Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Anledningen till att det i praktiken ofta tar väldigt lång tid (ibland åratal) att få en ME-diagnos, har att göra med att många av symtomen är diffusa och kommer och går över tid, med bättre perioder emellanåt. Alla uppräknade symtom ur samtliga kategorier behöver heller inte vara uppfyllda, m.a.o är ME en svårdiagnosticerad sjukdom.
Och det är ju heller inte så att en läkare i första hand misstänker ME när en patient söker sig till mottagningen för svår trötthet, koncentrationssvårigheter och hjärtklappning. Vägen till att få en ME-diagnos är inte sällan lång och krokig, så även i de fall jag känner till.
Innan en diagnos som denna sätts måste givetvis allt annat som kan ge likartade symtom kunna uteslutas.

Jo, tack jag vet. Jag har läst på om ME och jag är inte tappad på den medicinska fronten heller.
Självklart finns det diffdiagnoser vilket är vad det enligt vårdprogram ska uteslutas.
Att det tar "ibland åratal" att få en diagnos beror väl likaväl på att symtom kan vara diffusa och de får valsa runt. Görs inte en ME-utredning om markörer vid u.s. inte visar nåt så lär vägen bli "lång och krokig". Den extrema ansträngningsutlösta utmattningen är väl det mer signifikanta.

Patientföreningen för ME har en mycket svart syn på tillvaron. För några verkar diagnosen dessutom vara en förevändning för att inte ens försöka med KBT. Det är en terapiform som kan göra underverk för någon som inte klarar av de vardagliga saker som livet består av. Barn som inte är fria individer, utan helt beroende av föräldrarna, borde först läggas in för att säkerställa att det inte är något i familjen som orsakar tröttheten. Jag kan inte förstå att sjukvården anammat denna diagnos för barn, som varken är fria eller färdiga individer. Kanske inbillar sig diagnossättarna att barnen är fria i vårt samhälle, men det är inte så och kommer aldrig att vara så. För att få mat serverad, kläder köpta, en lugn dag, kan barn behöva anpassa sig oändligt mycket. Passar det inte galoschen kan en vuxen individ skilja sig. Vad kan ett barn göra, där kontakterna med omvärlden minimerats?

Dags att logga ut från tråden återigen.

Tydligt gällande vad?

Att han säger att O hängt sig är knappast uppseendeväckade i sig - det är nämligen han som är anledningen till att de får order att bryta sig in.
... "som jag sa inledningsvis" säger han när han räknar upp dödsorsaker och avrundar med pappan - eller hängd mansperson som ordvalet är i inledningen av pressträffen.

Om H och barnen är strypta/kvävda så bör ju O var den som dog sist. Det är det jag anser vara tydligt. Det är knappast troligt att H har strypt sig själv. I övrigt tänker jag inte spekulera i vem som dödat vem och i vilken ordning. Anser det är ointressant om barnen dog före eller efter H.

Det är hela tragiken i att man mördar sina barn för att de inte passar in i ens framtidsplaner eftersom de har insjuknat i en otrevlig sjukdom. Och att man skyller på barnen för familjemordet och försöker förminska sin egen skuld, eller i.a.f få efterlevande att göra det. Per brev de efterlämnade.

+1
Jag är inne på din linje. Fram med allt, upp med det på bordet! Dessa svin till mördarföräldrar kräver ingen hänsyn, släktingarna får ursäkta. Samhället behöver skyddas från att något liknande ska hända igen. Vi behöver säga ifrån på allvar att detta inte är okej. Vi behöver analysera detta på längden och tvären och inte minst på djupet. Dessa mord borde diskuteras utan och innan, i media och inom sociala, psykologiska, medicinska och religiösa sammanhang. Varje detalj i deras liv borde genomlysas. I så fall skulle flickornas korta vandring på jorden inte vara helt meningslös. Man kan faktiskt tänka på dem också!
Och finns det minsta lilla misstanke om scientologi måste det avslöjas. Det är inte för inte den kallas för "världens farligaste sekt". De tror på själavandring också, bara en sån sak.

Anledningen till att det i praktiken ofta tar väldigt lång tid (ibland åratal) att få en ME-diagnos, har att göra med att många av symtomen är diffusa och kommer och går över tid, med bättre perioder emellanåt. Alla uppräknade symtom ur samtliga kategorier behöver heller inte vara uppfyllda, m.a.o är ME en svårdiagnosticerad sjukdom.
Och det är ju heller inte så att en läkare i första hand misstänker ME när en patient söker sig till mottagningen för svår trötthet, koncentrationssvårigheter och hjärtklappning. Vägen till att få en ME-diagnos är inte sällan lång och krokig, så även i de fall jag känner till.
Innan en diagnos som denna sätts måste givetvis allt annat som kan ge likartade symtom kunna uteslutas.

Nej, det stämmer inte, det är symtomen som ska ha varat i minst 3 månader. Undersökningarna kan ta olika lång tid, beroende på patientbelastning, ev remisser etc. Det går inte att i förväg sia eller räkna ut hur lång tid samtliga undersökningar, tester och provtagningar kommer att ta.

Ja, de tänkte knappast på att deras handling skulle skada hundratals andra barn. Tänker på alla barn vars föräldrar är ojämna i humöret, hotfulla, bestraffande, kräver full lydnad och insyn i barnens aktiviteter, eller inte bryr sig alls. Det obalanserade föräldraskapet, som tyvärr inte är helt ovanligt. Barn som växt upp i störda familjer har dock ingen referensram, så när läkare sätter en så provocerande diagnos som ME kan dessa små sköra barn med psykologisk växtvärk sättas på undantag. Föräldrarna går nu vidare, med "sjuka barn". Obefläckade.

Ska man fokusera på något är det att man får lov att ME-diagnosticera barn. Det är åt helvete enligt mig. Låt barnen växa upp först! Jag befarar att just möjligheten att sätta en ME-diagnos var det som sänkte familjen, utan den, hade familjen kanske tvingats in hos BUP lite djupare. Man hade börjat granska relationerna i familjen utan att nöja sig med att det var något fel på barnen. Jag tror att det var helt och hållet normala flickor, kanske hade någon möjligen en funktionsvariant som föräldrarna inte ville skulle komma fram.

Barn i störda familjer tenderar att vara ängsliga och sköra, men enligt skolan var det aldrig något problem med dem. Det var bara deras föräldrar som hade så allvarlig problem med döttrarna att de inte såg någon framtid.

Ska man fortsätta jaga något, så är det hur diagnoserna kom till. Just det som är svårast att komma åt. Journalister bör fortsätta granska detta, så att inte fler barn får en passande diagnos, enligt föräldrarnas behov. Skolplikten är ett viktigt skyddsnät för barn, även om det ibland kan vara i skolan som barn far illa. Att flickorna fick lida under sina korta liv är ju helt klarlagt. Det behöver man inte tala om mer, alla vet...

Tror man har för bråttom idag att differentialdiagnosticera, för att utesluta annat. Allt ska gå så snabbt idag och därför kan det också ske misstag.