Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Bra inlägg! Anknytningen är nog central och det har inte varit uppe så mycket. Mer tänker man att sjukdomen gjorde livet svårt. Men endast en lite störd anknytning kan ställa till med mycket, och inte bara under småbarnsåren (man pratar ju mest om anknytning den första tiden med bebisen). Om tecken på dålig anknytning finns inte så stor kunskap i allmänhet. De psykologer eller psykiatriker som anar tecken på anknytningsproblematik brukar inte prata om det specifikt/explicit, utan mer om hur konsekvenserna av det ska hanteras. Det är väldigt tabubelagt med dålig anknytning, spec gällande mödrar till biologiska barn. Om föräldern är självmedveten kan det vara så känsligt och smärtsamt att man inte söker hjälp eller mår ännu sämre om man får höra att man inte har anknytning från någon psykolog tex. Men omedvetenheten är nog mkt vanlig - hur vet man att man har dålig anknytning om man aldrig upplevt en bra?

Risk för dålig anknytning finns om modern är deprimerad eller har mycket ångest. Risk finns även om modern har svårt att utveckla känslor under graviditeten, tex pga oro.

Tecken på dålig anknytning hos föräldern är ofta att man ser på barnet som problematiskt, att man inte förstår sig på deras beteende. Det sitter i upp i åren. Ungefär som en deprimerad person lätt känner sig överväldigad av stressade situationer och blir irriterad och låst. Man blir liksom störd av sina barn istället för att få nån instinkt om omsorg.

Eventuellt kan karriärister skaffa barn som grädde på moset när man gjort karriär och närmar sig 40-årsåldern. De kanske trodde att de levt det hårda och intensiva livet och nu skulle "växla ner" och bli mer som Svenssons. Att få barn läker ingen person eller relation och innebär, även om allt går bra en oerhörd omvälvning där livsomställningen blir stor. Kanske är man mindre flexibel om man levt väldigt individualistiskt länge. Dessa föräldrar mötte sin största utmaning när de ville "njuta av familjelivet". Bitterhet växte fram och en känsla av "jag som kämpat så mycket för att komma hit förtjänar inte detta" - alltså sjuka barn.

Problem i samspel mellan partners får ökad intensitet av att få barn. Problem hos barnen kan förvärra en förälders sämre personlighetsdrag, spec om man har liten erfarenhet av hur barn är, om barnen har en diagnos osv.

Jobbet kan då bli en plats att vila på, där man kan sin sak och betraktas som kompetens. När barnets problem även börjar påverka den sfären utvecklas nog en stark stress. Jobbet blir en verklighetsflykt och man söker sig kanske mer bort från hemmet än tvärtom. Att resa runt utomlands för att hitta bot blir likaså ett sätt att försöka lösa ett problem rationellt inte genom att stanna upp och utveckla emotionell acceptans.

Mig veterligt var inte döttrarna på väg till Schweiz?
Gå in på rme och lyssna på den 14-åriga Nathalie i paneldebatten om hur hon pratar om sitt liv med ME. De länkar till henne i pressmeddelandet för denna tragedi eftersom det är drabbade barn som mördats.
Här är länk till alla läkare i paneldebatten inkl tjejen:
http://rme.nu/seminarium-2014.

Undrar om polisen utrett hur mycket våld föräldrarna varit tvungna att använda sig av före barnens dödsögonblick samt vilken metod de tillämpat för att kväva/strypa dessa stackars flickor.
Hur lång tid tog det för barnen de facto dö? Finns uppgifter i dokumenten om varför man valt att tillämpa kvävning/strypning? Finns planerat morddatum angivet någonstans? Eller har man angett i vilken ordning man valt att mörda barnen på?

Ingenting sådant kommer av naturliga orsaker ut till allmänheten. Tror f.ö. inte heller att familjen fått ta del av alla dessa uppgifter.

Till slut kan man konstatera att akademiker må vara teoretiskt intelligenta, organiserade och logiska, men när det kommer till de praktiska klarar de inte av (trots gott om tid) att genomföra ett snabbt och ett så barmhärtigt mord för offret (barnen) som möjligt.

Allmänheten kommer inte att kunna utröna hur grundligt detta ärende utretts av polisen, vi vet inte heller vilka utredningsåtgärder som vidtagits förutom det man från myndighetens sida valt att gå ut med.

Kvaliteten på en utredning återspeglas av FUP och kvalitetsnivån i densamma återger den kompetens, erfarenhet och engagemang som utredningsledaren i ärendet besitter. Av erfarenhet vet jag att utredningar kan variera i både kvalitet och kompetens eftersom dessa handlingar är offentliga. Vi kan i nästan detaljnivå se vilka åtgärder, resurser, analyser och frågeställningar man arbetat med för att göra en så komplett utredning som möjligt.

Tittar man på den presskonferensen som hölls i veckan och tar till sig informationen och använder den mot det bakgrund man känner till om polisens brottsutredningar så finns det en hel del att önska. Lite av det jag vill poängtera har tidningar redan tagit upp idag.

Att tro att, man genom att inte diskutera öppet om det fasansfulla öde dessa barn fått och att hålla för ögon samt öron för de grymheter och ångest barnen fick genomlida innan döden räddade dessa från föräldrarnas klor, skyddar barnen på något sätt är i min bok helt fel.

