Citat:
Ursprungligen postat av
Langnasa
Ja, och det är så många hamnar på gatan tror jag, man är dum i huvudet helt enkelt. Man vägrar te.x flytta från Stockholm, man bara ska vara där oavsett om man får bo under en bro. Då är man rätt dum om man tycker det är ett bättre alternativ än att bo i någon håla där man iaf har lägenhet med allt vad det innebär.
En intressantare dokumentär där man faktiskt skulle kunna göra skillnad för dessa är att hjälpa dem till lägenheter på annan ort. Dvs man ringer runt och jagar, pratar med soc (vissa kanske saknar den sociala kompetens eller intelligens som krävs), visa att det faktiskt går, inspirera osv.
Visst inte lika spännande, och det är väl det som är tanken här, det ska vara "bra TV."
Man får inte bara flytta dit där det finns lägenheter.
Som 15-16 åring hade jag förälder som inte gjorde det denne skulle göra och jag hyrde omöblerade rum för att bara få sova. Jag fick inte socialbidrag eller hyresbidrag eller sjukkassa för at jag var under 18 år och målsmans plikt att ta hand om. Jag jobbade och hade en så tafflig lön at det bara räckte till ett svart uthyrningsrum som var omöblerat.
Jag tog mig ur det men det var jävligt tufft.
Sen upplevde jag det igen.
Var utanför Sverige på jobb en tid.
Förlorade min familj till döden och ville hem.
Fick inte hyra bostad då jag inget jobb hade i sverige.
Svårt hitta ett jobb och dessutom fungera där om man inte har bostad.
Det är bara den kommun man är mantalsskirven i som man kan ställa sig i kö i!
Så at det finns hemlösa i större städer är inget konstigt alls för andra kommuner där det finns bostäder vil inte ta in nya och ställa sig som garanter för deras bostad men det gör man med nyinvandrade.
Sökte flera tusen jobb utan att ens ta mig till intervju och som AF sa: vi satsar på icke svenskar som flytta hit och arbetsgiavrana vil ha de som har lönebidrag eller är studerande så de slipper ansvar med anställning. Det pluss at kärringar som passerat 40 inte var önskvärda fast de inte vabbar och har en bra cv.
Jag var inget av ovanstående och bodde hit och dit i flera månader innan jag fick tag i bostad.
Fick bostad tack vare att pengar kom loss från bouppteckningen där jag förlorade min familj.
Ny ort där jag hade råd köpa en taskig bostad, inget kontaktnät.
Jag hade kunnat gå under flera gånger i mitt liv men gjorde inte det.
Antagligen för att jag inte har de "rätta generna" för att dra på mig missbruk av sprit o droger o inte har några såna kompisar eller kompisar alls.