Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Väldigt troligt. Med passivt soffliggande och gråtande en längre tid, utan initiativ.
Det är självmord med i bilden. Det lär ta på krafterna att hålla skenet uppe utåt om det är både ångest, oro för barn och egen depression. Sen väller det ut väl hemma, troligen när barnen har somnat. Det är säkert ett rollspel inför dem också. Det blir dubbelgard, inte ens ro i hemmet.
Sett till uppgifter kring Hanna så verkar hon inte må bra. På jobbet har det dock gått bra, med facit i hand så kan det ha funnits varningssignaler, det svarar inte chefen på. Sen sägs han bli sämre på hösten och då får Moa diagnosen men ändå planeras det ända fram på vårkanten. Men med sorg i ögonen och smärta när hemsituationen kommer på tal.
ME-gruppen hon tillhörde, vars skapare säger att det var tack vare AÖs bok som allt föll på plats för hans fru. Jag orkar knappt plåga mig genom kapitlet vid gott mod, usch vilken drypande bitterhet.
Hur välartad var den? Det verkar snarare som det skedde allt på slutet. Backar man till vad du inledde med var det nog ett väldigt ältande dess innan med start på hösten. Det brukar vara en hel del grubblande innan beslut fattas. Men då brukar det gå rätt fort och kan som sagt misstolkas med välmående för det ofta månadslånga ältandet är jobbigt.

Låter som ett troligt händelseförlopp. En nedbruten maka med en make som inte förmår lyfta sin partner utan kanske tom tvärtom. "When you go low, I go even lower", inte helt olikt den här tråden ibland. Makarna kan inte stödja varandra förrän de båda når botten. Först där hittar de varandra igen och då är det för länge sedan försent. Även den dåliga planeringen är ett tecken på den destruktiva konstellationen som paret utgör i sitt privatliv tillsammans. I spridda mail och SMS till varandra under hösten avslöjar de sina brister och flyktiga planer för varandra. Det blir som en hemlig trygghetsskapande självmordspakt. Att barnen ofrivilligt är med i pakten är underförstått. När de väl är dags kan de inte ens göra en snygg sorti. Sina yrken till trots, slarvar de över sitt testamente och än värre, barnens avdagatagande. En sista manifestationen av sitt usla tillsammansskap. De var även lousy partners in crime.

Hur kommer det sig att dessa två föräldrar, som sägs ha "letat med ljus och lykta" efter bot för sina barn, även utanför Sverige, inte förmådde att söka hjälp för egen del?

Hur kan dessa två initiativrika och företagsamma personer låta bli att söka adekvat hjälp för sin egen (psykiska) ohälsa?

Om det nu var så?

De allra flesta vuxna personer i Sverige vet var och hur man söker hjälp och vård, och de flesta kan bedöma när det är motiverat att söka efter den hjälpen.

De allra festa föräldrar inser att för att kunna ta hand om sina barn på ett bra sätt, så behöver man se till att man själv fungerar.

Glömde lägga med en förklaring gällande orsaksammanhang.
Jag skrev:
Jag skrev:
Jag kopplade som sagt in på självmordspåret:
...och anledningen är följande. För att överhuvudtaget se kvinnors roll inom familicide har jag gått via mfs - dvs maternal filicide-suicide. Mödrar som mördar sina barn och begår självmord för att;

Det finns en intressant kommentar i utländskt material som faller tillbaka på omständigheter kring mödrar och barnmord i Sverige som nog är väl så viktig reflektion (ö-satte för att förenkla läsning då termerna är komplicerade via forskningen, eget ordval):

"I länder där det har funnits effektiv policy för att minska barnmisshandel, t.ex. Sverige (Somander & Rammer, 1991) verkar förekomsten av dödlig barnmisshandel ha minskat avsevärt, medan maternal filicide följt av ett dödligt eller icke-dödligt självmordsförsök förblev stabil eller minskade endast marginellt.
Om ingen skillnad görs mellan dessa typer av maternal filicide så kan inte policy för att minska barnmisshandel och dödligt barnmisshandel krediteras hela måttet av dess effektivitet.

Det faktum att andelen maternal filicide gällande barnmord har rapporterats ha varit relativt stabilt kan tolkas innebära att mödrars filicide i första hand sammanfaller med självmord."
Det måste noteras att många studier ser maternal filicide-suicide primärt som självmord (Alder & Baker, 1997; Alder & Polk, 2001; Bourget & Gagne, 2002; D'Orban, 1979; Nock & Marzuk, 1999; Resnick, 1969).

Somander & Rammer (1991) studerade registrerade fall under period 1971-1980 varav de anser att deras studie stöder Resnicks (1969) där han fann ut att intrafamiljära mord uttryckligen skiljer sig från andra barnmord via förekomst av altruistiskt motiv.
Somander & Rammer rapporterar det enda lösningen på problem som föräldern hade var självmord och för att bespara barnen effekterna så fann de det nödvändigt att ta barnen med sig in i döden.

