Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Nej så funkar inte en jetmotor. Den fungerar genom uppvärmning av luft, vilken utvidgas och skjuts ut BAKÅT, eftersom det är enda vägen den uppvärmda luften kan ta. Det skulle du veta om du lagt lite tid på att ta reda på fakta, istället för att bara sitta och fantisera.forts. från mitt förra inlägg.
Jag läste en artikel om Newtons tredje lag, och jag tänkte ge min syn på lite av det som står i den artikeln. Försök gärna hitta FEL i det JAG skriver. Det jag skriver om citat 2, borde vara speciellt lätt att kunna motbevisa, dvs om det är fel.
Citat 1:
"Jetmotorer skjuter förbränningsgaser bakåt för att skjutas framåt av bränslet"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
I jetmotorn i ett flygplan sker förbränning, vilket gör att förbränningsgaser skjuts åt alla håll - upp, ner, höger, vänster, framåt, bakåt. Och med lika stor kraft åt alla håll.
Jag läste en artikel om Newtons tredje lag, och jag tänkte ge min syn på lite av det som står i den artikeln. Försök gärna hitta FEL i det JAG skriver. Det jag skriver om citat 2, borde vara speciellt lätt att kunna motbevisa, dvs om det är fel.
Citat 1:
"Jetmotorer skjuter förbränningsgaser bakåt för att skjutas framåt av bränslet"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
I jetmotorn i ett flygplan sker förbränning, vilket gör att förbränningsgaser skjuts åt alla håll - upp, ner, höger, vänster, framåt, bakåt. Och med lika stor kraft åt alla håll.
Låt oss ta en rakermotor istället, som fungerar genom förbränning av gaser. Dessa gaser accelereras BAKÅT, inte framåt eller åt sidorna, eftersom raketen är utrustad med ett sofistikerat munstycke. Dessa accelererade gaser har en massa. Massan i kombination med den höga farten, leder till en motriktad kraft, enligt N 3:e som effektivt för raketen framåt.
Varför du tror att gaserna skullle kastas ut i alla möjliga riktningar, beror på att du är obstinat och därför gör felaktiga antaganden. Du borde gå till en psykologi och tala om din OCD:
Det var fel nr. 1. Någon annan kan gärna ta fel nr. 2 för jag har inte lust att diskutera med en lallande fåntratt.
__________________
Senast redigerad av Japhy 2018-11-26 kl. 10:04.
Senast redigerad av Japhy 2018-11-26 kl. 10:04.
Citat:
Jag vet INTE vad du syftar på här.
Citat:
Nej så funkar inte en jetmotor. Den fungerar genom uppvärmning av luft, vilken utvidgas och skjuts ut BAKÅT, eftersom det är enda vägen den uppvärmda luften kan ta. Det skulle du veta om du lagt lite tid på att ta reda på fakta, istället för att bara sitta och fantisera.
Låt oss ta en rakermotor istället, som fungerar genom förbränning av gaser. Dessa gaser accelereras BAKÅT, inte framåt eller åt sidorna, eftersom raketen är utrustad med ett sofistikerat munstycke. Dessa accelererade gaser har en massa. Massan i kombination med den höga farten, leder till en motriktad kraft, enligt N 3:e som effektivt för raketen framåt.
Varför du tror att gaserna skullle kastas ut i alla möjliga riktningar, beror på att du är obstinat och därför gör felaktiga antaganden. Du borde gå till en psykologi och tala om din OCD:
Det var fel nr. 1. Någon annan kan gärna ta fel nr. 2 för jag har inte lust att diskutera med en lallande fåntratt.
Låt oss ta en rakermotor istället, som fungerar genom förbränning av gaser. Dessa gaser accelereras BAKÅT, inte framåt eller åt sidorna, eftersom raketen är utrustad med ett sofistikerat munstycke. Dessa accelererade gaser har en massa. Massan i kombination med den höga farten, leder till en motriktad kraft, enligt N 3:e som effektivt för raketen framåt.
Varför du tror att gaserna skullle kastas ut i alla möjliga riktningar, beror på att du är obstinat och därför gör felaktiga antaganden. Du borde gå till en psykologi och tala om din OCD:
Det var fel nr. 1. Någon annan kan gärna ta fel nr. 2 för jag har inte lust att diskutera med en lallande fåntratt.
Det var principen jag menade. Tänk rekylen från en pistol istället.
Vid en explosion i ett slutet rum, så sticker väl gaserna i alla möjliga riktningar? Och om det finns ett hål i rummet, så sticker väl gaserna genom det hålet och trycker rummet åt andra hållet, såvida det INTE finns ett hål på motsatt sida också?
Vi behöver INTE diskutera mera om du INTE vill.
