Mitt inlägg har sitt ursprung i att jag anser att KPIF inte är ett bra mått på inflation över huvudtaget. Detta kan tyckas vara en semantisk fråga då KPIF per definition är inflationsmåttet i Sverige 2018. Skulle Riksbanken istället haft en mer klassisk bild av inflationen så skulle vi få ett helt annat resultat (exempelvis den österrikiska skolan). Det jag vill påtala är diskrepansen mellan det man talar om och det man faktiskt mäter.
Vill man se hur exempelvis löneökningar står sig mot prisförändringar i samhället så bör man mäta de faktiska prisförändringar som ett hushåll möter. Jag anser inte att KPIF möte detta kriterium och det är detta jag försöker beskriva.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Vad i all världen är en "rättvis utformning". Låter som ren rappakalja.
Det jag menar är inte politisk ”rättvisa” utan att indexet mäter faktiska prisförändringar. Genom att ha en varukorg som inte speglar verklig konsumtion så kommer du inte få ett ”rättvist” index. Byt ut ordet ”rättvist” mot ”verkligt” om det känns bättre.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Det är just hushållens kostnader de avser monitorera. Man täcker 95% av hushållens kostnader.
Hur har du mätt upp att de misslyckas?
Har du tankat en bil eller köpt en lägenhet i centrala Stockholm? Om så kanske du märker att 2% prisförändring per år inte kommer i närheten av den verkliga prisförändringen. Det är precis detta jag menar med att priskorgen inte visar den verkliga prisförändringen för hushåll. Speciellt inte med hänsyn till regionala skillnader.
Vidare finns inflationen överallt man tittar. Ett klassiskt exempel är
Tobleronen. Samma pris men billigare ingredienser och mindre storlek.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
KPI mäts för hela landet.
Var har du fått ifrån att 22.5% är för lite för Stockholm?
Har inte sagt något annat. Att boendekostnader är den största delen är helt korrekt. Dock mäter man inte de verkliga kostnaderna. När man "justerar" prisförändringarna för några av de största kostnaderna så som boende och drivmedel så får man en skev bild av de reala prisförändringarna som ett hushåll möter. Det är hela tesen i mitt inlägg.
Genomsnittet i landet är att man betalar mer än 22,5% netto för boende. Då Stockholm sticker ut prismässigt kommer andelen av lönen som går till boendet vara ännu högre och ligga över snittet.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Det där är gammal info. Det var förr man gjorde så.
I mitt tycke troligen mycket rimligt att approximera ändringen i boendeutgift för BR med ändringen i boendeutgift för HR. Varför skulle dom ändras olika?
För att vi har hyresreglering. Det finns igen större korrelation mellan vad en hyreskontrollerad gammal lägenhet har i hyra och hur priserna förändras för bostadsrätter.
Jag bifogade en länk från Riksbanken med exakt citat från texten. Du kan väl göra samma sak när du säger att jag har fel.
Citat:
Ursprungligen postat av
Alpha101
Vad har prisutvecklingen med boendeutgift att göra??
Hur skulle du kunna mäta det månad för månad när många av husen säljs kanske vart 30:e år?
Vad priserna har att göra med boendekostnaden? Vi gör ett tankeexperiment. Om du har 1 miljon i lån och du köper ett nytt boende och belåningen stiger till 2 miljoner. Har din boendekostnad ökat?
Skulle kunna skriva betydligt mer om riskerna att inte ta med hushållens balansräkning i kalkylen men det är en annan fråga.
Givetvis tar du bara med fastigheter som säljs i beräkningen. Urvalet skulle ändå vara enormt och vida överstiga vad som krävs för att statisktikt säkerställa prisutvecklingen. Utslaget i hela landet skulle det ge en mycket bra bild av prisförändringen.