För att rulla tillbaka till Professor Resnick (kallad familicidens fader då han studerat området i bortåt 50 år) så uppmärksammade Resnick (1969) det faktum att en förälder kan ha haft tankar om filicide-suicide före ett försök, och att det kanske hade varit möjligt att förhindra filicide och självmord genom att inkludera dessa tankar vid bedömning. Innan dess hade filicide-suicide generellt beskrivits som att krävdes närvaro av psykotiska symptom vid tidpunkten för akten.

Han kategoriserad i subtyperna: altruism, misshandel, vedergällning, neonaticide (mord barnets första 24 timmar i livet), oönskade barn och akut psykotisk episod.

Majoriteten av studien sträckte sig över 200 år över världen på 13 språk gällande de som överlevt självmordsförsök.
Resnick drog slutsatsen att psykodynamiken för filicide-suicide var annorlunda än andra
former av filicide, och att självmord snarare än mord var den dominerande kraften i de flesta fall och
att förebygga självmord skulle kanske ha förhindrat filicide.
Resnick vänder således på bladet för att försöka arbeta mer preventivt.

Resnick uppmärksammade att deprimerade mammor med små barn som "har rädsla för att skada sina barn och som överdrivet oroas för deras barns hälsa" var potentiellt farliga när det gäller möjliga handlingar till filicide eller filicide-suicide, även de som öppet uttrycker sådana tankar och planer. Resnick återkopplade till en studie av McDermaid & Winkler (1955) som i sig introducerade konceptet childcentered obsessional depression (CCOD):

"depression, självmordsftankar, en känsla av oförmåga att ta hand om barnet, känslor av värdelöshet och tvångsmässig rädsla gällande barnets hälsa och välbefinnande, inklusive tankar om att något skulle kunna hända med barnet, till exempel döden."

"Denna kombination av symtom kan leda till tvångsbeteende att skydda barnet mot de upplevda farorna.
Dessutom kan den desperata moderns känslor av hjälplöshet och hopplöshet även leda till att hon gör det hon anser bör göras för sitt barn, vilket inkluderar filicide eller filicide-suicide.

Dessa mödrar beskrivs psykoneurotiska, vars psykopatologi generellt inte innefattar schizofreni eller psykos, och deras depression ofta är maskerad varav självmordsförsök och självmordstankar ibland inte tas på allvar av omgivningen, även för läkare."

Fakta ur Schalekamp's avhandling på 456 sidor om man vill fördjupa sig.
http://www.filicide-suicides.com/Master%20Dissertation.pdf

Vill även tillägga att denna nog vet vad han pratar om. Hans diss är dedikerad Maudy Schalekamp (1986-1991) and Emmy Schalekamp (1988-1991) och i inledningen står:

"In one way or another I have been working on this dissertation since August 1991, when
my wife killed our two children and herself. Many people have made it possible for me to reach the
point where I am about to finish this project.
First I want to thank the people who have enabled me to survive as well as I have in the first year after the tragedy, especially my friends Cornelie van Wel, her husband Reinier Rijke, and their children David, Els and Justus who took me into their home for the first six months."

Hmm, hur tänker du nu?

Deras avskedsbrev talar ju om att de inte såg någon livskvalitet vare sig för dem eller deras döttrar på grund av döttrarnas sjukdom, om sjukvården hade givit dem garantier för att döttrarna skulle bli helt friska tror du att de hade tagit livet av dem och sig själva ändå?

Är du inne på det snedvridna tänket som florerar i tråden just nu?

Jämförelser med Eklund, Madsen och den där dåren som kraschade flygplanet med 149 passagerare ombord?

Hade de fått vad de ville från sjukvården hade aldrig den här tragedin hänt, det måste väl vara begripligt för alla?

Jo, oavsett åldersproblemet så ska han sättas i en stor parentes. En skåning som placerades i ett år i Göteborg och gick i skolan där och tränade fotboll men, naturligtivs, inte haft O som tränare. Nä. Han hittade i alla fall inte på skvaller eller vinklade som de andra trollen i tråden. Konstaterar att hans bidrag gav varken bu eller bä och får heder för att han la av i tid. Man kan inte lita på någon uppgiftslämnare i den här tråden.

Det måste vara ovanligt att en familj med två småbarn (flickor dessutom) hemma tar in en tonårig kille som fosterbarn.

Men du Reimer - inte kan någon person inom sjukvården ge garantier för att två barn i Bjärred i framtiden kommer att vara friska?
Det är fullkomligt omöjligt!
Inte kan sjukvården garantera något alls - inte ens att du eller jag mår bra imorgon.

När är man sjuk och när är man frisk? Steven Hawkins var svårt sjuk, men friskare och mer klartänkt än de flesta. Är en döv person som jobbar heltid sjuk?
Är en elitidrottare vars ledband stoppar kärriären, men tillåter hobbygymnastik och fullt arbete sjuk?
Eksem som gör att man måste ha handskar som kassörska? Bakfull en måndag och jättesjuuuk?
Gravid? Infertil? Diabetes? Återkommande gikt?Högt blodtryck?