Citat:
Jag kan mycket väl läsa så där mycket text om jag tror det ger mig något. Men när det bara gäller att förstå dina missförstånd pga din bristande utbildning så är det helt enkelt inte värt det för mig. Skriv väldigt mycket kortare. Skicka gärna med en bild. Så kanske det är värt att bena ut saker mer i detalj.
forts. från mitt förra inlägg.
Jag läste en artikel om Newtons tredje lag, och jag tänkte ge min syn på lite av det som står i den artikeln. Försök gärna hitta FEL i det JAG skriver. Det jag skriver om citat 2, borde vara speciellt lätt att kunna motbevisa, dvs om det är fel.
Citat 1:
"Jetmotorer skjuter förbränningsgaser bakåt för att skjutas framåt av bränslet"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
I jetmotorn i ett flygplan sker förbränning, vilket gör att förbränningsgaser skjuts åt alla håll - upp, ner, höger, vänster, framåt, bakåt. Och med lika stor kraft åt alla håll.
De förbränningsgaser som skjuts uppåt, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts nedåt, och tvärtom. Alltså råder jämvikt uppåt/nedåt, och därför rör sig flygplanet varken uppåt eller nedåt av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts åt höger, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts åt vänster, och tvärtom. Alltså råder jämvikt höger/vänster, och därför rör sig flygplanet varken åt höger eller åt vänster av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts framåt däremot, de motverkas INTE av de förbränningsgaser som skjuts bakåt, eftersom där bara är luft (alternativt vakuum om det är en rymdraket). Alltså råder INTE jämvikt framåt/bakåt, och därför trycks flygplanet framåt och rör sig framåt.
Citat 2:
"Varje gång du rör ett föremål utsätter föremålet dig för en lika stor men motsatt riktad kraft. Om du till exempel sparkar på en fotboll så utsätter bollen dig för en precis lika stor men motsatt riktad kraft. Visserligen känner man detta rätt ordentligt i foten (särskilt om man råkar träffa bollen fel), men det kan ändå uppfattas som ointuitivt: varför flyger bollen iväg men inte du, om nu krafterna är lika stora? Förklaringen ligger dels i att du har större massa och därmed påverkas mindre av krafter (se Newtons andra lag). Dels är också du förankrad bättre i marken via friktion tack varje dina (fotbolls)skor."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Tänk dig att det någonstans mitt emellan två väggar i ett rum ligger en boll. Från den ena väggen, så puttar/skjuter du en likadan boll rakt (vinkelrätt mot väggarna) mot bollen som ligger mitt emellan väggarna.
Om det vore sant det som står i citatet ovan, alltså att fotbollen utsätter foten för en lika stor kraft fast i motsatt riktning, när foten sparkar på den. Då hade de båda bollarna när de möts mitt emellan väggarna (förutsatt att friktionen är densamma för båda bollarna), rört sig i motsatt riktning i samma hastighet från mitt emellan väggarna. Alltså den bollen du puttar/skjuter på från ena väggen, kommer vända tillbaka mot dig och mot den väggen där du står, medan den andra bollen kommer röra sig mot motsatt vägg.
Jag är väldigt tveksam till att det kan stämma. Båda bollarna borde väl röra sig mot den väggen där du INTE står, alltså åt det håll som den första bollen puttas/skjuts? Tänk biljard.
Man kan även göra detta experiment i rymden, med svävande bollar, där man slipper friktion och rullning.
Citat 3:
"När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så drar de repet nedåt för att de själva ska dras uppåt. Det som händer är att när de drar taket nedåt, så drar taket eleverna uppåt med lika stor kraft."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så tar de stadigt tag i repet, och deras armmuskler drar barnen uppåt. Det som händer är att deras armmuskler - närmare bestämt underarmsmuskler och biceps - drar överarmarna uppåt, och sen följer resten av kroppen med, eftersom den sitter fast i överarmarna.
"Beviset" för detta är att om man skulle stå stadigt på marken och dra repet neråt, då skulle man för det första INTE dras uppåt, utan repet skulle dras neråt istället. Och sen skulle man aktivera helt andra muskler än när man hänger i repet och drar sig uppåt, närmare bestämt latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna. Alltså INTE biceps.
Sen om man hänger i ett rep och drar sig uppåt. Då kommer man INTE öka belastningen på repet/taket för att man drar sig uppåt, utan belastningen kommer vara den samma hela tiden, alltså lika med ens vikt.
Men det beror på hur man klättrar i repet. Om man rycker sig uppåt, då ökar man belastningen på repet/taket. Men om man drar sig upp väldigt försiktigt, då ökar man INTE belastningen på repet/taket.
Sen kan man dock aktivera latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna, även när man klättrar i repet. Tex om man som ovan rycker sig uppåt, eller om man lyfter upp överkroppen när man hänger i repet. Dessa muskler ger nämligen följande rörelse - antingen förs armarna ner mot överkroppen, eller så förs överkroppen upp mot armarna, beroende av om man står stadigt på marken eller hänger med armarna i tex ett rep.
