Citat:
Ursprungligen postat av
aw
Jag kan bara hålla med.
Det är ett kapitalt misslyckande att man har låtit systemet för bruksvärdeshyra förfalla från att vara en form av konsumentskydd till att bli bostadsmarknadens i särklass största systemfel.
Det finns ju en lång rad angreppssätt som man skulle kunna använda sig av för att förbättra effektiviteten i systemet, både från en ekonomisk och en social synpunkt:
- Till exempel skulle allmännyttans hyror kunna regleras delvis efter hyresgästens hushållsinkomster snarare än självkostnadsprincipen. Har man råd att betala mer så saknas det skäl att man ska få ett hårt subventionerat boende. Och allmännyttans högsta hyror är ju prisledande för det privata beståndet.
- Man skulle även kunna straffbeskatta (eller höja hyran för) de som innehar en hyresrätt i allmännyttan som de inte använder som primär bostad. Det saknas helt skäl att subventionera hyran för någon som hyr ut sin lägenhet i allmännyttan i andra hand, är skriven någon annanstans, eller som bara har en bostad som deltidsboende eller för övernattning.
- Man skulle även kunna reglera hyran delvis baserat på kötid. Den som tar en lägenhet som har 35 års kötid borde kanske få en högre hyra än den som tar en lägenhet med bara 2 års kötid? Kötiden lär ju vara ett väldigt bra och objektivt mått på hur attraktiv en lägenhet anses vara i allmänhetens ögon, och inte minst i just den hyresgästens ögon.
Eventuellt överskott från allmännyttan, genom högre hyror för de som har betalningsförmåga, kan man ju återinvestera i att rusta upp allmännyttan, eller subventionera boende i utsatta områden för att göra dessa boenden och områden mer attraktiva genom att man erbjuder lägre hyror eller högre standard.
Ja det finns det.
Jag tror att en kombination av fri hyressättning, riktade insatser till resurssvaga hushåll och kanske också någon reform av kommunallagen när det gäller allmännyttans verksamhet skulle vara ett steg på vägen, allmännyttans avkastningskrav skall ju vara ganska så marknadsmässiga... vilket gör det svårt att få till låga hyror.
På tal om låga hyror så passar jag på att citera lite Jörnmark igen... från hans nyårsartiklar i DI.
Citat:
Man behöver alltså inse att prissystemet är sönderhackat och att ett oundvikligt problem i ett till hälften reglerat system är arbitragemöjligheterna. Där finns också en av de stora förklaringarna till den svenska ”bostadsbristen”. När en fri prisbildning på bostadsrätter existerar bredvid ett kontrollerat bruksvärdessystem blir vinsterna på att flytta lägenheten från den reglerade till den fria marknaderna allt större. Det innebär att den som köar sig fram till en hyresrätt kan göra miljonvinster vid en ombildning. Problemet med de här övergångarna är både att lotterielementet driver på köerna samtidigt som det försvinner bostäder från hyresmarknaden på ett okontrollerat sätt när de blir bostadsrätter. Allra mest paradoxalt är att det här problemet växer om tillväxten är stark och marknaden effektiv, eftersom vinsterna med att flytta produkter mellan de båda delarna då blir större.
Ser man till länder med fungerande social housing är det här ett väl känt problem som bara kan lösas genom att man skyddar de billiga lägenheterna genom att lägga dem till exempel i stiftelseformer. En stor fördel med det är att den som köar vet att han köar till en hyresrätt och inget annat. Införs sedan särskilda krav, som till exempel att man är mantalsskriven på orten och har en inkomst som inte överstiger till exempel 90 procent av medianinkomsten, har man en definition av social housing som inte är artskild från den som finns på många andra håll i världen och dessutom är tillgänglig för breda delar av befolkningen. Detta innebär att man undviker både stigmatisering av områden och fattigdomsproblematik. I ett inledningsskede kunde kanske hälften av de allmännyttiga bostäderna föras till sådana här stiftelser och kräver man sedan att 10 procent av bostäderna i nya projekt förs till denna kategori har man försäkrat sig om återväxt.
En annan sak som såklart hade påverkat kostnaderna är produktiviteten i branschen, har man värdelös produktivitetsutveckling skenar priserna.
Citat:
Byggbranschen – sämst i klassen på produktivitet
Publicerad av
Redaktionen - 11 jan 2019
[...]
Seminariet tog sitt avstamp i ett diagram som en av initiativtagarna, Lars Albinsson från Bygg 4.0, visade. Kurvor som talar för sig själv. Byggkostnaderna har ökat åtta gånger mer än övriga kostnader från 1996 till 2016. För flerbostadshus rör det sig om en ökning på 195 procent.
– Vem kommer att vara först med att knäcka den här grafen? Det är ingångsvärdet, förklarade Lars Albinsson som själv från tech-branschen och hade bjudit en panel med representanter från fintech-branschen för att bolla idéer med.
Från konsultföretaget McKinsey kom Erik Sjödin och presenterade högintressanta internationell statistik kring byggbranschens produktivitet. Samtidigt som bygg- och infrastrukturbranschen växer så det knakar hamnar den i botten, i sällskap med jaktnäringen, när man jämför dess produktivitetstal med till exempel med jordbruk, handel och tillverkningsindustri, från 1947 till 2010. För byggsektorn ligger produktivitetsökningen på smått skandalösa 0,1 procent – som om ingenting förbättrats på 70 år. Statistiken är visserligen från USA, men mycket talar för att man skulle få fram till liknande resultat här.
[...]