Kom igen - undersöker vi oss alla har vi nog lite små åkommor här och var. Det finns inga garantier för någonting i tillvaron.

Varför skulle just O och H behöva garantier för att inte mörda sina barn?

Det håller jag absolut inte med dig om. Det är en åsikt inte ett faktum. Är inte med i någon mördar-jämförelse, utan jag menar bara att även om familjen fått den absolut bästa vården för flickorna kan ändå föräldrarnas känslotillstånd av oro, ångest och/eller depression lämnats obehandlade. Om föräldrarna dessutom var utmattade blir man inte piggare av att ens barn får rätt vila. Utifrån sett tycker jag de verkar ha fått bra hjälp, främst att diagnos sattes snabbt. Ingen läkare lovar eller garanterar att man blir frisk. ME kan utvecklas på en mängd olika sätt.

Jag håller med dig - hela tråden är full av ”loose cannons”, personer som helt enkelt avfyrar vadsomhelst närsomhelst och vartsomhelst. Fullkomligt förvirrande och osäkert.

Med just postaren som påstod sig varit fosterbarn ett knappt år under 2007 har många andra inlägg i andra trådar utan att verka vara ett troll.
Tycker annars precis som Harpelee också att det är märkligt att man har en fosterson just då, men processen med att få ett temporärt fosterbarn påbörjades kanske innan H blev gravid med Moa?
H hade ju själv bott i olika familjer vid 17 års ålder enligt tråduppgifter från Elli09.
De kanske ville ge tillbaka något gott eller ha barnvaktshjälp?

Ja jag vet inte vad man ska tro. Postarens inlägg låter trovärdiga och han lät bli, som du skriver, att plantera en massa påhitt för övrigt. Så vad vitsen med att posta denna fosterbarnsuppgift skulle vara begriper jag inte. Inte verkar hans uppgifter komma av dåligt googlande heller, men inget är längre skrivet i sten.

Hela tråden flyter runt runt.
Jag saknar konkreta uppgifter, nya fakta, korrekta vittnesmål.
Och jag saknar ett välkomnade och en uppskattning av postare som uppger sig ha personlig kännedom om familjen före.
Kanske därför jag inte vill dissa denne ”fosterbarnspostare” direkt ...

Jag skulle vilja öppna utredningen igen och om inte polisen inte redan stängt den så undrar jag varför den är öppen? Vad väntar de på? Ska storyn inte dokumenteras enligt berättelsen från senaste PT? Jag vill veta hur stark bevisningen var bevisningen för att båda föräldrar planerat att DÖDA döttrarna.

Dödsorsak visar på att de varit oense om att dö själva. Brottsplatsen kan inte ha visat något "gemensamt". Alla låg döda på olika platser och en dessutom hängd. Polisen pratade mycket på sista PT om hur de analyserat namnteckningarna. Varför? Varför då polisen ändå var säker efter 10 dagar att det var ett gemensamt beslut utan att intressera sig för om någon av föräldrarna undertecknat förklaringsbrevet då? Polisen visste då allas dödsorsaker men ändå tyckte de att denna mordplats var två föräldrar i samförstånd. Det är något som inte stämmer.

Varför har de efterlevande accepterat polisens teori och vad fick de vara med och bestämma inför PT? Vilka negativa aspekter kan efterlevande inte vilja ska bli offentliga? Varför skrevs testamentet? För att muta eller trösta efterlevande som kunde berätta? Upprätta ett starkt bevis för att detta var gemensamt eller varför? Var det skolstarten eller seminariet eller både ock som stressade på dödandet? Hade föräldrarna i grund och botten olika motiv, olika ångest, för sina dödsplaner?

Alla mina frågor förstår jag är helt ointressanta för en utredning där ingen skall åtalas och där de anhöriga till de åtalade får vara med och bestämma. Kan de ha enats om något som är helt olikt det vi fått höra på PT. T.ex sa den att namnteckningarna var autentiska och att ingen har lurats att skriva under brevet men var brevets uppsåt att vara ett avsked?

Sen en viktig sak. Den i tråden som påstår att mördare aldrig ljuger eller att föräldrarna naturligtvis inte gjort det här om de fått rätt bemötande av sjukvården eller skolan ska gå ut och skotta. De här föräldrarna, en eller båda, visste hur man eldar i baken på myndigheter. Kan de ha anmält skolan för att få hemundervisning? Flera gånger? Fick sjukvården göra vad de hade tänkt för barnen? Båda barnen hade fått en fastställd diagnos och en handlingsplan. Vad bestod handlingsplanen av och var den ett hot?

Han gör inlägg i väldigt många trådar och flera av ren sympati såg jag. Uppgiften om H:s olika boende i ungdomen och mycket mera ska tas med en nypa salt.