Citat 4:
"När man simmar puttar man vattnet bakåt och vattnet puttar en framåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När man simmar så sträcker man fram armarna för att "ta tag" i vattnet längre fram, och sen drar man sig framåt i vattnet, ungefär som när man klättrar i ett rep. Men eftersom vatten INTE är lika hållfast som ett rep, så åker vattnet då bakåt delvis. Och det blir som om repet skulle åka sakta neråt när man klättrar, så att man måste skynda sig att klättra upp för det.
Citat 5:
"Då en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt skjuter den luft nedåt så att luften skjuter fågeln uppåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt, så är det ungefär samma som med simningen - fågeln sträcker upp vingarna för att "klättra" uppåt i luften. Här måste fågeln dock skynda sig ännu mer än vid simning, för att luften INTE ska åka ner för mycket när fågeln drar sig uppåt med vingarna. Här underlättar det dock förstås att fågeln väger så lite.
Citat 6:
"Vid ett test kör man in ett fordon utan passagerare in i vägg för att studera dess tålighet. Fordonet har massan 1000 kg och kolliderar med väggen med en fart på 100 km/h. Fordonet går i delar men väggen står kvar med enbart några få repor. Utsätts fordonet för större krafter än väggen eller vice versa?
Nej, de utsätts för lika stora krafter! När fordonet slår in i väggen, slår väggen tillbaka med precis lika stor kraft. Dock har fordonet mindre strukturell styrka jämfört med väggen och klarar således inte krafterna det utsätts för, därför går fordonet sönder och inte väggen. Det samma gäller vid kollisioner mellan bilar, de utsätter alltid varandra för lika stora krafter, även då det är mellan två likadana bilar eller två olika, och det spelar heller ingen roll om den ena kör fortare än den andra!"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Varje gång du rör ett föremål, så utsätter du föremålet för en kraft av en viss storlek, och föremålet KAN då också utsätta dig för en kraft av en viss storlek, men måste INTE det.
Om du tex hänger en pepparkaka i ett snöre i taket, och så håller du en hammare stilla framför den.
Om du sen svingar pepparkakan hårt på hammaren, då är det PEPPARKAKAN som slår på hammaren, och INTE tvärtom. Det är alltså PEPPARKAKAN som utsätter sig själv för hammarens kraft. Och hammaren bara är stilla och kraftfull. Eller rättare sagt, hammaren har stor motståndskraft (hållfasthet och massa), mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan med största sannolikhet kommer gå sönder när den slår i hammaren.
Motståndskraft är den ENDA kraft som hammaren utsätter pepparkakan för i sådana fall. Pepparkakan däremot utsätter hammaren för motståndskraft, men även hastighetskraft som den har relativt hammaren.
Om du däremot låter pepparkakan hänga stilla, och slår med hammaren på pepparkakan, då är det HAMMAREN som slår på pepparkakan, och INTE tvärtom. HAMMAREN utsätter då pepparkakan för både sin motståndskraft och sin hastighetskraft. Och hammarens motståndskraft är även nu mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan även nu med största sannolikhet kommer gå sönder.
Så nästa gång du slår huvudet i en dörrkarm och säger "dumma dörrkarm" eller liknande. Då vet du iallafall att det INTE är dörrkarmen som är dum.
Och det är BARA när två exakt likadana föremål kolliderar helt motsatt, alltså tex två exakt likadana tåg som kör rakt på varandra, som de utsätter varandra för lika stor motståndskraft.
Hastigheten behöver dock INTE vara den samma hos de både tågen, för att motståndskraften ska bli lika stor. För även om det ena tåget har högre hastighet än det andra tåget, så är det bara den sammanlagda/relativa hastigheten som spelar någon roll.
Fast å andra sidan kanske det påverkar om det ena tåget, har hastighet bort från det andra tåget när de kolliderar?
Jag läste en artikel om Newtons tredje lag, och jag tänkte ge min syn på lite av det som står i den artikeln. Försök gärna hitta FEL i det JAG skriver. Det jag skriver om citat 2, borde vara speciellt lätt att kunna motbevisa, dvs om det är fel.
Citat 1:
"Jetmotorer skjuter förbränningsgaser bakåt för att skjutas framåt av bränslet"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
I jetmotorn i ett flygplan sker förbränning, vilket gör att förbränningsgaser skjuts åt alla håll - upp, ner, höger, vänster, framåt, bakåt. Och med lika stor kraft åt alla håll.
