Bostadsbubbla i Sverige?

Vem har sagt extrem lågkonjuktur? & tror du allt de säger är lag eller? Man får titta på indikationer att vi påbörjat en lågkonjunkturcykel, då är det inte läge att köpa. Hur allvarlig den blir det får vi se men att priserna har sjunkit 10% i snitt under en påstådd högkonjuktur bådar inte direkt gått för framtiden om vi nu faller in i en lågkonjuktur.. Puckon alltså.

Under senaste lågkonjunkturcykeln steg priserna på bostäder och arbetslösheten sjönk. Det är den fakta vi kan hålla oss till.

Du kanske missade situationen i USA som är precis som vi har det nu?

Vi har en mängd på 75% i Sverige som har rörliga räntor och inte bundit sina lån. Titta vad som skedde under de åren när de höjde räntorna och hade en liknande situation som vi har på bostadsmarknaden nu.

Tillskillnad från då så har 75% av folket i USA bundit sina lån i 20 år. Det i sig visar bara vilket högriskspel svenskar spelar.

Det finns inget som pekar på att vi kommer få rejält höjda räntor inom en snar framtid. Det finns ingen anledning till att binda räntan, 75% obundet känns rimligt.

Man får bedöma nuläget utifrån fakta, inte känslobaserade gissningar som du sysslar med.

Det är korkade människor som tittar på historik och förväntar sig att resultatet ska bli densamma.

Precis som alla idioter garanterade att aktiemarknaden skulle ha sin bästa månad (när det blev den värsta på 7 år) då statistiken talade för det. Man får titta på andra faktorer.

Då var det väl inte direkt en lågkonjuktur

Du glömmer också de ekonomiska medel man använder sig av för att stimulera ekonomin vid lågkonjukturer som kan påverka priserna positivt. Den fakta vi kan hålla oss till är att vi är max-belånade nu, vi har nått taket, vi har liksom inte råd att belåna oss 5 miljoner för en etta och sedan betala ränta och amortering på det, vi har för låga löner i Sverige..

Vilken fakta visar att vi är maxbelånade? FI visar väl att Svensken i snitt är belånad till 2,5x bruttoinkomst, vilket är ganska långt från maxbelåning?

Vad är fakta? Att vi har tappat 10% och t.om 20% på vissa platser i Sverige på ett år? Under en högkonjuktur? Jaha, jag som trodde att en högkonjuktur skulle vara något positivt för samhället.

Den här tråden handlar inte om enbart räntor utan om hur priserna kommer påverkas av diverse faktorer.

Du vet inte ett skit om vad som kommer hända med räntan eller ej då du inte vet ett skit om framtiden. Men du kanske borde ta dig en titt på USA, Kina, Mellanöstern och Ryssland och se om framtiden verkar lovande.

I snitt ja? Men Magda 60 års belåning är inte relevant.

Kolla på den yngre generationen, dvs millenials belåning. Det är den som är relevant för att det är den generationen och kommande som ska bära hela marknaden och även köpa ut Magda 60s lägenhet.

Du är helt borta och verkar inte veta vad man ska titta på.

Blockar dig nu för att dina resonemang är under mig och slöseri med tid.

Ber om ursäkt för skällsordet, men du började...

Det är rätt stor skillnad mellan nyproduktion och det äldre hyresreglerade bostadsbeståndet, och det finns, även i Stor-Stockholm där ombildningsvågen varit unikt stor många hyreslägenheter som har låga hyror, så det är inte så konstigt om genomsnittshyran är låg. Nyproduktionshyrorna oavsett var i landet man väljer att kolla är ungefär dubbelt så hög, men personligen tycker jag ju att även de hyrorna är ganska rimliga för rätt många.

En av mina bästa vänner med fru och barn hyr en 4 RoK och jag gissar på att dom lägger max 10% av hushållets inkomst på hyran. En ganska fräsch lägenheten i ett "bra" område. Hans fru är specialistsjuksköterska och han akademiker i privat sektor.

Lite lokalpolitik...

