Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jag förstår hur oerhört mörkt och deprimerade det måste vara att ha ett barn hemma, mestadels i sitt rum, i tre år. Varje dag när man kommer hem möts man av mörker... det skulle vara oerhört slitsamt. Jag förstår verkligen föräldrarnas usla liv utifrån detta, klart det påverkade dem. Det var inte så att de hade allt, har man inte hälsan har man inget. Om vi nu tror att sjukdomen utlösts av familjebilden eller av en inflammatorisk okänd process spelar ingen roll för mitt resonemang här.

Jag tror att morden utlöstes av mejlkontakt med den epilepsisjuka kvinnan som tog livet av sig på en dödsklinik, L*ndskog. Hon blev bättre av en ny medicin, som inte fungerade med hennes epilepsibehandling. Hon hade omfattande korrenspondens med medlemmar i föreningen och andra. Det var här man kanske kunde se att föräldrarna också började testa tanken, som en nödutgång från den hopplösa, oklara sitsen med två barn som tacklat av.

Behandlingen mot ME, som bland annat L*ndskog testat, föll inte väl ut. Medicinen kan dessutom orsaka andningsdepression, alltså man kvävs. Rituximab. Hade Moa och/eller Agnes ätit medicinen mot bättre vetande, som ett halmstrå? Var morden akut utlösta av att dölja en behandling som gått fel? En så stor tragedi att föräldrarna inte klarade mer?

Sen till orsakerna bakom ME, de handlar ofta om sömnsvårigheter och svårt med maten. De två funktioner som gör att vi orkar saker, om detta inte fungerar, blir man helt slut självklart. Det är också detta som alla patienter har gemensamt, oavsett hur olika de annars är enligt ME-föreningens ledare.

Patientföreningarna motsätter sig KBT. Det skulle vara bra om några ur gruppen kunde få vistas i en vilsam miljö där regelbunden sömn och mat står på schemat, och aktiviteter som gradvis ökar på temat "ha roligt i livet igen". Inget lärande, inga krav. Bara ett schema för liv. (Och inte någon livstids stigma eller förvaring som någon i tråden förespråkade!)

Här är ett utdrag från Socialmedicinsk tidskrift som sätter fingret på hur sjukdomen, eller något psykosomatiskt, rubbar dygnsrytmen, skrivet av mamman som själv har ME, liksom dottern W*llberg: "Samuel och Nathalie har båda svårt att äta på morgonen, men har stort behov av lagad mat senare under dagen. Samuel mår bäst om han får lagad mat tre gånger per dag samt något mellan-mål. Det händer till och med att han måste gå upp och äta på natten. För Nathalies del är maten mycket tyd-ligt kopplad till hur hon mår. Många sorters mat får hennes energinivå att totalt dippa en stund efter att hon har ätit och förvärrar huvudvärken och många av de andra symtomen. Detta trots att hon enligt de prover som ta-gits på vårdcentralen inte visar tecken på några allergier. Det gör att Nathalie måste undvika många sorters livs-medel och att all mat måste lagas från grunden hemma."

https://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/2017/12/11/blir-man-bra-av-kbt-hade-man-da-cfsme/

Föräldrarna till dessa ME-drabbade curlar ihjäl sig, alla orkar inte hela vägen. De blir helt slut. Jag tror att föräldrarna var där. Jag tror att de var normala innan.

När jag läser vissa skribenter inser jag att narcissism hade föräldrarna kanske inte. De hatade inte, vad vi vet, däremot var det antagligen kraftigt besmittade av medpatienter med självmordstankar.

https://www.hemmets.se/camilla-far-ny-behandling-mot-me-nu-har-jag-fatt-livet-tillbaka/

Jag tycker att det är riktigt fel att polisen sagt att föräldrarna inte var sjuka. Kanske beror det på att arbetsgivarna inte haft koll på hur mycket/lite de jobbat. Oskar var mycket hemma, H med, under hösten. Om de inte var sjuka, var de onda, är det så polisen vill ha det?

O orkade inte slutföra sin konferens. Han jobbade hemma. Han var självmordsbenägen, tror jag. H smittades av hela sin omgivning.

Detta var en familj som dog på grund av självmordssmitta. Det började antagligen redan under våren. Jag tror att det var en ganska normal familj tidigare. De var inte onda, de var inte narcisstiska. Oskar skriver inte självförhärligande. Tvärtom så var han ödmjuk inför att han inte kunde något om moms när en person introducerade honom för den fåran.

Jag tar tillbaka alla mina spekulationer om allt utom följande:
O och H gick ned sig i depressioner, det blev akut under julen. De tog barnen med sig i döden. De hade fått en felaktig uppfattning om livets värde, även om de tre senaste åren antagligen var tyngre än någon människa kan ana. Det är utökade självmord det handlar om...

Vad ME beror på vet ingen, men jag själv lutar åt att det behövs KBT i alla fall som test om det hjälper, för sömn- och matbesvär. Även psykologisk behandling för hela familjen utan skuldbeläggande, för exempelvis prestationsinriktade omedvetna strategier för att ta sig an skola och jobb, så att det går ut över välmåendet.

Jag tror att O och H älskade sina barn, men de orkade inte mer. Jag tror att de grät när de tog livet av sig och sina barn. Detta är vad jag tror nu. Må de vila i frid.

