Vad vill antifeminismen?

Problemet är ju att feminismens betydelse skiljer sig från person till person.
Jag ser feminismen som kvinnors rösträtt, lika rättigheter inför lagen, att inte bli dömd utifrån sitt kön. Slår man upp ordet på ne.se man ordet får man följande betydelse.

feminism (franska féminisme, av latin feʹmina ’kvinna’), social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män. Feminism var ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna (jämför feminisering). Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Det avsåg då framför allt lika rättigheter, inte minst i ekonomiskt hänseende.

Ja här finns inte mycket att argumentera emot i din text. Har fetmarkerat några rader jag tyckte var extra viktiga.
Vad jag finner tragikomiskt i alltihop är att nånting som var en vettig och livsavgörande rörelse från början (feminismen/ kvinnorörelsen), som spårade ur så i den mildaste grad med genus och radikalfeministers maktbegär, har blivit så nedsvärtad att man inte ens kan använda ordet längre utan att det missuppfattas. Samt att det har blivit lite en "judarna"-effekt. Allting är feminismens fel.
Skitsamma vem som varit inblandad eller vad som gjorts tidigare eller vilka parametrar som egentligen är grundläggande i kaoset. Det finns något att beskylla: feminismen, kvinnors behov av att få vara fullvärdiga medborgare. Så som feminismen var tänkt från början.

Det händer bara i Sverige...

Terminologi begränsar verkligheten.

Låt säga att jag personligen inte skulle vara antifeminist i början av 1900-talet eller i dagens Saudi Arabien.

Tänk att du måste ta ställning ifall du är för våld eller inte, låt kalla de som är "för våld" för "pro-violence" och de som är emot våld för "anti-violence".

Du skapar en ideologisk krig mellan dessa två påhittade kategorier människor. Låt säga att du är för att våld ska brukas mot de som brukar våld, och att du är för att du ska få agera i självförsvar, och att polisen ska få våldskapital, etc.

Plötsligt så har vi egentligen 3 läger; de som vill att alla människor ska agera som får, de som vill att människor ska agera som vargar och en tredje grupp som pragmatiskt anser att vargar alltid kommer existera bland människor, så det måste finnas vakthundar.

Då vi är inställda att kriga mellan två sidor och se Världen i svartvit så kommer folk i vadera sida gravitera till att kategorisera vakthundarna som vargar eller får (vänner eller fiender), det är nog att vi i vår förhistoria behövde vara tvärsäkra på vem som var vän och vem som var fiende när vi krigade. Finns ingenting emellan, att intellektuell komplicera saker skapar förvirring, vilket är dåligt för att vinna ett krig.


Jo, precis. Ifall vi komplicerar till att kalla det för antisvenskfeminism eller antiradikalfeminism eller antilikhetsfeminism eller antitredjevågensfeminism får vi ändå bara ytterligare problem i ny nomenklatur (och så låter det förjävligt!).

Det kommer ifrågasättas vad som menas med radikalfeminism, flera radikalfeminister kommer anse sig inte vara radikalfeminister, likhetsfeminismen kanske behöver förtydligas då några anser att ordet betyder att man måste tro att könen till och med är lika starka fysiskt för att räknas som likhetsfeminist.

Allt kan givetvis kompliceras till oändliga grenar; Vad menar du med hund? Pudel eller Retriever? Vilken slags pudel? Vilken slags retriever? Och många kommer söka göra just det BARA för att vara jävliga.

Vi förhåller oss till den feminism vi möter dagligen i svenska samhället och kämpar emot just den i nästan alla dess variationer, ifall Merapi eller liknande anti-intellektuell feminist vill pga ordet "antifeminism" klumpa ihop oss med Afghanistans talibaner som sjuter småflickor som går till skolan så får hon göra det, hon gör därmed bara narr av sin egen intellektuella oförmåga.

Jag skulle antagligen helst personligen kalla mig snarare för halvtraditionalist (man vill behålla delar av det förflutna som fungerade, känna sig ha rötter i ens förfäders visdom), maskulinpositivist (vilket betyder att man inte anser att män behöver bete sig som kvinnor för samhällets bästa) och biologist (biologi är roten till mycket fler beteendemönster än vi är bekvämma med).

Framförallt dock: Pessimist, då jag tror Världen kommer röra sig bort från alla mina ideal hur mycket jag än försöker få den att snurra åt mitt håll....

