Citat:
Ursprungligen postat av
trickget
Du fortsätter att attackera påståendet att 600,000 aktivt skulle söka lägenheter i Stockholm, som nästan är en halmdocka. Det är nog bara väldigt begåvningshandikappade som tror att alla dessa aktivt söker. Däremot ska du nästan vara lika mycket bakom flötet för att tro att vi håller på att få ett överskott på hyreslägenheter i Stockholm.
I Stockholm bostadskö står det just nu 637,274 i kö. Förra året förmedlades 11,648 lägenheter (eller 1.8% av nuvarande kö). I genomsnitt var kötiden 8,3 år! Det är hundratals sökande till varje lägenhet, och det är ju bara dem som tror de har en chans över huvud taget.
Exempel:
Deppig lägenhet i Märsta, just nu 117 sökande
https://bostad.stockholm.se/Lista/Details/?aid=149099
Nyproduktion Vasastaden 1028 sökande:
https://bostad.stockholm.se/Lista/Details/?aid=148980
Det verkar som det kommer byggas klart 4,000-5,000 hyreslägenheter i Stockholm i år, det räcker inte ens på länga vägar för att täcka behovet.
I många av våra problem förorter bor det dubbel så många som områdena är dimensionerade för och kommunerna lägger hundratals miljoner på hotell kostnader.
Ditt missförstånd är väldigt enkelt. Det är ett kommunistiskt system med subventionerade bostäder utdelade via en billig kö. Det är ingen hemlighet att vi redan har tillhörande
enorma svarta marknad, där du alltså kan göra en
empirisk direkt kvantitativ analys om du nu inte accepterar resonemanget intuitivt. Räkna tex på nominellt belopp för 15 år kö kontra vad du kan sälja kontraktet för (vilket i den här kontexten är
pessimistisk summa pga att det faktiskt är olagligt/svart; det faktiska värdet av subventionen är högre, då köparen vill ha en riskpremie).
Vad du måste förstå är alltså att det inte finns
någon sådan korrelation mellan behov av bostäder och antalet personer i kön. De siffror du drar upp beskriver något helt annat (tex arbitraget värde minus kökostnad). På kommunistiska marknader finns gratisluncher. Per konstruktion.
EDIT: fundera gärna vidare här, då jag inser att jag precis beskrivit hyfsad bakgrund till varför det talats en del om “bostadsbrist” i Stockholm. Generellt av typen “specifika person A fick ett jobb, men hittade ingen rimlig bostad - detta hände även person B”.
Dvs klagomålen är inte kopplade till antal bostäder.
Det är när man blandar in t (tid) detta blir riktigt spännande. Och kötid = t + försumbar avgift. Vi kan alltså approximera kön med t (det håller tills hela systemet är i princip helt avreglerat). Och samma t fuckar naturligt upp markanden totalt.
Hjälper gärna om någon vill att jag utvecklar vidare, men lärt mig av erfarenhet att det är lika bra att fråga först.