De förbränningsgaser som skjuts uppåt, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts nedåt, och tvärtom. Alltså råder jämvikt uppåt/nedåt, och därför rör sig flygplanet varken uppåt eller nedåt av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts åt höger, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts åt vänster, och tvärtom. Alltså råder jämvikt höger/vänster, och därför rör sig flygplanet varken åt höger eller åt vänster av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts framåt däremot, de motverkas INTE av de förbränningsgaser som skjuts bakåt, eftersom där bara är luft (alternativt vakuum om det är en rymdraket). Alltså råder INTE jämvikt framåt/bakåt, och därför trycks flygplanet framåt och rör sig framåt.
Citat 2:
"Varje gång du rör ett föremål utsätter föremålet dig för en lika stor men motsatt riktad kraft. Om du till exempel sparkar på en fotboll så utsätter bollen dig för en precis lika stor men motsatt riktad kraft. Visserligen känner man detta rätt ordentligt i foten (särskilt om man råkar träffa bollen fel), men det kan ändå uppfattas som ointuitivt: varför flyger bollen iväg men inte du, om nu krafterna är lika stora? Förklaringen ligger dels i att du har större massa och därmed påverkas mindre av krafter (se Newtons andra lag). Dels är också du förankrad bättre i marken via friktion tack varje dina (fotbolls)skor."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Tänk dig att det någonstans mitt emellan två väggar i ett rum ligger en boll. Från den ena väggen, så puttar/skjuter du en likadan boll rakt (vinkelrätt mot väggarna) mot bollen som ligger mitt emellan väggarna.
Om det vore sant det som står i citatet ovan, alltså att fotbollen utsätter foten för en lika stor kraft fast i motsatt riktning, när foten sparkar på den. Då hade de båda bollarna när de möts mitt emellan väggarna (förutsatt att friktionen är densamma för båda bollarna), rört sig i motsatt riktning i samma hastighet från mitt emellan väggarna. Alltså den bollen du puttar/skjuter på från ena väggen, kommer vända tillbaka mot dig och mot den väggen där du står, medan den andra bollen kommer röra sig mot motsatt vägg.
Jag är väldigt tveksam till att det kan stämma. Båda bollarna borde väl röra sig mot den väggen där du INTE står, alltså åt det håll som den första bollen puttas/skjuts? Tänk biljard.
Man kan även göra detta experiment i rymden, med svävande bollar, där man slipper friktion och rullning.
Citat 3:
"När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så drar de repet nedåt för att de själva ska dras uppåt. Det som händer är att när de drar taket nedåt, så drar taket eleverna uppåt med lika stor kraft."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så tar de stadigt tag i repet, och deras armmuskler drar barnen uppåt. Det som händer är att deras armmuskler - närmare bestämt underarmsmuskler och biceps - drar överarmarna uppåt, och sen följer resten av kroppen med, eftersom den sitter fast i överarmarna.
"Beviset" för detta är att om man skulle stå stadigt på marken och dra repet neråt, då skulle man för det första INTE dras uppåt, utan repet skulle dras neråt istället. Och sen skulle man aktivera helt andra muskler än när man hänger i repet och drar sig uppåt, närmare bestämt latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna. Alltså INTE biceps.
Sen om man hänger i ett rep och drar sig uppåt. Då kommer man INTE öka belastningen på repet/taket för att man drar sig uppåt, utan belastningen kommer vara den samma hela tiden, alltså lika med ens vikt.
Men det beror på hur man klättrar i repet. Om man rycker sig uppåt, då ökar man belastningen på repet/taket. Men om man drar sig upp väldigt försiktigt, då ökar man INTE belastningen på repet/taket.
Sen kan man dock aktivera latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna, även när man klättrar i repet. Tex om man som ovan rycker sig uppåt, eller om man lyfter upp överkroppen när man hänger i repet. Dessa muskler ger nämligen följande rörelse - antingen förs armarna ner mot överkroppen, eller så förs överkroppen upp mot armarna, beroende av om man står stadigt på marken eller hänger med armarna i tex ett rep.
Citat 4:
"När man simmar puttar man vattnet bakåt och vattnet puttar en framåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När man simmar så sträcker man fram armarna för att "ta tag" i vattnet längre fram, och sen drar man sig framåt i vattnet, ungefär som när man klättrar i ett rep. Men eftersom vatten INTE är lika hållfast som ett rep, så åker vattnet då bakåt delvis. Och det blir som om repet skulle åka sakta neråt när man klättrar, så att man måste skynda sig att klättra upp för det.
Citat 5:
"Då en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt skjuter den luft nedåt så att luften skjuter fågeln uppåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt, så är det ungefär samma som med simningen - fågeln sträcker upp vingarna för att "klättra" uppåt i luften. Här måste fågeln dock skynda sig ännu mer än vid simning, för att luften INTE ska åka ner för mycket när fågeln drar sig uppåt med vingarna. Här underlättar det dock förstås att fågeln väger så lite.
Citat 6:
"Vid ett test kör man in ett fordon utan passagerare in i vägg för att studera dess tålighet. Fordonet har massan 1000 kg och kolliderar med väggen med en fart på 100 km/h. Fordonet går i delar men väggen står kvar med enbart några få repor. Utsätts fordonet för större krafter än väggen eller vice versa?
