Repar hjärnan sig helt efter amfetamin missbruk?

Exakt så är det för mig också, med den skillnaden att mitt verktyg oftast förvandlas till en skruvmejsel. Skrattar lite för mig själv nu när jag tänker på det. Lite sjukt.

Nej, jag tror inte heller att drömmarna försvinner, men det är något man i allra högsta grad lär sig att leva med.

TS: Du behöver inte vara orolig för några permanenta skador. Hjärnan "läker" anmärkningsvärt bra. Ge det bara lite tid och försök inte stressa fram något resultat med mediciner. Jag gjorde det misstaget. Huva, det blev inte vackert. Efter att jag slutade med alla mina mediciner så återgick jag på bara några dagar i princip till mitt vanliga jag som jag var innan min knarkperiod.

En rejäl depression ger precis de besvär du beskriver så jag tror snarare att det är din depression som spökar. Dåligt minne, svårt att komma ihåg ord, allmän tröghet och koncentrationssvårigheter tillhör depression.
Ta tag i den och sök proffesionell hjälp för den istället för att oroa dig för hjärnskador efter drogandet.

Bump.

Jag har en fråga, jag har brukat tjack i perioder och oftast i 3-5 månader och därefter ett uppehåll på någon månad. Det har pågått under 7-10 år. Nu har jag varit fri i ca 6 månader och jag känner mig som en fullblodspsykopat. Jag reagerar inte vid farliga eller traumatiska händelser. Min mormor dog för några månader sen som jag innerst inne vet att jag älskade mer än min mamma, och jag känner ingenting. Inte ledsen, sorgsen eller nått. Allt är bara som vanligt, det är kaos mellan mig och min fru och vi ska skiljas, jag känner ingenting. Min vardag flyter på som vanligt, jag saknar inte min vänner eller övrig familj, känns som att jag nästan skiter i dom. Är extremt egotrippad. Jag vet att något är fel på mig och jag misstänker att jag har pundat sönder hjärnan. Är mitt tillstånd normalt efter långvarigt amfetaminmissbruk?

du kommer nog förmodligen aldrig igen bli ditt gamla jag, tråkig nog

Dina symptom låter snarare som en biverkning av isolation än droger. Klart man blir kass på att socialisera om man inte befinner sig i sociala situationer där man får träna eller underhålla sina färdigheter, eller utmanas att stiga utanför sin comfort-zone...

Klart att drogerna hjälper en i en sådan situation att ej ta tag i de verkliga problemen, som yttrar sig mer som ett miljöproblem. Drogerna är bara ett till lager för att få en dysfunktionell situation att fungera. Hjärnan vill ha kvar det familjära, den gillar ej förändringar, så den håller fast vid skit så långt det går, för skit som känns igen är bättre än möjligheter och förändringar som är helt ofamiljära.

Bryt mönster. Sluta fokusera på "kommer jag bli återställd eller inte?" fokusera på att göra någonting åt det. Bästa du kan göra är att gå till någon kompetent inom området och prata om det. Ta chanser och möjligheter. Ge dig själv en chans. Det är det enda sättet du kommer få reda på om du kommer åstadkomma förändring eller är skadad för livet dessutom.

Jag är ganska säker på att inget svar du kommer få någonsin kommer vara tillräckligt, det här är en sån sak man måste gå ut och ta reda på själv, genom att ge sig själv en chans..

Lycka till!

Intressant att det hänger kvar 6 månder senare !

För mig blir jag en kännande människa en eller två dar efter jag kliver av.

Känner igen mej annars av att tjacket gör en till ”psykopat”. Eller kanske fel ord. Elak blir jag ej. Men jag bryr mig inte om andra mer än på ytan. Var med om bror som körde ihjäl sej under min dosperiod. Visste att sorgen var enorm och fanns men den berörde mej inte.. Känner mej under dosperioder som en skådis. Kan spela upp roll av ”trevlig kollega” ”förstående bror””lyssnande partner” , säger c och y, skojar, ser glad ut, men det känns som ett performance! Typ man blir nöjd över sej själv efter att man var så ”bra” med andra. Man blir en ego ögomtjänare med grunda känslor. Smuts måste va bästa förträngningsdrogen.

Själv börjar jag känna redan dan efter om jag inte sover bort den. Två dar efter slutade dosa, då kom sorgen efter brors olycka, då var man inte en skådis längre , då kändes allt på riktigt och man fick igen känslor i stil med ”sårad” ”orolig””blyg””skam””mörkrädd”. Sånt känns ej av under tjackperiod. Lite det man är rädd för

60 gram brände jag på nån vecka, körde på några år dagligen och de tog ca 6-7 månader att återhämta mig till normalt stadie igen. Så din prognos ser väldigt god ut. Tror knappast de du beskriver är bieffekter av de missbruket du haft för det är inga stora mängder du tagit

Vad fick dig att sluta? Hur såg sista året ut om man brukar så mycket på en vecka???

Du måste ju varit ett utmattat spöke vid det laget.

Ja jag var rätt illa däran, hade ett straff som väntade och jag var grovt trött på missbruket. Dagarna gick ut på att bryta och tjäna pengar, dygnet runt, när jag åkte in vägde jag 50kg (är 175) och började äta bra, träna dagligen så lagom till muck vägde jag 93kg och var så gott som återställd. Efter det kände jag sån avsky för tjack, hur smutsigt det är osv att jag helt enkelt aldrig mer var intresserad av att skjuta de igen. Första veckan var horrible med diaree o mycket sömn, men sen började de plana ut och sakta men säkert komma tillbaks till normal igen. Började även med Concerta efter avgiftning, om de hade någon positiv verkan vet jag ej

Hur lång tid tog det att återhämta sig?

Såg en dokumentär om hemlösa (36 dagar på gatan).

Slog mig att dom gamla (50 nånting?) amfetaminmissbrukarna framstår som på gränsen till hjärnskadade.

Seriens heroinister var unga så jämförelsen kanske är orättvis, men de verkade tämligen normala i huvudet (förutom beroendet av heroin då och att de blir lite långsamma när dom tar det)

Pundarna däremot framstår som mentalt sjuka, även när de inte har injicerat på ett tag. De går krumma med stora svängande rörelser, rör sig intuitivt stötvis som krabbor, ansiktena grimaserar, tungan väller titt och tätt ut ur munnen som på en mongolid, de verkar ha svåra kognitionsproblem. De är inbilska och ilskna och tycks sakna framåtseende mer än 5 minuter.

Får tunga amfetaminister hjärnskador efter några år eller hur kommer sig detta beteende? Eller försvinner det helt när dom slutat? Svårt att tro för dom här gamla pundarna verkar nästan utvecklingsstörda.

Jag har fått hjärnskador av amfetamin och det verkar vara så jag ska vara nu resten av livet. Jag får inte ihop de enklaste sakerna att göra. Som att städa, det är för mig skitsvårt. Jag kanske måste sopa golvet och då behöver jag en dop, sen tar det stopp. Sopa. Sop. Jag får inte ihop det.
Sen så fick jag inte skador. Jag gick upp 20 kg på knappt 2 månader och det var inte för att jag började äta mer, jag brukar knappt äta annars heller.