Vi med diagnosen schizofreni.

Tänkte vi kunde ha en tråd för oss som har diagnosen schizofreni, där vi kan dela erfarenheter, hur livet fungerar, mående, vilka mediciner vi tar och hur de funkar m.m.

Fick diagnosen schizofreni nyligen... Har tankar, bilder och ord/ljud som inte är mina, de liksom trycks in i min skalle och återupprepas, är som att få en hink med iskallt vatten över huvudet.
Sedan kommer panikångest och jag spårar ur, glömmer mycket av vad som händer efter det.

Jag vill inte gå ut då alla stirrar på mig, känns som de vet vad jag tänker och vill skada mig, de förföljer mig.

Har konstant en känsla att inget är på riktigt, inget är verkligt. Denna dimention/reality som existerar här är inte min, jag passar inte in här och kommer från en annan parallell dimention/reality.

Äter nu antipsykotiska och får se hur det går med det.

Hur länge har du gått obehandlad?
Vad för medicin tar du?

Jag har själv inte denna diagnos men en nära anhörig som precis börjat med ny medicin.

Har inte riktigt tid att svara, men gör det ändå.

Har också en nära anhörig som är "schizofren".

Hon gick "obehandlad" från födsel tills den dagen hon fyllde 21 år.

Märkligt kan man tycka. Frisk i 21 år, sedan sjukförklarad med diagnos av systemet.

Hon är precis som vem som helst, säger att hon inte hör några röster eller ser syner.

Men hon fick diagnosen ändå.

Hon är fast bestämd på att hon fick diagnosen för att hon uttryckte sig kritiskt mot systemet under examination.

Det man säger under examination kan definieras som vanföreställningar av systemet.

Helt Ovetenskapligt..

Jag började få symptomer på dissociativa syndrom tidigt i tonåren. Men de var diffusa och jag fick en massor av andra diagnoser.
Jag är 28 år idag och de senaste två åren har det bara blivit mer och mer av det jag skrev i inledningen. De har haft psykos misstankar i perioder under 8 år. Först senaste halvåret som jag fått en ordentlig utredning.
Jag har aldrig riktigt varit medicineras, bara haft fel medicinering. Nu har jag abilify.

Ok jag förstår, sorry om jag fråga lite känsliga frågor, men har du gått igenom nott trauma som liten?

våld eller krig etc,,

Min släkting har gått igenom krig, varit utan en pappa.

Min släkting går på aripiprasol men de som abilify. fick du ingen antidepp medicin med för att minska biverkning som rastlöshet, oro?

Vad känner du för biverkning?

Viktigt att du får en medicin som minskar bieffekt om du känner rastlös, oro

Jag har inget direkt minne innan 12 år. Men mitt liv har haft sin del av trauman.
Jag blir mest slapp i kroppen, musklerna är liksom orkeslösa i stunder. Jag har stesolid som jag tar när ångesten blir för jävligt.

Jag tror jag utvecklat schizofreni pga. gang stalking, så i perioder inbillar jag mig annat som inte är verkligt. Sjukvården uppfattar naturligtvis även min gang stalking som symptom på psykos...

Jag vill inte heller gå ut för att folk stirrar och håller på med sina telefoner, antagligen för att rapportera vad jag gör. Jag vet heller inte när denna stalking kommer övergå till att fysiskt skada mig, så jag är ofta rädd.

Min släkting blev felbehandlad i 4 år, gick på klozapin han vart helt borta asså, samt att röster inte försvann.

Efter att jag läst mer om tillståndet kom jag fram till att de måste vara non form av postraumatisk stress som senare vart obehandlad och lett till höra röster, etc.

Har jobbat med människor som har schizofreni, många blir feldiagnoserade.

Min anhörig är inte "galen", utan på grund av sitt trauma har han utvecklat en form av störning där han hör röster osv.

Nu sen 2 mån har han gått på aripiprasol samt duloxetine, röster är borta men rastlöshet är lite jobbigt ibland tycker han.

Sen är det upp och ner gångar även om medicin hjälper behöver man stöd från nära.

hur ser din situation ut, jobbar du? är du ensam?

Det är snarare tvärtom. Att din schizofreni har utvecklat din "gang stalking". Självklart uppfattar de det som en psykos, de vet ju vad de sysslar med.

Och alla har sina jävla smartphones upptryckta i ansiktet, ja konstant! Det beror inte på dig. Det beror på dem. Varför skulle de ens orka "jobba" med att förfölja dig? Vad gör du som är så himla intressant och hemligt? Kom igen nu, vakna upp - världen snurrar inte runt dig!

Du passar tydligen inte in här. Skrev att denna tråd var för att dela med sig, inte bli kritiserad för det.

Är det inte bättre att säga att det inte existerar någon gang stalking, när det faktiskt inte gör det?

Eller ska man sitta och hålla med personen så att inte den känner sig "dum" för att ha trott på något sådant? Vad fan tjänar det till egentligen?

TS har startat en tråd som passar alldeles utmärkt här, dock vill jag be er att hålla diskussioner kring gang stalking i de redan existerande trådarna(tex denna: (FB) Targeted Individuals (TI) - en hyfsat outforskad psykisk störning) då de har en förmåga att döda alla andra diskussioner.
//mod