Nej, de utsätts för lika stora krafter! När fordonet slår in i väggen, slår väggen tillbaka med precis lika stor kraft. Dock har fordonet mindre strukturell styrka jämfört med väggen och klarar således inte krafterna det utsätts för, därför går fordonet sönder och inte väggen. Det samma gäller vid kollisioner mellan bilar, de utsätter alltid varandra för lika stora krafter, även då det är mellan två likadana bilar eller två olika, och det spelar heller ingen roll om den ena kör fortare än den andra!"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Varje gång du rör ett föremål, så utsätter du föremålet för en kraft av en viss storlek, och föremålet KAN då också utsätta dig för en kraft av en viss storlek, men måste INTE det.
Om du tex hänger en pepparkaka i ett snöre i taket, och så håller du en hammare stilla framför den.
Om du sen svingar pepparkakan hårt på hammaren, då är det PEPPARKAKAN som slår på hammaren, och INTE tvärtom. Det är alltså PEPPARKAKAN som utsätter sig själv för hammarens kraft. Och hammaren bara är stilla och kraftfull. Eller rättare sagt, hammaren har stor motståndskraft (hållfasthet och massa), mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan med största sannolikhet kommer gå sönder när den slår i hammaren.
Motståndskraft är den ENDA kraft som hammaren utsätter pepparkakan för i sådana fall. Pepparkakan däremot utsätter hammaren för motståndskraft, men även hastighetskraft som den har relativt hammaren.
Om du däremot låter pepparkakan hänga stilla, och slår med hammaren på pepparkakan, då är det HAMMAREN som slår på pepparkakan, och INTE tvärtom. HAMMAREN utsätter då pepparkakan för både sin motståndskraft och sin hastighetskraft. Och hammarens motståndskraft är även nu mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan även nu med största sannolikhet kommer gå sönder.
Så nästa gång du slår huvudet i en dörrkarm och säger "dumma dörrkarm" eller liknande. Då vet du iallafall att det INTE är dörrkarmen som är dum.
Och det är BARA när två exakt likadana föremål kolliderar helt motsatt, alltså tex två exakt likadana tåg som kör rakt på varandra, som de utsätter varandra för lika stor motståndskraft.
Hastigheten behöver dock INTE vara den samma hos de både tågen, för att motståndskraften ska bli lika stor. För även om det ena tåget har högre hastighet än det andra tåget, så är det bara den sammanlagda/relativa hastigheten som spelar någon roll.
Fast å andra sidan kanske det påverkar om det ena tåget, har hastighet bort från det andra tåget när de kolliderar?
Citat:
En raketmotor (jag tar det som exempel eftersom du missuppfattat hur en jetmotor fungerar och ditt försök till analogi passar bättre på en raketmotor) arbetar genom att munstycket accelererar de uppvärmda gaserna så att de, med hög hastighet kastas ut, bakåt. Eftersom gaserna har massa och rörelseenergi, kommer detta resultera i en framåtdrivande kraft för raketen. Ungefär som när du står på isen, med skridskor, och kastar en boll framåt. Då kommer du glida bakåt.Jag vet INTE vad du syftar på här.
Det var principen jag menade. Tänk rekylen från en pistol istället.
Vid en explosion i ett slutet rum, så sticker väl gaserna i alla möjliga riktningar? Och om det finns ett hål i rummet, så sticker väl gaserna genom det hålet och trycker rummet åt andra hållet, såvida det INTE finns ett hål på motsatt sida också?
Vi behöver INTE diskutera mera om du INTE vill.
Det var principen jag menade. Tänk rekylen från en pistol istället.
Vid en explosion i ett slutet rum, så sticker väl gaserna i alla möjliga riktningar? Och om det finns ett hål i rummet, så sticker väl gaserna genom det hålet och trycker rummet åt andra hållet, såvida det INTE finns ett hål på motsatt sida också?
Vi behöver INTE diskutera mera om du INTE vill.
Det handlar alltså inte om att gaserna trycker på insidan av raketens bränslebehållare. Det handlar om N3-lagen.
__________________
Senast redigerad av Japhy 2018-11-26 kl. 10:40.
Senast redigerad av Japhy 2018-11-26 kl. 10:40.