Två nya ansikten kommer ta plats i de två relevanta(för tråden) facknämnderna, båda två är utomordentligt sakkunniga personer och engagerade i det nya lokala partiet Demokraterna. Patrik Höstmad och Jan Jörnmark. Politiskt oerfarna, då dom inte varit partipolitiskt engagerade tidigare men dom sitter på en grym kunskapsbank.

Byggnadsnämnden 2019


1. Hampus Magnusson (M)
Ordförande
2. Ann Catrine Fogelgren (L)
1:e vice ordförande
3. Johan Zandin (V)
2:e vice ordförande

Ledamöter

1.
Hampus Magnusson (M)
2.
Mats Arnsmar (S)
3.
Johan Zandin (V)
4.
Jan Jörnmark (D)
5.
Ann Catrine Fogelgren (L)
6.
Adam Wojciechowski (MP)
7.
Marianne Carlström (S)
8.
Carl-Otto Lange (M)
9.
Martin Wannholt (D)


Fastighetsnämnden 2019

Ordförande, 1:e vice ordförande, 2:e vice ordförande

1. David Lega (KD)
Ordförande

2. Hampus Magnusson (M)
1:e vice ordförande

3. Emmali Jansson (MP)
2:e vice ordförande

Ledamöter
1.
Hampus Magnusson (M)
2.
Ali Moeeni Taghavi (S)
3.
Johanna Eliasson (V)
4.
Patrik Höstmad (D)
5.
Anders Karlsson (L)
6.
Emmali Jansson (MP)
7.
Jennifer Cardell (S)
8.
David Lega (KD)
9.
Bengt-Åke Harrysson (D)


Skeppsbron med rådande detaljplan kommer av allt döma kosta skattebetalarna ca 850 miljoner efter exploateringsintäkter på över 1 miljard, ner från en förlust/skattemedels investering på ca 1,5 miljard, då en del kostnader/investeringar strukits. Det finns ett ord för det, katastrof. Lär bland annat bli ett världens dyraste p-garage, om man räknar på kostnad per p-plats.

Ja, det är mycket kvar till "maxbelåning" men det är ett ganska ointressant begrepp för populationen då det knappast kommer att inträffa någonsin.

Det intressanta är väl hur det ser ut på svansen av fördelningen för nya lån. Det är nya lån som styr marknadspriset, inte gamla.

Ca 15% av de nya lånen har en skuldkvot på över 6 ggr. (Fig 12 s10). Den genomsnittliga skuldkvoten för nya lån var 4 ggr 2016 (fig 11 s10).

https://www.fi.se/contentassets/2a4665e04627420880e4af1c771a11fe/bolan_2017ny3.pdf

Du kan också se bilaga 2 s24 att det inte är en obetydlig andel som har hög belåningsgrad och hög skuldkvot, även om det är svårt skatta andel när varje hushåll är en punkt.

(det finns en rapport från 2018 också, men det är inga radikala skillnader...)

Notera dock att skuldkvot i rapporten är relativt disponibel inkomst, medan "skuldkvotstaket" (extra amortering över 4.5 ggr) är relativt bruttoinkomst. Så ett snitt på 4 ggr disponibel inkomst innebär typ 3 ggr bruttoinkomst (och för jämförelse med bolånetaket på 4.5 ggr, så motsvarar det typ 6 ggr disponibel inkomst i rapporten), lite beroende på vilken skatt man betalar.

De 15% är alltså ungefär den andel som når över "taket" (som ju inte alls är ett tak...)

https://www.di.se/nyheter/rekordbilligt-att-bo-for-svenskarna/


Så länge räntan är så hår låg och ingen tvingar dig att sälja har många råd att t. om. låta boendet stå tomt och hoppas på att marknaden vänder. Se lite historik här

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-skulder/?graph=/15969/1/all/


Bostäderna ingår ju som bekant i hushållens finansiella tillgångar så blir ju lite falsk trygghet att titta bara på det. Dock har tillgångarna även ökat i tex aktier som gått väldigt bra sedan 2009 (även inräknat senaste månaden...)

Skulderna kan däremot inte öka snabbare än löner i all evighet...