Skaffa barn med sambo men förlorat känslorna

Vi har varit ett par i 6år och nu vill sambon skaffa barn med mig. Allt annat är klappat och klart. Vi båda är runt 30år. Hon älskar mig då hon säger det ofta men jag har börjat tappa känslorna. Från mitt håll är vi mer som bästa vänner men det kanske förändras när man skaffar barn tsm. Det börja cirka ett år sen att jag börja känna så här. Eller det blir så i längre förhållande att man blir vänner istället för ett kärleks par och man kämpar för barnen för hålla ihop.

Någon som varit med om liknande ?

"Tappa känslorna" du låter som en kvinna. Varför tänker du som en kvinna? Haft en taskig relation till din morsa?

Vet faktiskt inte varför det blivit så här för min del. Hur får man tillbaka känslorna som de var i början. Ska man hitta på mer saker tsm ? Vill inte göra slut utan jag gör det för henne då om jag fortsätter känna så här. Blir för mycket problem om vi skulle göra slut

Tro inte att känslorna ska förändras för att ni får barn tillsammans. Det kan lika väl förvärra läget bara.

Tycker inte ni bör ha barn tillsammans just nu. Vänta nåt år och se om du känner likadant. Att hamna i den situationen du själv beskriver med att "kämpa med att hålla ihop för barnens skull" är ingen eftersträvansvärd sits att hamna i.

Du kanske bör nämna det för henne, att du känner såhär?

Klarar inte av att berätta då hon älskar mig fortfarande och det här gör henne bara sårad. Utan jag måste börja få tillbaka känslorna på nytt som det var första 5åren för då gjorde man allt tillsammans nu mest hemma och endast viktiga saker man gör i vardagslivet

Går som sagt inte göra slut, har gemensam bostad, hon flytta från sitt land sin familj för mig. Hon har lärt sig språket, fixat utbildning och jobb. Går inte utan jag måste få tillbaka känslorna men hur. Vad ska man göra ?

Jag förstår.

Du kan inte tvinga fram känslor, och att tänka att det ska kännas likadant som det gjorde tidigare i förhållandet är inte alltid möjligt och kanske är det att ställa för höga krav på dig själv att tänka så? Du kan ju, som du skrev, försöka umgås mer och hitta på saker tillsammans och se hur det känns, ge det tid.

Jag tror som sagt inte att det är det bästa att tänka på barn i det här läget.

Sen om du fortsätter känna såhär utan att berätta det för henne så blir ju även det ett svek som i slutändan kanske sårar henne mer än att vara ärlig med att känslorna svalnat ifrån din sida. Jag säger inte att du måste berätta för henne nu på en gång, men uteslut det inte helt och hållet heller.

Ledsen att säga det här men jag tror det är kört.
Jag har varit med om exakt samma sak. Och att försöka få tillbaka känslorna igen fungerar inte för mig iallafall.

Att skaffa barn tillsammans kan bara göra detta värre så jag rekommenderar samma sak som en annan här att ta upp det med din flickvän nu! Hur tror du hon skulle känna om du struntar i att ta upp det nu och istället dumpar henne sen när hon är gravid eller har fött ditt barn?
Det är mycket värre!

Men vi håller redan på att göra det. Vi har oskyddat sex var och varann dag. Något är fel på mig i min hjärna men kan inte hjälpa det. Om jag bara hade vetat varför det har svalnat så hade jag försökt ändra på mig.

Det värsta du kan göra är skaffa barn. Ni kommer inte hålla ihop med en skrikig, sjuk bebis, som väcker er 10 ggr varje natt, som ni grälar om hur ni ska sköta om, där hon tycker du gör fel eller för lite trots att du gör allt du kan och orkar. Små barn är en otrolig källa till konflikter, och par måste vara väldigt stabila och motiverade för att hålla ihop trots påfrestningarna.

Vänta med barn ett eller två år. Du verkar dessutom inte mogen nog att skaffa barn än.

Så med barn i bilden så blir det värre. Vågar inte dra upp det här när hon känner som hon gör för mig. Ska man bita ihop och tänka på sambon och barnets lycka och skita i mitt eget. Kan försöka underhålla mig själv på något sätt bara jag undviker att göra henne ledsen. Tror hon blir sjuk på köpet därför vågar jag inte riskera

Skaffa barn för att "förnya" kärleken kommer vara ditt sämsta beslut någonsin. Varför är du inte bara öppen och ärlig med din partner? Pata med henne istället om hur du känner. Allt annat är att lura din partner.

Vi bråkar aldrig utan jag har bara tappat känslorna helt för kvinnan. Vi är som bästa vänner som det ser ut som nu från mitt håll. Har aldrig hänt tidigare och känner mig som en fjortis som börjat tappa känslor som annars kvinnor gör och inte män som någon skrev