Jag låter feministers agerande i det offentliga diktera min uppfattning om feminism, det borde du också göra.
Vad lättmjölksfeminister anser och gör spelar ingen roll då det inte påverkar andras liv i samma utsträckning som när "radikala" feminister propagerar för diskriminering av män för att gynna kvinnor ex. kvotering mm.

Feminism gör anspråk på självklarheter som ex. allas lika värde för att det ger dem trovärdighet. Att vara vettigt funtad gör inte någon till feminist, idag vill jag påstå att en funtad människa tvärtom borde vara kritisk till feminism.

Du ger för övrigt de radikala feministerna legitimitet genom att kalla dig feminist eftersom att feminister överlag vägrar ta avstånd från de radikala.

Klurigt att alla offentliga feminister med någon form av makt är av det radikalare slaget, konstigt att alla feminismens företrädare är radikala. Hur kommer det sig?


Det låter ju fint och så...

Då borde du bli maninist idag.
https://www.facebook.com/photo.php?fbid=2157463234311503&set=a.992676477456 857&type=3&theater

Jag kallar mig ju inte feminist just av den anledningen. Men man kan inte bara säga "jag är i feminist" ute i verkligheten för då tolkas det som att man tycker att vi ska leva i ett old fashion - patriarkat.
Man måste alltid göra tillägg i form av "jag är givetvis för lika rättigheter osv".
Ordet feminism är inte riktigt lika självklart för folk ute i samhället som det är här på FB. Visserligen hör jag det nämnas väldigt sällan överhuvudtaget. Diskussionen brukar mest röra invandringen och den allmänna slappheten i samhället.

Nu tycker jag ni tramsar till min fråga faktiskt. Den var inte så dumt ställd, tvärtom finns det fog för att diskutera den, därför om vi har två sidor, vad är då sidan som består av de män som anser att kvinnors rösträtt skall bort, att kvinnor ska vara hemmafruar enbart? Jag vill inte sälla mig till dem.

Du borde diskutera saken på ett ordentligt sätt Pansarvecket. Det ligger i ditt intresse.

Jag sa inte att det finns två sidor, jag sa att de flesta människor vill tro att det finns två sidor för att det förenklar "striden" (hur krigar 3-4-5 sidor mot varandra? Det blir kaos). Vi är antagligen biologiskt programmerade att vilja förenkla alla strider till två sidor, det är svårt att gå bortom ens biologiska programvara.

Exempel: i Irans islamistiska revolution stred kommunister sida vid sida med islamister mot Shahn, det var bara när den striden var över som islamisterna vände sig mot kommunisterna och torterade/fängslade dem.

Jag tolkar det mest som att någon försöker framställa sig själv som förträfflig därför att denne har självklarheter som principer.

Som folk som kallar sig antirasister som att det vore något speciellt med att inte vara rasist.


Och dessa får ger radikala identitetsideologer all makt det kan önska sig via röstsedeln. Tragiskt att allt man behöver göra idag för att få makt är att bedriva politik som gynnar kvinnor, inte nödvändigtvis men gärna på mäns bekostnad.

Jag har nämnt det förr men fundera över hur det kommer sig att samtliga partier för politik specifikt riktad till kvinnor, har förbund endast för kvinnor men inte för män osv.

Vad som var radikalt igår är norm idag, det går undan på den identitetspolitiska enkelriktade motorvägen.

Igår fick man inte abortera livsdugliga foster, idag får man abortera ett foster under och även efter en faktisk födsel.

https://www.youtube.com/watch?v=ZeYamfLZqdE
https://www.youtube.com/watch?v=Vx5QKTY-3MY

Jag tror inte att många kvinnor vill ha detta, men nu vann de över de hemska hemska männen och superhemska Trump, och det är det viktiga.

Som ateist är jag förespråkare till aborter, tror inte att bebisar har någon odödlig själ som skickas till limbo.

Jag tror att abortfrågan inte riktigt är en feministisk fråga (mer religiös sådan). I Östasien så har folk aldrig haft något problem med aborter, men det finns knappt feminism där (i alla fall inte så som vi känner till det).

Men här får vi ytterligare bevis på hur det här med nomenklatur ger en falsk bild av Världen. Är inte säker på att vi har mycket gemensamt förutom vår avsmak kring svensk feminism, jag brinner inte det minsta för abortfrågan.

Så, vad vill antifeminister - aborter eller inte aborter? - frågar den som vill göra Världen enklare att förstå (Världen kan aldrig vara enkel att förstå).