Morfin, amfetamin, kokain är alla läkemedel.
Polisen sa att barnen inte hade några lugnade preparat i sig.

Det är en farfar som fullständigt negligerar att hans barnbarn blivit mördade. Ingen som helst upprättelse får barnbarnen av sin farfar.

Det sista anhöriga behöver är hat. De kämpar säkert för att bara överleva nu. Du vet ingenting om hur andra tänker. Att se andra i svartvitt är inte konstruktivt, på ett sätt är det ett tecken på depression...

Ha en skön jul alla och försök att inte suga fast vid negativa händelser för mycket. Kanske kan gemenskap uppnås på många fler sätt än att samlas runt tragedier. Vad som hände i Bjärred är att fyra dog för att yttre omständigheter låste fast två föräldrar i negativt tänkande på ett sätt som slutligen ledde till utökade självmord. En teori så god som många andra.

Jag har fetat en mening i ditt inlägg - den om att föräldrarna borde ha kunnat tänka själva (i samband med skräckpropaganda om ME).

Ja, om det var nånting som dessa föräldrar kunde, så var det väl att tänka själva? Att gå igenom tuffa grundutbildningar, att skriva doktorsavhandling, disputera, ha avancerade jobb, driva företag, skriva böcker som blir utgivna och så vidare - det mesta som dessa föräldrar hade tagit sig för i livet krävde mycket "tänkande", framåtanda, energi, problemlösningsförmåga, förmåga till kritiskt tänkande, förmåga att analysera, och så vidare. Nog hade de kunnat förhålla sig till mindre seriös information om ME? Och nog hade det vetat var de kunde få tag på tillförlitlig kunskap om sjukdomen?

Polisen bekräftade t o m att det var lugnande läkemedel.

Nej i vart fall Oskar var inte isolerad utan att kunna prata med någon om framtiden med. Hans chef vittande nyligen hur de samtalat i över en timme om framtiden, barnens sjukdomar. Hur de planerat för framtiden vid ett möte 21/12.

Sorgligt nog har det väl redan kommit fram att barnen plågades i dödskamp när de mördades.
Det finns, som någon skrev, en obehaglig antydan om ilska och agression när någon stryps/kvävs till döds.
Föräldrana hade planerat morden länge enligt polisen. De hade alla möjligheter att ombesörja för att döda barnen mer smärtfritt utan dödsångest. De hade till och med kunnat dela med sig till barnen av de lugnande droger de själva tog.

Jag tror man måste försöka förstå vad det var polisen egentligen meddelade på PK. Att dessa mord var brutala överfall utan minsta försök till att lindra barnens dödsupplevelse. Trots att det bevisligen hade gått att ge barnen del av de preparat föräldrana själva tog. Detta var en medveten egoistisk handling av mördarna.

Jag inbillar mig att valet av dödsmetod, måste varit något sexuellt för Hanna. "Sista myset med maken..." Det finns inte en människa, som väljer att bli strypt av någon annan, som dödsmetod. Om man inte kanske har sådana dragningar.
Det finns ju folk som gillar alla möjliga avvikande sexlekar, varav strypning är en.
Kanske hade hon positiva upplevelser av detta, ihop med Oskar Henkow? Det är det enda jag kan tänka mig, som anledning till val av dödsmetod.

Hon hade lätt kunnat peta i sig en överdos av vad fan som helst, om hon velat dö lugnt och fridfullt.

.... Undra vad det var som gjorde att Hanna sådde fröet tidigt under hösten.......?
... Undra vad som snurrade i hennes huvud.....?
.... Undra hur det kommer sig att Oskar la sig platt för den id'en och kom till samma slutsats....?
.... Undra hur detta först kom på tal....?

Det är sant att ME är en sjukdom som man inte vet hur man ska behandla eller bota ännu. Ungefär som en del cancer eller ALS.
Men till skillnad från dessa andra sjukdomar tillfrisknar folk från ME. Hälften blir bättre och ingen dör av ME.

Föräldrana uttalade sig om framtiden och om döttrarnas sjukdom i sitt avskedsbrev.
Men de kunde ju inte veta något om hur denna sjukdom skulle utveckla sig hos barnen!
De hade ju absolut ingen aning.
Moa hade varit sjuk ett halvt år. Statistiskt skulle en av töserna bli bättre framöver. Kanske skulle denna tös också bli helt frisk. Spontant utan behandling.

Även med skräckreportagen i tidningar och TV borde föräldrana kunnat tänka själva. Inse att skräckreportagen var missriktade och olyckliga försök av naiva personer och journalister att göra en insatts och få uppmärksamhet för en sjukdom. Men att sjukdomen inte alls behövde ha det domedagsförlopp som i de olyckligt vinklade reportagen, att det är sällsynt att det är så illa.

Varför kunde inte familjens liv fortsatt på samma sätt?
Väntat på ev förbättring hos bägge töserna eller bara Moa? Väntat på forskningsframsteg?
De hade ju fungerande hemundervisning med bra resultat för barnen, jobb, Oskars väntande proffesur, bostad, bilar, friska anhöriga. Ett bra livspaket helt enkelt trots barnens ME.
Varför kunde det inta bara fått löpa på?