Citat:
Det är här det skiter sig i ditt resonemang. Den motriktade kraften är alltid lika stor som den påverkande kraften. Det är det Newtons lag säger. När du tar bort 9 kg av vikten kommer fjädern att accelerera kvarvarande vikten uppåt tills allt hamnar i jämvikt igen. Precis när fjädern börjar röra sig uppåt är den uppåtriktade kraften densamma som tyngdkraften från 10kg-vikten och denna nu 1kg vikt svarar med samma kraft, se Newtons andra lag.Man kan göra detta ännu tydligare, genom att ta bort ännu mer kg från vikten ovanpå fjädern. Tex kan man ta bort 9 kg, så att det bara är 1 kg ovanpå fjädern. Då kommer fjädern utvidgas ännu mer, och fjäderns övre platta kommer röra sig uppåt ännu längre. Och under en stor del av tiden som det sker, så kommer kraften från fjäderns övre platta uppåt mot vikten, vara mycket större än kraften från vikten nedåt mot fjäderns övre platta.
Och alltså kan det INTE stämma, det som Newtons tredje lag säger. Alltså:
"Två kroppar påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter. Om föremålet A utsätter föremålet B för en viss kraft kommer B utsätta A för samma kraft men riktad åt motsatt håll."
Källa: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Newtons_rörelselagar
Och alltså kan det INTE stämma, det som Newtons tredje lag säger. Alltså:
"Två kroppar påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter. Om föremålet A utsätter föremålet B för en viss kraft kommer B utsätta A för samma kraft men riktad åt motsatt håll."
Källa: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Newtons_rörelselagar
För övrigt är kilo inte en kraft utan massa. Kraft mäts i enheten N, Newton.
Citat:
En raketmotor (jag tar det som exempel eftersom du missuppfattat hur en jetmotor fungerar och ditt försök till analogi passar bättre på en raketmotor) arbetar genom att munstycket accelererar de uppvärmda gaserna så att de, med hög hastighet kastas ut, bakåt. Eftersom gaserna har massa och rörelseenergi, kommer detta resultera i en framåtdrivande kraft för raketen. Ungefär som när du står på isen, med skridskor, och kastar en boll framåt. Då kommer du glida bakåt.
Det handlar alltså inte om att gaserna trycker på insidan av raketens bränslebehållare. Det handlar om N3-lagen.
Det handlar alltså inte om att gaserna trycker på insidan av raketens bränslebehållare. Det handlar om N3-lagen.
Jetmotorer fungerar på väldigt olika sätt. Jetmotor kallades förr även reaktionsmotor. Och raketmotor är en form av reaktionsmotor. Det är användandet av den sk reaktionskraften som är gemensam i dessa motorer, och det var reaktionskraften jag menade att kommentera. Ett enklare exempel på reaktionskraft är en rekyl.
Sen angående raketmotorer, så kan du läsa nedan:
"En del av raketmotorns framdrivningskraft kommer från det tryck som gaserna utövar på förbränningskammaren, men den stora huvuddelen kommer från trycket mot insidan av raketmunstycket. Inuti förbränningskammaren trycker gasen i stort sett lika hårt mot alla sidor. Vid utloppet är mottrycket mycket mindre, vilket innebär att trycket mot den motsatta sidan, framsidan, saknar motkraft och därför driver raketen framåt. När gaserna sedan expanderar i munstycket trycker de dess framväggar framåt, medan motsvarande tryck bakåt resulterar i accelerationen av utsläppsgaserna."
Källa: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Raketmotor#Kemiska_raketmotorer
Vilket är ungefär det jag skrev. Men läs gärna resten av citaten i mitt förrförra inlägg också, för att förstå hur jag tänker när det gäller tex det du skrev om att kasta en boll när man står på isen.
__________________
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 20:04.
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 20:04.
Citat:
Jag orkar inte läsa dina fantasier. De är bara fel och därför ointressanta. Och nej, en jetmotor fungerar inte enligt någon förbränningsprincip. Du är uppenbarligen obstinat och jag lämnar nu tråden till sitt sorgliga öde.Jetmotorer fungerar på väldigt olika sätt. Jetmotor kallades förr även reaktionsmotor. Och raketmotor är en form av reaktionsmotor. Det är användandet av den sk reaktionskraften som är gemensam i dessa motorer, och det var reaktionskraften jag menade att kommentera. Ett enklare exempel på reaktionskraft är en rekyl.
Sen angående raketmotorer, så kan du läsa nedan:
"En del av raketmotorns framdrivningskraft kommer från det tryck som gaserna utövar på förbränningskammaren, men den stora huvuddelen kommer från trycket mot insidan av raketmunstycket. Inuti förbränningskammaren trycker gasen i stort sett lika hårt mot alla sidor. Vid utloppet är mottrycket mycket mindre, vilket innebär att trycket mot den motsatta sidan, framsidan, saknar motkraft och därför driver raketen framåt. När gaserna sedan expanderar i munstycket trycker de dess framväggar framåt, medan motsvarande tryck bakåt resulterar i accelerationen av utsläppsgaserna."
Källa: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Raketmotor#Kemiska_raketmotorer
Vilket är ungefär det jag skrev. Men läs gärna resten av citaten i mitt förrförra inlägg också, för att förstå hur jag tänker när det gäller tex det du skrev om att kasta en boll när man står på isen.
