Citat:
Ursprungligen postat av
harperlee
.
"Dottern Moa blev diagnostiserad med ME/CFS under 2017 och hennes hemskolning började 2017."
"Enligt skolan fungerade hemundervisningen bra och det var aldrig några problem med flickorna."
"Pappan ansökte under hösten (i september) om att bli befordrad till professor."
"Föräldrarna var överens och hade planerat morden sedan hösten 2017, detta anges i brevet och är styrkt genom digital kommunikation mellan föräldrarna som påträffats i telefoner och datorer."
"avskedsbrevet beskriver att man inte ser någon framtid med livskvalitet."
Saxar delar ur ditt inlägg för rent allmänna reflektioner.
Skolan noterar inget speciellt alarmerande via barnen, ingen annan heller.
Att det är en pressad familjesituation är helt givet. Självklara stressorer vid barns sjukdom som ger nedstämdher och grubbel.
Dock markant skillnad med svår depression som kan klassas som allvarlig störning, den går inte att dölja, än mindre arbeta.
Att folk kan anlägga mask och besluta sig för suicidalt agerande är givet - men planera mord i flera månader på sina barn är en annan division.
Ena stunden är det framförhållning att bli professor, avancera gällande positioner.
....sen tvärt nattsvart.
Vi måste dö. Det finnst ingen meningsfull framtid, tydligen ingen livskvalité för föräldrarna heller:
"Ingen av oss kommer någonsin att kunna leva ett liv i egentlig mening.".
Föräldrarna sitter via nåt forum (sms, messenger, mail el dylikt) o diskuterar att mörda sina döttrar.
Dead end road.
Vad är triggern?
Är det dotterns diagnos (när?), det gick tydligen an med ett sjukt barn även om det givetvis är tufft.
"Den 9 januari skulle Oskar ansvara för en konferens på sin arbetsplats på universitetet."
Att de skulle saknas framledes är givet. men här är ett datum där en person med hög arbetsmoral, som lever för sitt jobb uteblir från en viktig offentlig arbetsuppgift. Folk reagerar.
Trots långvarig planering har gärningen drag av oorganisation, nåt abrupt via modus (strypa/kväva döttrarna) samt äta upp lugnade själv.
Ett normalt sms finns mellan föräldrana sent på kvällen.
Svar lär utebli men det är nåt som glappar mellan ME och aktuell gärning.
Att föräldrarna inbillade sig att det var barmhärtigt betvivlar jag inte. Oavsett hög belastning familjärt, som många andra är utsatta för likaväl, sitter man inte och planerar mord på älskade barn.
Två personer faller genom nätet av allt vad etik och moral heter som föräldrar.
Mycket försvårande omständigheter om nån överlevt.
För mig är det inte minsta omtanke, mord är no go zone i vilken form det än kommer. Speciellt värnlösa barn som somnat i sin säng i tron att vara trygga.
Det är egoism, verklighetsflykt och totalt oansvar att dra med sig barn in i döden om livet känns nattsvart.