Det viktiga är att man diskuterar den exakta grymhet som föräldrarna utsatte sina barn för och absolut inte förminskar deras ansvar i handlingarna. Agnes och Moa är döda - mördade i sina sängar i sitt hem av sina föräldrar. Det enda sättet att hedra dessa flickor är att föra fram så mycket fakta man kan om hur de levde och dog i huset som Gud glömde.

Instämmer!
Mycket väl uttryck.
Jag har ingen insatt insyn i polisutredningar i allmänhet, men jag begriper faktiskt inte riktigt varför turordningen när offren dött skulle vara känsliga uppgifter - när man går ut med hur de mördats.. Att pappan O dött efter mamman H är rimligt eftersom han stöp/kvävde henne. Men varför skulle övriga inbördes turordning bevaras hemlig?

Det finns nog egentligen bara ett enda starkt skäl till detta. Det är om man inte vill peka vem som handgripligen ströp/kvävde barnen. Om H dog först blir det ju uppenbart.

Å andra sidan tycker jag inte att den som utfört det hela ska skyddas extra.. Att gå ut med att båda beslutat om genomförandet, borde inte innebära att det är orimligt att berätta vem - eller om de var två - som praktiskt slutförde det.
Jag tror dock att polisen hade sagt att båda också genomförde barnamorden praktiskt om det varit så. Därför tror jag att bara en gjort det.

Mig veterligt var inte döttrarna på väg till Schweiz?
Gå in på rme och lyssna på den 14-åriga Nathalie i paneldebatten om hur hon pratar om sitt liv med ME. De länkar till henne i pressmeddelandet för denna tragedi eftersom det är drabbade barn som mördats.
Här är länk till alla läkare i paneldebatten inkl tjejen:
http://rme.nu/seminarium-2014
”RME beklagar djupt den tragiska utvecklingen kring situationen i Bjärred, våra tankar går till familjens närstående.
Med rätt hjälp och stöd från vård, skola och övrig omgivning är det i många fall möjligt att leva ett liv med mening, trots sjukdomen. De snabba framstegen inom ME-forskningen ger hopp om att orsakerna till sjukdomen ska vara kartlagda inom en relativt snar framtid och att effektiv lindring och bot därmed ska bli möjlig.”

Det var så dags..
Jag tycker de här ME grupperna och även vissa drabbade har skuld i det hela.
De har gått ut med alldeles för pessimistisk info, "det är ett helvete" mm. mm.

Konstigt man ser aldrig dödsjuka cancerpatienter uttrycka sig så..

Kanske går sjukdomen på hjärnan med så man blir så svartsynt. Det är f-n ett ansvar som intresseorganisation att visa på forskning o hopp. Många drabbade har egenintresse för att de ska få sjukpenning etc. gått ut med extremt negativ info. Rannsaka er själva med!

Jag tror också att det endast är en GM i slutändan som mördade familjen och begick självmord - Oskar.
Det är inte alldeles enkelt att strypa/kväva någon. Man har troligen varit tvungen att använda viss våld. Vet inte om utredarna ansträngt sig nämnvärt att ta reda på vem av föräldrarna gjort vad eller i vilken ordning.
Att underskrivna dokument ligger framme för eftervärlden att ta del av kan underlätta polisens utredning av händelsen - om dokumenten är äkta. Hur mycket tid har polisen lagt ned på att utreda dessa dokument egentligen vet vi inte, vi vet inte heller vilka utredningsåtgärder vidtagits
Tycker dock att polisen var snabb (9dgr?) med att delge allmänheten om att båda föräldrarna i samråd gjort detta och att underskrifterna var äkta.

Jag kan tycka att som akademiker och jurist är man mycket medveten om hur viktigt det är med bevisning i ärenden. Väljer man att sprida information till familjen om varför man mördar sina döttrar och att båda föräldrarna var eniga i detta beslut, så finns det bättre sätt än att skriva ett brev om man nu verkligen vill bevisa något. Då tänker jag närmast på en inspelad video. Det skulle ha varit otvetydigt.

Det var så dags..
Jag tycker de här ME grupperna och även vissa drabbade har skuld i det hela.
De har gått ut med alldeles för pessimistisk info, "det är ett helvete" mm. mm.

Konstigt man ser aldrig dödsjuka cancerpatienter uttrycka sig så..

Kanske går sjukdomen på hjärnan med så man blir så svartsynt. Det är f-n ett ansvar som intresseorganisation att visa på forskning o hopp. Många drabbade har egenintresse för att de ska få sjukpenning etc. gått ut med extremt negativ info. Rannsaka er själva med!

Polisen uttrycker sig så här, 11 december, citat:
I Stefan Svenssons uppdrag ingår också att försöka slå fast vem som dödat vem, varför och hur.
– Vi går inte in på vem som gjort vad, säger han. Slut citat.
De skriver faktiskt att fler än en agerat mördare.
https://www.expressen.se/kvallsposten/foraldrarna-planerade-doda-barnen-i-manader/
Oskar och Hanna delade solidariskt på mordansvaret, de ströp vs ströp/ kvävde varsitt barn.

Beklagar men ur dina fetade citat kan jag inte få fram att själva stryp- och kvävningsvåldet skulle skett av flera.
”Vem som gjort vad” kan ju också betyda att en skrivit brev medan den andra gick upp på övervåningen och mördade töserna.