Sen angående raketmotorer, så kan du läsa nedan:
"En del av raketmotorns framdrivningskraft kommer från det tryck som gaserna utövar på förbränningskammaren, men den stora huvuddelen kommer från trycket mot insidan av raketmunstycket. Inuti förbränningskammaren trycker gasen i stort sett lika hårt mot alla sidor. Vid utloppet är mottrycket mycket mindre, vilket innebär att trycket mot den motsatta sidan, framsidan, saknar motkraft och därför driver raketen framåt. När gaserna sedan expanderar i munstycket trycker de dess framväggar framåt, medan motsvarande tryck bakåt resulterar i accelerationen av utsläppsgaserna."
Källa: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Raketmotor#Kemiska_raketmotorer
Vilket är ungefär det jag skrev. Men läs gärna resten av citaten i mitt förrförra inlägg också, för att förstå hur jag tänker när det gäller tex det du skrev om att kasta en boll när man står på isen.
En raketmotor fungerar inte som du skrev förut, men som du citerar nu. "ungefär" betyder att du helt enkelt hade fel. Du ska få en rekommendation innan jag lämnar: Läs på istället för att fantisera.
Citat:
Jag kan mycket väl läsa så där mycket text om jag tror det ger mig något. Men när det bara gäller att förstå dina missförstånd pga din bristande utbildning så är det helt enkelt inte värt det för mig. Skriv väldigt mycket kortare. Skicka gärna med en bild. Så kanske det är värt att bena ut saker mer i detalj.
Det funkar INTE alltid så att man kan skriva kortare när det gäller fysik. Iallafall INTE för mig.
Du kan läsa citat 2 bara till att börja med i mitt inlägg som du citerade, det är oberoende av citat 1.
__________________
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 20:17.
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 20:17.
Citat:
Jag orkar inte läsa dina fantasier. De är bara fel och därför ointressanta. Och nej, en jetmotor fungerar inte enligt någon förbränningsprincip. Du är uppenbarligen obstinat och jag lämnar nu tråden till sitt sorgliga öde.
En raketmotor fungerar inte som du skrev förut, men som du citerar nu. "ungefär" betyder att du helt enkelt hade fel. Du ska få en rekommendation innan jag lämnar: Läs på istället för att fantisera.
En raketmotor fungerar inte som du skrev förut, men som du citerar nu. "ungefär" betyder att du helt enkelt hade fel. Du ska få en rekommendation innan jag lämnar: Läs på istället för att fantisera.
Som sagt, det var reaktionsmotorns princip som jag menade att kommentera.
Men hej då om du lämnar tråden.
Citat:
Det är här det skiter sig i ditt resonemang. Den motriktade kraften är alltid lika stor som den påverkande kraften. Det är det Newtons lag säger. När du tar bort 9 kg av vikten kommer fjädern att accelerera kvarvarande vikten uppåt tills allt hamnar i jämvikt igen. Precis när fjädern börjar röra sig uppåt är den uppåtriktade kraften densamma som tyngdkraften från 10kg-vikten och denna nu 1kg vikt svarar med samma kraft, se Newtons andra lag.
För övrigt är kilo inte en kraft utan massa. Kraft mäts i enheten N, Newton.
För övrigt är kilo inte en kraft utan massa. Kraft mäts i enheten N, Newton.
Jag håller INTE med dig. Newtons tredje lag är fel, anser jag.
Om du först har 10 kg ovanpå fjäderns övre platta, och sen plötsligt tar bort 9 kg från fjäderns övre platta. Då försvinner omedelbart den nedåtriktade kraften som dessa 9 kg, innan tryckte med mot fjäderns övre platta. Och kvar blir bara den nedåtriktade kraften från 1 kg, som trycker mot fjäderns övre platta. Den uppåtriktade kraften från fjäderns övre platta, är dock fortfarande motsvarande 10 kg.
Och alltså svarar vikten INTE med samma kraft som fjäderns övre platta.
Men vad händer då, när du plötsligt tar bort 9 kg från fjäderns övre platta?
För att lättare kunna svara på den frågan, så kan vi ta pröva att ta bort 10 kg vikten och istället hålla fjädern nerpressad till hälften med handen, motsvarande en vikt på 10 kg.
Om vi nu plötsligt tar bort handen från fjäderns övre platta, vad händer då?
Eftersom fjäderns övre platta har en uppåtriktad kraft på 10 kg INNAN vi tar bort handen, så kommer den förstås ha det även EFTER att vi har tagit bort handen. Iallafall omedelbart efteråt.
Och eftersom väldigt lite hindrar fjäderns övre platta från att tryckas uppåt av fjädern inledningsvis, så kommer den ha kvar nästan lika stor uppåtriktad kraft när den har blivit helt utvidgad, alltså när den är åter till "normaltillståndet".
