningar från min sida. Problemet när man skall förklara det för svenskar är att de har otillräcklig kunskapsbas att stå på. Jag brukar därför säga att det är ungefär som skillnaden mellan östbottniska och skånska. I Finland har svenskan varit mer isolerad, där används exempelvis fortfarande begreppet abiturient och frekvensen av lånord är mindre. Skånskan har förutom inslag av sedvanliga engelska lånord, även kvarlevor från östdanskan (spann istället för hink). Och även om det finns kvarlevor av imperiejapanska i Nordkorea är frekvensen av modern japansk slang i Sydkorea betydligt högre (nu har jag inte kunnat jämföra med den i norr, men jag är rätt övertygad om att de inte når dit). Lingvistikhistoriskt blir naturligtvis nordkoreanskan intressantare att studera eftersom den är mer oförstörd, samtidigt som språkspridning blir intressantare att studera i sydkoreanskan.

Tack, från 1850 till 1905 var Tyskar mycket viktiga i Korea, troligen var Tyskland det västerländska land som hade störst inflytande på Korea.

Under 60 talet bjöd Västtyskland in många SK sjuksystrar och gruvarbetare. Gastarbeiter. VT invandringspolitik förbjöd arbetare från Asien och Afrika fram till 70 talet, dock var SK ett undantag

Finlandssvenska är en utmärkt jämförelse! Lägger man sedan till motsvarande hur man upplever svenska med äldre stavning (hvad istället för vad etc) så har man det. Men jag tror det räcker att åka till Örebro eller kanske Småland. Riktig skånska blir väl som Busan och och bornholmska som Jeju-dialekt, kanske.

Som rikssvensk förstår man allt men så plötsligen slår det stopp. Vad är en ostsemla? I Österbotten helt enkelt en ostfralla. Lustigt nog såg jag i går kväll begreppet "räksemla" till extrapris bland färdigmaten på högst svenska COOP. Det visade sig att dom tänkt sig en vanlig semla med grädde men bytt ut grädden mot räkor och lite annat. Och så plötsligt hade "semla" på något vis gått varvet runt och återfått sin gamla betydelse även i Sverige.

Ett annat gott exempel på hur en önation bibehåller det gamla språket är Åland, de har väldigt många gammelsvenska uttryck än i dag, speciellt substantiv.
De har dock full koll på de nyare svenska uttrycken.

Skall börja med att erkänna att idag med satellit och internet är det naturligtvis ingen skillnad, men historiskt har väl ålänningar kunnat se svensk tv och lyssnat till svensk radio, något som varit förborgat östbottningarna?

Javisst är det så, men man har ju inte haft tillgång till TV o radio särskilt länge i förhållande till hur länge språket har funnits. De svenska uttrycken förstods dock innan de hade möjlighet till de tekniska hjälpmedlen.

Hur är det med de otillgängligare/mer isolerade delarna delarna av Nordkorea, finns det nordkoreanska uttryck de inte förstår eller tolkar på annat sätt? Förvisso en i sammanhanget oviktig fråga men jag är nyfiken.

Vi glömmer ibland bort att ångradion närmar sig sitt 100 års jubileum. Men viktigare än så är att språkforskningen visar att dynamiken i språkförändringar accelererar. Använde du uttryck som LOL för 20 år sedan? Och de var förvisso svenska områden, förvaltade av svenska landshövdingar på den tiden Sverige hade något att säga till om. Det som är anmärkningsvärt är hur väl de lyckades bevara sitt svenska språk trots tryck från Tsarryssland och finländarna. Själv är jag på jakt efter östbottniska författare av ren nyfikenhet på språkbruk och konstruktioner. Men det är tyvärr inte en sökparameter biblioteken tillhandahåller (e-lib).

När det gäller Nordkorea har jag fått mig omtalat att det finns byar i nordväst där dialekten närmast upplevs som ett helt eget språk av andra nordkoreaner. Det var en gammal farbror i Pusan som läste en japansk bok på tunnelbanan som blev mäkta förvånad, och nyfiken, när jag tilltalade honom på japanska. Berättade att han egentligen inte tyckte om att använda språket eftersom det påminde honom om ockupationen, men att han tyckte japansk litteratur var överlägsen den koreanska. Så jag misstänker att hans referenser är något föråldrade, men det är åtminstone en indikation på att skillnaderna en gång varit anmärkningsvärda.

Beskådade dokumentären Under Solen nu på morgonen. Intressant notera att lastbilarna som körde ut sojamjölken levererats från Nissan. Intressant grepp att de hela tiden visar instruktionerna från deras "handler", man tycker nordkoreanerna borde varit smarta nog att redigera bort de delarna. Inledningsvis uppger filmmakarna att nordkoreanerna hade komplett kontroll över inspelningarna.

Nissan trucks som idag ägs av Volvo trucks.
Ryktet säger att Volvo fick bra lån av Kinesiska banker för att köpa Nissan. Xi JP blev förbannad över att se Nissan i NK.
Nissan trucks hade tidigare ett samawrbete med Dongfeng trucks.

Filmen om den perfekta staten och dess perfekta familj, blev inte riktigt som regimen i Nordkorea tänkte sig.
Det hela slutade med hot och bannlysning och försök att stoppa filmdistributionen!

Filmen och och hela produktionens tillkomst samt efterspelet, då den kriminella regimen insåg att dom blev blivit ”Totalblåsta”, av ryskfödde filmaren Vitaly Mansky och det tyska produktionsbolaget, har en synnerligen intressant historia.

Efter flera års förhandlande och planering med Nordkoreanerna, där avtal skrevs om ALLT, och Nordkoreanerna ansåg sig ha full kontroll över produktionen, inleddes filmandet efter Nordkoreanskt manus och med utvalda aktörer - regissörer och övervakande ”Guider”.

Enligt kontraktet skulle filmteamet överlämna minneskortet varje dag, för censurering och redigering av regimen.
Mansky och teamet lät alla kameror gå mellan alla tagningar och hade dessutom dubbla minneskortplatser.

En av flera intressanta artiklar om filmen, kan läsas här:

www.nytimes.com/2016/07/03/movies/under-the-sun-documentary-north-korea.html

P.S. Nissan/Dongfeng har rymligt samvete. Dom har varit föremål för flertalet utredningar om försäljning, trots förbud. Bland annat till Afrikanska länder. D.S.