Finska namn - Vart kommer dem ifrån?

Jag har börjat säga mie, mer istället för mää. Mie låter finare.
Vill börja anstränga mig mer för att prata finare.

Nu är du inte konstruktiv och späder på rasismen och de mörka krafterna.

Nåja, det var rätt länge sedan kriget (100 år) mellan de röda och de vita, samt för den delen även vinterkriget och fortsättningskriget.. Men antagligen är det omöjligt att heta Quisling i Norge efter världskriget, däremot verkar det finska namnet Kuusinen fortfarande finnas och frodas i Finland:
https://www.fonecta.fi/haku?what=Kuusinen&sort=RELEVANCE&mode=list&latitu de=&longitude=&autosuggested=false

"Konetyöstö Kuusinen Oy" är första företaget i ovanstående länk. Ett "motsvarande" företag i dagens Norge hade väl antagligen inte hetat "Quislings Fabrikk og mekanikk AS"..

(Jag översätter "konetyöstö" till ungefärligen "mekanisk verkstad")

Finländskan är verkligen dolt i dunkel..

"Jarmo" är ett annat för svenskar knepigt finskt namn.
Själv "älskar jag Jarmo", när Jarmo sitter där i bastun/saunan..

Finska språket är fött ur Samiskan

Farsan har ju så sjukt finskt förnamn alltså: Juha

Finns mycket från olika håll som hebreiskan. Urspråket.

Mie o sie ar karelska o anses bonnigt, inte finare

En till PISA-geni

Det är inte alls fel och slarvigt. Ain't har använts i engelskan sen urminnes tider. Visserligen hade ain't sina glansdagar redan på 1700-talet, men det är ju väldigt smidigt då det täcker både isn't och aren't. Dock anses det numera informellt och "bör" inte användas i formella texter/sammanhang.

Det är alltid givande att lyssna till äldre släktingars minnen, men man bör komma ihåg att även den bäste kan blanda samman detaljer i det förgångna. Hertta Kuusinen satt i "säkerhetsförvar" - alltså fängslad - i Finland under fortsättningskriget, och hördes definitivt inte i radio. Men när freden kommit och Hertta valts in i riksdagen, deltog hon i ett diskussionsprogram vid namn Pienoisparlamentti - Miniparlamentet - i Finlands Rundradio. Fem riksdagsledamöter från olika partier snackade olika politiska frågor, och Hertta var den enda kvinnan bland dem. Programmet var mycket uppskattat, som ju program var under radiomonopolets tid, och fru Kuusinen fick ta emot kilovis med beundrar- och hatbrev.
Under kriget hade dock Moskvaradion ett par kvinnliga uppläsare av propagandasändningar på finska. De blev kända bland de finländska soldaterna som Moskovan Tiltu (Moskva-Tiltu) och Petroskoin Tiltu (Petrozavodsk-Tiltu). Det var hellt tillåtet för soldaterna att lyssna på dem, deras propaganda var så löjlig att högsta krigsledningen bedömde dem som ofarliga för moralen.

Mie (minä), sie (sinä), hää (hän), myö (me), työ (te), hyö (he) används även i norra Finland. Folk i de här (diftong)dialektområdena är typ de enda som använder "hän" (han/hon), eller hää som de säger, flitigt även i talspråk utan att det låter minsta konstigt. Annorstädes i landet är det "se" (den) som gäller i talspråk och "hän" låter bara hyperkorrekt och onaturligt och används bara i formella sammanhang då man ska tala mer vårdat eller när man pratar med främmande (äldre) personer.

En finlandssvensk kollega från huvudstaden, som bott där hela sitt liv, var en gång på besök hos en kund i Villmanstrand tillsammans med en annan kollega. När de kom tillbaka så berättade han att han upplevt det väldigt konstigt när det första frågan de fått varit "Mites työ?", att kunde man liksom inte ens hälsa förrän man börjar fråga om jobbet.

Alltså "työ" betyder "jobb/arbete" men i deras dialekt betyder det också "ni" (te blir työ).

Mites työ? = Hur är det med jobbet/Hur är det med er?

Hertta för ju tankarna till hijerta och vidare till hjärta. Hjärter i kortspelssammanhang heter ju hertta på finska, och inte "sydän" som hjärta annars heter.

Tenho känns vanligare inom en viss minoritet.