Citat:
Ursprungligen postat av
Moment22x22
Säg ifrån ja...varför är det i princip ingen av er som säger ifrån till män som sitter på forumet och vräker ur sig det enda efter det andra om att frånta kvinnor rättigheter, att kvinnor är barn, och annat skit?
Hur tänker du gällande att vi ska fortsätta säga ifrån mot feminismens framfart när inte ni ens jitter att säga ifrån mot uppenbart kvinnohatande män?
Det lyser med sin frånvaro i de flesta trådar här. Ryggdunkande däremot, finns det gott om.
Är män så fega och beroende av andra mäns godkännande att de inte vågar säga ifrån ens över ett nätforum? Då är vi verkligen illa på det.
Det är en bra fråga...
Jag tror inte att det är någon slags könsbias, utan snarare, åtminstone i en sån här tråd, en åsiktsbias. Man går in med syfte att behandla feminismen, och inte för att börja gå till svars mot radikala MRAs.
En annan aspekt är att de inte har någon faktiskt makt. En attack mot feminism är en direkt attack mot makten, vilket många här ser som moraliskt gott att attackera med tanke på hur de beter sig. Den "motsvarande" sidan, så att säga, har noll makt. De är betydelselösa. De har helt enkelt förkastade åsikter, just för att de själva är ganska förkastade i samhället. Det är svårt att slå på någon ligger ned och sprattlar desperat. Vad är poängen? De påverkar knappt en fluga.
Att de får sina rättigheter inskränkta i en allt högre grad, samt behandlas på det sättet av samhället, får en att ändå förstå dem lite. Man förstår det mörker de kommer ifrån. Det gör det inte rätt, men bidrar ändå till att de kan få mindre bemötande. Du får inte glömma att dessa herrar inte är tomma själar. De ser på sina arbetsplatser vilka som arbetar övertid, speciellt om det är de själva som gör det. Män jobbar i snitt 20% längre timmar, och det märker dom av. När några då kommer och säger att de ska skämmas och förtrycker andra enbart för att de är män så är det klart att det kommer att uppstå en reaktion. Om han är en förtryckare, varför känner han sig då så utnyttjad? Tro fan att folk blir sura. Jag är förvånad över att fler inte har gått bärsärkagång om jag ska vara ärlig.
Tvärtom kan man se det gällande t.ex.våld i nära relationer också. Där hamnar ofta kvinnan i förtryck p.g.a. mäns överlag större aggressivitet och fysiska styrka. Det är inte ovanligt att se svar som "hon förtjänade det" i trådar som berör det, men där tycker jag också att det faktiskt ges rejält med svar på det. För det ses i sin tur som moraliskt förkastligt, eftersom kvinnan är den mer maktlösa i det fallet. Problemet i övriga samhället är att kvinnan ALLTID framställs som den maktlösa, vilket helt enkelt inte är sant, och kanske gör att vad som upplevs här är skevt jämfört med det offentliga samtalet, när det kanske egentligen är det offentliga samtalet som är skevt.
En annan liten detalj är att de ofta inte direkt ljuger, de skriver bara ner opoulära åsikter. De säger inte "för att skapa jämlikhet och rättvisa ska kvinnor få lida". De har bara sina åsikter, och det är inte så mycket mer med det. "Kvinnor suger, and that's it". Vad ska man gå till svars mot egentligen? Det finns liksom ingen substans i det att jacka i något svar i. Det finns en del vänstertroll som inte heller direkt får några svar, men sen har du sådana som Merapi, som blir överösta med svar. Dock verkar de flesta inte attackera just Merapi, utan främst hennes feministiska fakta som underbygger hennes påståenden, och som av sin natur som feministisk ofta är förljugen. Det är där man kan jacka sig in.
Är man lite mer lagt åt det liberterianska hållet är det inte givet att åsikter "måste" attackeras enbart på grund av sitt uttryck, utan det som bör attackeras är premisserna eller logiken som leder till slutsatsen. Utan att presentera premisser avfärdas man således. Internet är ju ett slagfält, och de som gör sig till enkla mål, eller gör sig till ett lätt byte, kommer också att bli den som blir bemött. Det kan förklara varför det kan "kännas" som att det är skevt. Utöver ens egen bekräftelsebias, som vi alla sitter på.
Jag tror inte att män är beorende av andra mäns godkännande här i någon hög grad, vi har snarare en tendens att vara väldigt konfrontativa mot varandra. Dock finns det antagligen någon gammal gen som aktiveras när vi möter en ondska större än oss själva. Då aktiveras vikingablodet, och vi beger oss ut tillsammans för att möta hotet, även om alla inte är överens med varandra. Den här tendensen med vänsterorganisationer som vänder sig mot sig själva kan anses vara det vanliga i Sverige, men normalt sett så sker inte det i icke-vänsterorganisationer, vilket män också tenderar att lockas av i jämförelsevis hög grad.
Me against my brothers, me and my brothers against my cousins, me and my brothers and my cousins against the world.
