Citat:
Ursprungligen postat av
Kumabjorn
Det är lite som att lyssna på journalfilm från 50-talet.
Den nordkoreanska isoleringen har inneburit att det knappt existerar några lånord, medan sydkoreanerna svänger sig med "Korlish", dessutom har de nordliga dialekterna sedan gammalt låtit mer rustika i koreanska öron och det understryks då av lånordens avsaknad.
Nu finns det i och för sig en massa lånord även i nord, inte minst från den japanska tiden. På senare år (80-talet?) har man gjort en stavningsreform i syd som gör att nordkoreanska texter ter sig ålderdomliga för ungdomar. I det äldre sättet att skriva framgår faktiskt likheten med japanska tydligare. En del av dom här orden är nog dessutom parallella inlån från Kina både till koreanska och japanska. På samma sätt som det vimlar av tyska lånord i svenska så är koreanskan full av kinesiska inlån.
"Nordkoreanskan" har förstås en del inlån från ryska som saknas i syd men där finns faktiskt också gott om engelska lånord. Som vanligt när det gäller Nordkorea måste man vara på sin vakt eftersom det vimlar av diverse propaganda, och det gäller förstås även om språket. Dom krafter som är emot återförening brukar ägna sig åt sådant... Ett exempel är vad glass heter. Ofta ser man att det hävdas att glass heter 얼음과자 (fruset godis) i nord men det är lögn. Visst, det KAN betyda glass men då just "fruset godis" eller "isglass". Vill du ha en vanlig glass i Pyongyang så är det 아이스크림 ("aisukrim" från engelska "ice cream") som gäller, precis som i syd.
Ett lustigt(?) exempel på lån från japanska är 아르바이트 (ungefär "arubaitu och betyder "extrajobb") som väl kommer från japansk studentslang från 30-talet. Ursprunget är alltså det tyska "Arbeit". När jag nu kollade i en tämligen heltäckande nordkoreansk ordbok (3000 sidor) så saknas det helt! Jag trodde det inlånades innan 1945 men det kanske först kom under 60-talet när sydkoreanska gästarbetare försörjde sig på diverse extrajobb i Japan? I nord behövdes det inte eftersom alla får heltidsjobb direkt från staten, haha...
Vid delningen hamnade ett antal koreanska språkforskare i nord och det fick till följd att forskning inom det koreanska språket, språkvård etc varit särskilt framstående där. Att vara språkvårdare i en totalitär stat är förstås också mer bekvämt...
Man ska också komma ihåg att hela Korea är mycket nationalistiskt och värnar hårt sin egen kultur. Det mer traditionella och renare språket i nord behöver därför inte alls betyda något dåligt. Snarare tvärtom. Att nordkoreanska avhoppare blir mobbade i syd kommer sig väl mer av att dom ses som snyltare av somliga.
Korea är ju fullt av berg och har (precis som Norge) därför stora dialektala skillnader. I nord har Pyongyang-dialekten blivit "riksspråk" och i syd Seoul-dialekten. Man ska dock komma ihåg att i södra Nordkorea (Kaesong) pratar man också Seoul-dialekt och i nordöstra Syd-korea en mer "nordlig" dialekt. längst nere i syd på ön Jeju är dialekten kraftig på gränsen till ett eget språk och längst uppe i norr också mer påtaglig. Nu kommer de flesta avhopparna från gränsen i norr mot Kina så dom har rätt kraftig dialekt.
Fortsätter man upp i nordöstra Kina (med stor koreansk minoritet) blir dialekten påtaglig. Här ett exempel när en tjej sjunger i en karaoke-app på nordlig dialekt:
http://changba.com/s/Qcp3vzkgkFWUHr78PUuOfQ?
Det nordkoreanska originalet (Pyongyang-dialekt) låter såhär:
https://youtu.be/EtquVL9PLL8
Man kan förstås också grunna över vad det är för sorts musik som spelas i tonårsrummen däruppe i nordöstra Kina, och varför. Men det är en annan historia.
Den amerikanska uppfattningen om nordkoreansk dialekt kommer säkert från det berömda nordkoreanska nyhetsankaret (vad hon nu heter...) och hennes mycket speciella teatraliska "Anders de Wahl"-stil. Man behöver bara vänta till väderleksrapporten så låter det genast mycket mjukare... Undrar vad som händer när hon en dag faller ifrån? Som nationalsymbol kvalar hon in inte långt efter ledarna. Bronsstaty? personkult?