Bli särbos, eller göra slut?

Det är inget fel på dig! Det är helt naturligt att man kan växa ifrån varandra.
Han älskar inte dig på riktigt, då skulle han förstå att ni båda har det bättre utan varandra.
Man kan heller inte vara tillsammans med någon bara för att denne påstår att den "älskar en så mycket"...,
det är ömsesidig åtrå och sann kärlek (önskan om den andres bästa oavsett vad) från båda sidor som fungerar i längden.

För att undvika att samma sak händer i framtiden så ska du bara nöja dig med en partner som du sannerligen ser upp till.

Jag och flickvännen flyttade isär för lite mer än ett år sen. Jag jobbade och hon studerade. Nu bor vi på varsitt håll och träffas regelbundet. Ibland sover jag över hos henne.

Helt naturligt att man vill ha sitt egna andrum, jag kräver det och hon kräver det. Vi båda respekterar det helt enkelt eftersom vi har pratat ut om det. Just nu låter det som att du inte ens vill ha med honom att göra. Det du borde göra är att känna efter hur du känner och ta sen diskussionen därefter.
Hoppas det blir till det bästa!

Jag förstår vad du menar med att "fasen övergått" men den fasen är nykär. Nykär är de bästa men du verkar inte vara de minsta kär. Låter som om du ej vågar erkänna att de är dax att göra slut

Ta alla de råd du fått i denna tråd om att du bör göra slut så snart som möjligt med en nypa salt. Det har skrivits flera kloka inlägg i tråden, men samtidigt är flashbackarens förstahandsråd vad gäller de flesta slags förhållandebekymmer: "gör slut!". Det är liksom universallösningen på förhållandebekymmer, precis som universallösningen för deppiga människor här på forumet brukar vara: "börja gymma!".

Det är fullt möjligt att hålla ihop även om man går från sambos till särbos. Då får ni tid att känna ifall ni verkligen vill vara tillsammans, du får andrum för dig själv och utrymme för att känna ifall du saknar honom när du sovit ensam under några nätter, eller ifall du inte gör det. Men det behöver inte betyda slutet för ert förhållande. Jag och min tidigare flickvän och sambo, vi var tillsammans i strax över tre år, gick från att vara sambos till att vara särbos under typ fyra månader. Vi var fortfarande tillsammans, sågs flera gånger i veckan, men vi båda behövde tid för oss själva ett tag och tänka kring vårt förhållande. Efter fyra månader bestämde vi oss för att hon skulle flytta tillbaka in till mig, och sedan bodde vi ihop i ett och ett halvt år till. Sedan gjorde vi slut, men inte av de skäl som låg till grund att vi flyttade ifrån varandra första gången. Så visst är det möjligt att bli särbos efter att ha varit sambos. Jag misstänker att din pojkvän kan komma att bli väldigt sårad och ledsen när du berättar att du vill bli särbos i stället, eftersom han möjligen kommer att se det som ett tecken på att du vill göra slut. Det blev i alla fall jag när min dåvarande flickvän berättade att hon ville flytta ut ett tag. Jag trodde att allt var kört, att jag hängde på ett smalt rep i väntan på den förestående undergången. Så var beredd på det, eventuellt...

Lycka till!

Och det funkar bra för er? Planerar ni på att flytta ihop inom en snar framtid?

Ingenting är ju omöjligt så det är ju klart att det KAN gå men det kommer inte att gå och chansen att det skulle gå är så liten att det är bara acceptera läget och göra slut på riktigt istället för på låtsas.

Det finns väl hur många som helst här på flashback som har testat det där, ingen lär ha lyckats. Sen kan man ju göra slut och hitta tillbaka till varandra senare i livet, det är en annan sak men även det är ju en jävla longshot.

Åh, hur vet man det egentligen? Så svårt. Har varit ihop så länge nu vet knappt hur livet är utan honom, men är ju inte säker på att jag är kär längre. Detta är det värsta jag varit med om, att vara osäker, jag vet knappt hur jag känner!

Det är klart att man tappar kärleken med åren, men där gäller det ju att inte springa och jaga kortsiktiga kickar på annat håll.

Du ska lyssna på mig:

1. Du är introvert. Du har ett behov av egentid. Är man introvert och har behov av egentid spelar det ingen roll alls vad man tycker/tänker/känner för världen i övrigt, den kan dra åt helvete. Så fungerar introverta människor.
2. Du kommer antagligen aldrig kunna ha en fungerade samborelation, du borde istället satsa på en permanent särborelation (oavsett om du går vidare). Det är mycket bekvämare.
3. Väldigt få personer är kära efter 3 år, men det beror på att deras partner inte är något speciellt för dem egentligen. Det kunde varit nästan vem som helst som har samma intressen, tycken och smak (ofta inte ens det).

Jag vill absolut inte låta som en pessimist för jag gillar inte att inta den rollen, men jag tror faktiskt du ska fundera på om du hade passat bättre ihop med en annan personlighet i ett förhållande. Läs på lite om MBTI, och se vem du själv är, och vad du söker.

I kärlek är det ofta så att vi söker en partner, som både ska vara lika och olika oss samtidigt. D.v.s. vissa egenskaper ska skilja oss åt o komplettera, medan andra ska delas. Är vi för lika varandra stagnerar vi i utvecklingen, och ingen spänning och polaritet skapas - denna är ju viktig för kärlekens intensitet. Men är vi för olika varandra, så påminner vi ju mest bara varandra om våra respektive brister, och det gör ingen glad.

Älskar du din partner på riktigt ska du dock inte göra slut, utan då mognar relationen ikapp er! Tänk kreativt och pragmatiskt.

Det tar död på de flesta relationerna när den ena partnern övervärderar den andra. Om du känner att du kan göra nästan vad som helst och han ändå kommer att älska allt du gör så börjar du nedvärdera honom. Han nedvärderar ju sig själv i förhållande till dig så varför skulle inte du göra det?

Jag menar inte att du tänker så aktivt, det är undermedvetet.

Oavsett vilket så ska ny flytta isär. Börja där.