Citat:
Det blir lika fel varje gång du försöker jämföra fast egendom med konsumtionsvaror. Mat produceras i överflöd och kan importeras från utlandet till lägsta dagspris, och skulle det bli för dyrt med ris kan man äta potatis istället. Men en lägenhet i Stockholm kan bara finnas och brukas i Stockholm, de kan inte importeras eller framställas i obegränsade antal.Nej så fungerar det inte. Om du inte äter så dör du men likväl kan ICA inte ta hela din lön. Innan du börjar yra om att bostäder är speciella så kan jag passa på att återigen nämna att bruttoavkastningen för den som investerar i att hyra ut en lägenhet i Sydney ligger under vad räntan som måste betalas är och värdarna konkurrerar med sänkta hyror för att få kunder. Konkurrens fungerar för bostäder också.
Citat:
Även om vi skulle använda ditt snedvridna resonemang om vad folk "vill" betala, så innebär det alltså enligt ovanstående resonemang att hyresvärden bara får "90" fast han kunde fått "100", och hyresgästen har kvar "10" mer än han skulle med marknadshyra. Hyresgästen får behålla lite mer och hyresvärden får lite mindre. Och vad är fel med det..?
Om jag har en hyresgäst som kan och vill* betala 100 men jag bjuder denne på rabatterad rea och bara tar ut 90 så kostar det mig 10. Jag avstår från 10. Jag har 10 mindre än jag annars skulle ha haft. Hyresgästen har 10 mer än vad denne annars skulle ha haft. Jag tror inte att detta kan förklaras enklare utan färgglada kritor.
Citat:
Vem säger att kommunen saknar pengar till fattigvård? (Jag antar att du menar socialbidrag/försörjningsstöd). Det har jag inte hört något om, berätta gärna mer om detta.
Citat:
Du påstår att de enda vinnarna på bruksvärdeshyra är några miljonärer som bor billigare än vad de skulle kunna göra. Men alla de hundratusentals vanliga hyresgäster, som inte är miljonärer, är väl också vinnare på ett system som håller nere hyrorna?
Att jag är för marknadshyra beror främst på att det är ett bra system för de allra flesta och att jag (till skillnad från dig?) provat båda systemen i verkligheten. I Stockholm innebar systemet att jag bodde tre månader på en soffa 90 minuter från centralen, med andrahandskontrakt, med förstahandskontrakt i ett slumområde och i en bostadsrätt som krävde att jag chansade med hela min livssituation. I Sydney innebar systemet att jag kollade på nätet efter lägenheter och valde en som passade från det stora utbudet och sen hyrde direkt. Sydney är heller inte på minsta sätt unikt för städer med marknadshyra.
I system med marknadshyror lägger folk i allmänhet ungefär lika stor andel av sin inkomst på boende som i Sverige. I längden är de enda vinnarna på hyresregleringen - jämfört med marknadshyror och fattigvård med bidrag eller subventionerade boenden, nota bene svag disjunktion - det lilla fåtal som får reahyra de inte behöver och de lobbyister och politruker som befolkar hyresgästföreningen och liknande parasitorganisationer. Alla andra förlorar.
I system med marknadshyror lägger folk i allmänhet ungefär lika stor andel av sin inkomst på boende som i Sverige. I längden är de enda vinnarna på hyresregleringen - jämfört med marknadshyror och fattigvård med bidrag eller subventionerade boenden, nota bene svag disjunktion - det lilla fåtal som får reahyra de inte behöver och de lobbyister och politruker som befolkar hyresgästföreningen och liknande parasitorganisationer. Alla andra förlorar.
