Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Mitt inlägg har sitt ursprung i att jag anser att KPIF inte är ett bra mått på inflation över huvudtaget. Detta kan tyckas vara en semantisk fråga då KPIF per definition är inflationsmåttet i Sverige 2018. Skulle Riksbanken istället haft en mer klassisk bild av inflationen så skulle vi få ett helt annat resultat (exempelvis den österrikiska skolan). Det jag vill påtala är diskrepansen mellan det man talar om och det man faktiskt mäter.
Vill man se hur exempelvis löneökningar står sig mot prisförändringar i samhället så bör man mäta de faktiska prisförändringar som ett hushåll möter. Jag anser inte att KPIF möte detta kriterium och det är detta jag försöker beskriva.
Kan du då visa att KPI inte mäter hushållens utgifter?
Någonstans måste du ju ha fått detta ifrån.
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Det jag menar är inte politisk ”rättvisa” utan att indexet mäter faktiska prisförändringar. Genom att ha en varukorg som inte speglar verklig konsumtion så kommer du inte få ett ”rättvist” index. Byt ut ordet ”rättvist” mot ”verkligt” om det känns bättre.
"verkligt" är lika tomt som "rättvist". Ber du 50 personer avgöra om det är vettigt får du 50 olika svar.
För att ett sätt att mäta och avgöra skall fungera skall du få 50 identiska svar.
Men berätta hur du vet att KPI inte mäter hushållens utgifter?
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Har du tankat en bil eller köpt en lägenhet i centrala Stockholm? Om så kanske du märker att 2% prisförändring per år inte kommer i närheten av den verkliga prisförändringen. Det är precis detta jag menar med att priskorgen inte visar den verkliga prisförändringen för hushåll. Speciellt inte med hänsyn till regionala skillnader.
Om du tittar i länken som jag gav i första inlägget, ser du att transporter ökat mer än KPI. So what. Hushållens utgifter består inte av transporter enbart.
Vad har bostadsköp med hushållens utgifter att göra?
(Ja, jag har köpt bostad i Stockholm).
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Vidare finns inflationen överallt man tittar. Ett klassiskt exempel är
Tobleronen. Samma pris men billigare ingredienser och mindre storlek.
Vill du antyda att Toblerone utgör 100% av hushållens utgifter?
Inte ens Mona Sahlin har det väl så.
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Har inte sagt något annat. Att boendekostnader är den största delen är helt korrekt. Dock mäter man inte de verkliga kostnaderna. När man "justerar" prisförändringarna för några av de största kostnaderna så som boende och drivmedel så får man en skev bild av de reala prisförändringarna som ett hushåll möter. Det är hela tesen i mitt inlägg.
SCB hävdar att de kan mäta 95% av hushållens utgifter.
Är din tes att 95% är så lite att det blir svårt missvisande?
Jag medger att jag har lite svårt att förstå din tes. Du klagar men det verkar mest vara blint klagande.
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Genomsnittet i landet är att man betalar mer än 22,5% netto för boende. Då Stockholm sticker ut prismässigt kommer andelen av lönen som går till boendet vara ännu högre och ligga över snittet.
Som tidigare sagt. KPI mäter ändring i hushållens utgifter i hela landet.
OBS att KPI mäter
förändring. Hur vet du att
förändringen för Stockholmarna är annorlunda?
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
För att vi har hyresreglering. Det finns igen större korrelation mellan vad en hyreskontrollerad gammal lägenhet har i hyra och hur priserna förändras för bostadsrätter.
Hyresregleringen påverkar nivån.
Men KPI mäter
förändringen. Har du någon som helst grund för att
förändringen inte är samma?
Förändras kostnaderna för HR och BR olika?
Skulle t ex avgifter för vatten/avlopp, el, renhållning öka mer för varje månad för BR än HR? Har du verkligen tänkt igenom konsekvenserna av det? Konsekvenserna på sikt alltså.
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Jag bifogade en länk från Riksbanken med exakt citat från texten. Du kan väl göra samma sak när du säger att jag har fel.
Nemas problemas.
https://www.scb.se/contentassets/6dc31ffdd808460eb498b66419042afb/andringar-i-kpi-fran-2017-sv-charter-edit.pdf
Från 2017 mäts prisutvecklingen för boendetjänsten i bostadsrätter med en ny metod. Den nya metoden följer den som idag används för egnahem. Kostnadsutvecklingen för bostadsrättsinnehavare representeras idag av hyresutvecklingen i hyreshus. Den nya mätningen kommer bestå av tre huvudsakliga delindex – räntekostnader, månadsavgiften till bostadsrättsföreningen samt reparationer i lägenheten.
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Vad priserna har att göra med boendekostnaden? Vi gör ett tankeexperiment. Om du har 1 miljon i lån och du köper ett nytt boende och belåningen stiger till 2 miljoner. Har din boendekostnad ökat?
Hm, om jag säljer en bostad och gör 1 MSEK i reavinst, och har bott där i 10 år så minskar mina boendeutgifter med 100000 per år. Eller hur?
Dvs släpar du in bostadspriser i KPI och dessa stiger så sänker de KPI.
Är du helt säker på att du tänkt igenom detta?
Har du ens tänkt på att folk säljer bostäder.
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Skulle kunna skriva betydligt mer om riskerna att inte ta med hushållens balansräkning i kalkylen men det är en annan fråga.
Vad har det med KPI att göra?
Citat:
Ursprungligen postat av
Cushing
Givetvis tar du bara med fastigheter som säljs i beräkningen. Urvalet skulle ändå vara enormt och vida överstiga vad som krävs för att statisktikt säkerställa prisutvecklingen. Utslaget i hela landet skulle det ge en mycket bra bild av prisförändringen.
Som sagt är du helt säker på att du vill ha med bostadspriser i KPI, då stigande sådana sänker KPI.