Citat:
Ja det är långt bak i tiden.Nej inget återfall.Hej Elli!
Jag gick nyligen in och läste dina gamla inlägg. Det jag sökte efter var vad du hade skrivit om Hannas cancer. Att den låg långt bak i tiden. När jag räknade på åren så skulle Hanna ha drabbats mellan sina två graviditeter. Alltså när Agnes var i tvåårsåldern och innan hon blev gravid med Moa. Stämmer det? Du har även bestämt hävdat att Hanna var helt frisk och inte drabbats av något återfall? Frågar det eftersom andra i tråden hävdat motsatsen.
Jag är absolut inte ute efter att ”sätta dit dig”.
Jag känner som så att Oskars anhöriga respektive Hannas har helt olika uppfattnngar och därmed helt olika sanningar.
Tror anhöriga på MEdiagnoserna? Får hela tiden en känsla av att du inte uppfattade Agnes och Moa som så sjuka? Inte sängliggande. Känsliga för ljud och ljus? Kan man ha det som enda och främsta symtom vid ME? Nog skulle man vilja veta hur denne skånske läkare och hela vårdteamet resonerat när dom kom fram till diagnoserna.
Polisens presskonferans framställdes ju som en kompromiss mellan polis och anhöriga om vad som skulle lämnas ut. Det blev en upprepning av tidigare info. Barnen hade ME och beslutet om att mörda Agnes och Moa togs gemensamt av föräldrarna. För mig går det inte ihop. Barnen var inte så sjuka säger du men avskedsbrevet säger motsatsen och det där med gemensamt beslut känns det inte som om du tror på. Du tror att Hanna drev fram detta och t.o.m. gjorde barnen sjuka genom långsam förgiftning. Är det något du fortf tror?
Inte konstigt att vi är så oense i tråden. Vi speglar bara dom helt olika uppfattningarna som verkar att råda mellan anhöriga på resp. sida.
Ena sidan som hävdar avskedsbrevets äkthet om gemensamt beslut men ändå vill hävda Hannas driv bakom.
Andra sidan som tvivlar på äktheten i brevet och tror att Oskar spelat huvudrollen.
Så har vi mittengruppen där jag själv räknar in mig. Jag vet inte vad jag ska tro. Så många frågor som förblir obesvarade. Jag tänker, tror och känner en massa men jag har ingen fakta som styrker det och jag vågar inte vara tvärsäker på något. Jo på en sak. Agnes och Moa har blivit mördade och det är fruktansvärt orättvist och sorgligt och jag är helt säker på att saker kommer att komma fram med tiden.
Jag gick nyligen in och läste dina gamla inlägg. Det jag sökte efter var vad du hade skrivit om Hannas cancer. Att den låg långt bak i tiden. När jag räknade på åren så skulle Hanna ha drabbats mellan sina två graviditeter. Alltså när Agnes var i tvåårsåldern och innan hon blev gravid med Moa. Stämmer det? Du har även bestämt hävdat att Hanna var helt frisk och inte drabbats av något återfall? Frågar det eftersom andra i tråden hävdat motsatsen.
Jag är absolut inte ute efter att ”sätta dit dig”.
Jag känner som så att Oskars anhöriga respektive Hannas har helt olika uppfattnngar och därmed helt olika sanningar.
Tror anhöriga på MEdiagnoserna? Får hela tiden en känsla av att du inte uppfattade Agnes och Moa som så sjuka? Inte sängliggande. Känsliga för ljud och ljus? Kan man ha det som enda och främsta symtom vid ME? Nog skulle man vilja veta hur denne skånske läkare och hela vårdteamet resonerat när dom kom fram till diagnoserna.
Polisens presskonferans framställdes ju som en kompromiss mellan polis och anhöriga om vad som skulle lämnas ut. Det blev en upprepning av tidigare info. Barnen hade ME och beslutet om att mörda Agnes och Moa togs gemensamt av föräldrarna. För mig går det inte ihop. Barnen var inte så sjuka säger du men avskedsbrevet säger motsatsen och det där med gemensamt beslut känns det inte som om du tror på. Du tror att Hanna drev fram detta och t.o.m. gjorde barnen sjuka genom långsam förgiftning. Är det något du fortf tror?
Inte konstigt att vi är så oense i tråden. Vi speglar bara dom helt olika uppfattningarna som verkar att råda mellan anhöriga på resp. sida.
Ena sidan som hävdar avskedsbrevets äkthet om gemensamt beslut men ändå vill hävda Hannas driv bakom.
Andra sidan som tvivlar på äktheten i brevet och tror att Oskar spelat huvudrollen.
Så har vi mittengruppen där jag själv räknar in mig. Jag vet inte vad jag ska tro. Så många frågor som förblir obesvarade. Jag tänker, tror och känner en massa men jag har ingen fakta som styrker det och jag vågar inte vara tvärsäker på något. Jo på en sak. Agnes och Moa har blivit mördade och det är fruktansvärt orättvist och sorgligt och jag är helt säker på att saker kommer att komma fram med tiden.
Deras sjukdomar har aldrig benämnts som ME utan kronisk trötthetssyndrom.
Töserna skiljde sig inte mkt från friska barn.Men varken jag, vänner eller släkt har varit närvarande 24/7.
Men vill minnas att de intevjuade rektorn och hon sa att de var två pigga glada tjejer.Och det är väl så omgivningen uppfattat dem också.
Ja fruktansvärt brott de har begått.Går inte att förstå är så långt bortom verkligheten. Jag undar om det är någon som har fakta ? När inte ens de närmaste vänner vet allt är det svårt att komma nära fakta och sanningen.
Ja jag är alldelses övertygad om att mer kommer komma fram.
