Citat:
Ursprungligen postat av
HepCat-X
Kalle Anka på julafton var i stort sett det enda tillfället på året då man kunde se klassisk animation från Disney i rutan - men en tung orsak till att SVT inte annars visade detta är ju att Disney *själva* hade slutat göra tecknade kortfilmer mot slutet av 1950-talet, dvs ungefär samtidigt som Kalle-kavalkaden sammanställdes. Det fanns alltså inget färskt material för tv längre utom promoklipp för nya Disney-långfilmer typ Robin Hood eller Micke & Molle (både sällsynta och dyra att visa). Att svensk tv i det läget valde att sända annan nyare animation, t ex Tom & Jerry, eller visa en del svenska produktioner är inte det minsta konstigt.
Man får också komma ihåg att på 70-80-talen var Kalle Anka & Co en tidning som lästes enormt mycket mer än idag och som många barnfamiljer och förskolor (eller t o m skolbibliotek) prenumererade på, så det var inte direkt så att folk var svältfödda på Disney.
Nej, det där brukar jag själv tjata om men det är bra att det upprepas.

Det är helt sant att det fanns kritiska röster mot Disney, ofta enfaldiga, och likaså att det var tal om att Kalle Anka borde sluta sändas på jul när Helena Sandblad blev chef för TV 2:s barn-TV-redaktion. Tills man erinrade sig att programmet gick på TV 1. Men, samtidigt:
• Disneys tecknade filmer, korta som långa, var gjorda för
biograf och visades också där
i rikt mått.
• Disney släppte inte sina tecknade filmer för TV ens i USA – annat än i ytterst begränsade och kontrollerade former som just julshowen
From All of Us to All of You. Först vid mitten av 1980-talet började man släppa på restriktionerna och även för första gången producera tecknad film för TV. Dessa filmer kom då ganska omgående även till svensk TV.
• Hela den amerikanska animationsindustrin hade stora svårigheter att ställa om till produktion för det nya TV-mediet, eftersom en studio vanligen producerade några kortfilmer om året (för bio) medan TV ju krävde avsnitt varje vecka. Det var först på 90-talet som man på allvar började kunna producera bra TV-animation. Dessförinnan fick alla länder hålla till godo med "limited animation" och formelartade produktioner från Hanna-Barbera, eller japansk anime och östeuropeisk konstfilm.
Det var alltså
inte så att den övriga västvärlden kunde njuta av tecknad kvalitetsfilm på TV medan svenska barn hölls utanför av ideologiska skäl. Därmed inte sagt att programmet inte gjorde ett magnifikt intryck på sin tid, både i Sverige och i andra länder – men att just Skandinavien fortfarande håller fast vid det har nog andra orsaker. Kanske att vi i högre grad än andra länder firar julen som en kultfest för barndomen, den egna eller andras?
Känns som om jag redan har skrivit det här inlägget många gånger om.