Bostadsbubbla i Sverige?

Lustigt när man tittar efter radhus i dessa områden eftersom det finns gott om äldre objekt runt 4.5 miljoner på helt ok adresser (jag kollar iofs främst på täby), och samtidigt nybyggda objekt "mer avsides" som byggts som boatadsrätt och säljs för runt 4.5 milj men med brf-avgift på ca 5000 kr / månad. Det blir väldigt stor skillnad ekonomiskt, undrar vem fan som köper nyproduktionen i dessa områden.

Det är möjligt. SCB skrev att 43% läst vidare efter gymnasiet, jag gick på den siffran. Sumpan har säkert helt ok utbildningsnivå.

Jag håller helt med om att det är orimligt höga priser. Min enda invändning var att man inte kan utgå från att folk är så flexibla att de känner sig nöjda med att flytta till ett ”sämre” område än de har vuxit upp i.

De flesta väljer ju inte just område efter plånboken. Kanske om man flyttar in från landet, men om man kommer från stan eller har bott här länge sä har man ofta en mycket bestämd uppfattning om var man vill bo. Plånboken avgör sen vad för sorts boende man köper, som storlek, skick, typ.

Är du uppvuxen i villa i Danderyd, men inte lyckats bli rik nog att köpa en villa där själv, så köper du nog antingen:

- En lägenhet i ett motsvarande ”fint” område, där du köper så stort du har råd med, eller...

- Ett radhus på samma plats, om du har råd, eller...

- En villa i ett område som är geografiskt nära t.ex. Danderyd, där du köper så dyrt du kan för att komma så nära som möjligt.

Och om folk inte kan köpa ovanstående, trots att de har relativt sett bra utbildning och inkomst, så upplever vi ”bostadsbrist”. Och min poäng är att alla de ovanstående alternativen leder till att man köper så dyrt man kan, av olika skäl. Jag känner nog inte någon som köpt ett ”billigt” boende, utan alla köper så bra som plånboken tillåter.

Om jag själv inte hade råd att bo där jag vill bo, centralt innanför tull, så skulle jag ändå inte köpa en lägenhet i Sundbyberg (där jag personligen inte vill bo). Utan jag skulle snarare överväga att flytta till en annan stad eller ett annat land, där jag får bättre utdelning för min inkomst/yrkeskompetens. Jag behöver inte till varje pris bo i Stockholm, utan jag bor här bara under förutsättningen att staden kan erbjuda det jag vill ha ut i livet. Och som typisk svensk tycker jag att boendet är mycket viktigt.

Så är det. Jag skulle personligen inte kunna byta ner mig till bergsjön/biskopsgården/angered bara för att det är billigt boende. Går att få nybyggd 2a på 66kvm i bergsjön för 1.6 miljoner men nej tack. Eller äldre bestånd där en 2a för på liknande kvm och endast 900k-1.1 beroende på skick i lägh.

Minimum är en bättre förort alternativt som det ser ut nu kommer jag ha råd med en mindre 1a på typ 35kvm som ligger väldigt centralt, inte i smeten men strax utanför, endast 5 min med spårvagn så är man i smeten. Det räcker för mig det blir en uppgradering att bo så centralt för mig.

Det jag får byta bort blir att jag får bo mycket mindre om jag ska ha nybyggt och ett bra läge.

Hade jag istället valt bergsjön en 2a på 66kvm så kommer jag undan billigare men och andra sidan vore jag relativt långt ifrån stan plus att det är ett riktigt rövarområde med allt vad ett ghetto för med sig.

Med det sagt tror jag dom flesta tänker på samma sätt. Finns förutsättningarna bo bättre, mer centralt och nybyggt så tar man hellre en 1a som är dyrare än en 2a i ett ghetto som är bra mycket billigare.

1a 35kvm nybyggt strax utanför smeten kvillebäcken/backaplan utgångspris 2.2 mille. (Utgångspris budrivning gäller)
2a nybyggt 66kvm i bergsjön 1.6 miljoner (fast pris)

Blir dock svårare för en familj att välja område på samma sätt. Man måste i det fallet gå efter boyta i första hand och inte område. Som ensamstående går det att byta ner boytan och betala lite mer men kunna slippa de värsta områdena.

https://www.svd.se/systemfel-ger-sverige-europas-dyraste-byggen

Byggbranschen präglas av svag kvalitetsstyrning, suboptimering och bristfällig produktivitetsutveckling. Den ständiga jakten på lågt pris i varje enskild del leder till lägre kvalitet, samtidigt som slutpriset trots detta ändå ofta blir högt. Byggsektorn behöver ifrågasätta de arbetssätt och strukturer som lett till denna situation, skriver arkitekten Nisse Landén.

Dyrt och dålig kvalité samtidigt.

Plus att dom flesta byggarbetarna är överbetalda..

Problemet är att, hur man än vrider och vänder på det, så får man oerhört lite för pengarna jämfört med för bara 15 år sedan. En del är nöjda ändå och det är väl bra för dem, andra frågar sig varför de inte får ut i livskvalitet det de har investerat i flit och arbete. De ser äldre släktingar och vänner bo bättre och mer centralt utan att ha behövt varken anstränga sig eller belåna sig upp över öronen.

Nedgång enligt Penates innanför tullarna Stockholm de senaste 30 dagarna:


Minus 4.16 % !. Detta är mycket på en enda månad.

Dom flesta? Vilka av dom är det inte? Borde dom överbetalda inte vara arbetslösa då?

Fast det blir ju istället att områden förfinas. Områden som är fina idag, var arbetarområden igår. Säkert trist för de som haft tur också, inte så kul om alla grannar tjänar mer och lyckats bättre.

Svårt att bli arbetslös när det råder artificiell brist

På vilket sätt är de överbetalda?

Om det vore så fantastiska löner för sk byggarbetare (du får nog specificera om vi ska kunna göra en ordentlig bedömning) , så är det ytterst märkligt med så stor utländsk arbetskraft. Svenska ungdomar borde slåss om jobben, precis som de gör om arbeten som de facto är överbetalda ( alltså skattefinansierade jobb inom exempelvis public service). Eller hur?

Dom är överbetalda i förhållande till likvärdiga arbeten inom andra sektorer där företagen är utsatta för internationell konkurrens. Exempelvis tillverkningsindustrin där någon med endast gymnasieutbildning tjänar betydligt sämre än byggnadsarbetare med bara gymnasieutbildning.

Varför skulle svenska ungdomar slåss om kroppsarbete när dom får höra från födseln att dom är unika snöflingor ämnade för stordåd?