Men eftersom vi vet att en fjäder har INGEN uppåtriktad kraft när den är helt utvidgad, alltså när den är i "normaltillståndet". Så måste kraften som finns kvar i fjädern när den utvidgar sig efter att ha varit halvt ihoppressad, vara HASTIGHETSKRAFT, även kallat rörelseenergi.
Men eftersom fjäderns övre platta måste ha kvar uppåtriktad kraft, om vi stoppar den INNAN den har utvidgat sig helt (efter att ha hållit den halvt ihoppressad, och sen plötsligt tagit bort handen från den).
Så måste det betyda att hastigheten hos fjäderns övre platta, ökar mer och mer under tiden som fjädern utvidgar sig.
Man kan jämföra med att spänna en pilbåge med pilspetsen 1 cm från en trävägg. Pilen kommer då INTE sätta sig i väggen när du skjuter iväg den. Men om du backar några meter och spänner bågen lika mycket som innan, så kommer pilen mer troligt sätta sig i väggen. Detta eftersom pilens hastighet då är högre.
Men om vi skulle hålla fjädern ihoppressad till hälften med handen, och hålla ett finger ungefär 5 mm ifrån fjäderns övre platta, och sen plötsligt ta bort handen ifrån fjäderns övre platta. Då skulle det göra mer ont i fingret, än om vi skulle göra samma sak när fjädern är ihoppressad bara till en fjärdedel.
Och det måste betyda att hastighetsökningen som fjädern ger till fjäderns övre platta, när fjädern är ihoppressad till hälften och sen släpps. Den är större än hastighetsökningen som fjädern ger till fjäderns övre platta, när fjädern är ihoppressad till en fjärdedel och sen släpps.
Och det i sin tur måste betyda att hastighetsökningen som fjädern ger till fjäderns övre platta, under tiden som fjädern utvidgar sig, den minskar mer och mer ju mer fjädern utvidgar sig.
Hastigheten hos fjäderns övre platta, ökar alltså mer och mer under tiden som fjädern utvidgar sig. Men HASTIGHETSÖKNINGEN som fjädern ger till fjäderns övre platta, under tiden som fjädern utvidgar sig, den minskar mer och mer ju mer fjädern utvidgar sig.
Det blir alltså ungefär som att först sparka på en fotboll, och sen springa efter bollen och sparka på den igen, men mjukare. Och sen springa efter den igen och sparka på den ännu mjukare.
Om vi bortser från friktionen, så kommer bollens hastighet då att öka mer och mer för varje spark, men HASTIGHETSÖKNINGEN kommer minska mer och mer för varje spark.
Och nu kan vi lättare svara på frågan, vad som händer om vi först har 10 kg ovanpå fjäderns övre platta, och sen plötsligt tar bort 9 kg från fjäderns övre platta.
Och det som händer är ungefär följande:
Fjädern kommer öka den uppåtriktade hastigheten mer och mer, hos fjäderns övre platta, och hos vikten som står på plattan. Detta sker enligt ovan beskrivet, bara det att det nu även står en vikt på plattan som bromsar upp.
Och sen när fjädern når upp till det tillstånd, där den i vila hade haft en uppåtriktad kraft på 1 kg. Då har ju fjäderns övre platta dessutom hastighetskraft, vilket gör att viktens nedåtriktade kraft på 1 kg, är för svag för att stoppa fjäderns övre platta från att fortsätta röra sig uppåt. Och därför kommer fjädern fortsätta utvidga sig, ända tills dess att den går över "normaltillståndet", och börjar sträckas ut istället.
Men utsträckningen stoppas dock mer och mer av fjäderns motståndskrafter, vilket till slut leder till att fjädern slutar sträcka ut sig. Och fjäderns övre platta kommer då att stanna upp, och vända om neråt igen tillsammans med fjädern.
Och sen kommer fjädern och fjäderns övre platta, troligen "gunga" upp och ner några gånger, för att till slut stanna helt, när krafterna har minskat till noll.
Men vad händer med vikten?
Jo, så snart hastigheten hos fjäderns övre platta börjar minska, så kommer vikten röra sig uppåt, bort från fjäderns övre platta. Detta eftersom viktens hastighet ju INTE minskar, bara för att hastigheten hos fjäderns övre platta minskar. Visserligen minskar viktens hastighet av luftmotståndet och av gravitationen som drar den neråt, men det är INTE tillräckligt för att stoppa vikten från att lämna fjäderns övre platta.
Men det kan hända att 10 kg mot 1 kg, INTE är rätt krafter för att det ska ske så som jag beskrivit ovan. Men helt klart är förstås att en fjäder kan skjuta iväg föremål med hög hastighet.
__________________
Senast redigerad av a987 2018-11-27 kl. 00:35.
Senast redigerad av a987 2018-11-27 kl. 00:35.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera