Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Har du testat din hushållsvåg ännu?Du har en hushållsvåg som alla andra, det är bara att erkänna. Anledningen till att du är så rädd för att testa din hypotes i verkligheten är att du inte vill se att du har fel. Du vill hellre sitta och tjafsa om lågstadiefysik i evigheter men aldrig aldrig testa själv. Patetiskt!
Bilderna visar fjädrar där det är samma kraft i hela fjädern.
__________________
Senast redigerad av skunkjobb 2018-11-22 kl. 12:30.
Senast redigerad av skunkjobb 2018-11-22 kl. 12:30.
Citat:
Har du testat din hushållsvåg ännu?
Du har en hushållsvåg som alla andra, det är bara att erkänna. Anledningen till att du är så rädd för att testa din hypotes i verkligheten är att du inte vill se att du har fel. Du vill hellre sitta och tjafsa om lågstadiefysik i evigheter men aldrig aldrig testa själv. Patetiskt!
Bilderna visar fjädrar där det är samma kraft i hela fjädern.
Du har en hushållsvåg som alla andra, det är bara att erkänna. Anledningen till att du är så rädd för att testa din hypotes i verkligheten är att du inte vill se att du har fel. Du vill hellre sitta och tjafsa om lågstadiefysik i evigheter men aldrig aldrig testa själv. Patetiskt!
Bilderna visar fjädrar där det är samma kraft i hela fjädern.
Det var ju det jag skrev, att fjäderns utdragning/ihoppressning alltid blir jämnt fördelad över hela fjädern. Och alltså måste det krävas mer kraft för att trycka ihop en tryckfjäder, ju längre den är. Och alltså kommer kraften från 10 kg vikten på de två fjädrarna i röret, fördelas jämnt över båda fjädrarna. Och alltså kommer den undre fjädern tryckas ihop mindre när den har en fjäder och sen en 10 kg vikt ovanpå sig, än när den är ensam med en 10 kg vikt ovanpå sig.
Läs hela mitt inlägg, så förstår du troligen bättre hur jag menar.
Jag har INGEN hushållsvåg!
Citat:
Det var ju det jag skrev, att fjäderns utdragning/ihoppressning alltid blir jämnt fördelad över hela fjädern. Och alltså måste det krävas mer kraft för att trycka ihop en tryckfjäder, ju längre den är. Och alltså kommer kraften från 10 kg vikten på de två fjädrarna i röret, fördelas jämnt över båda fjädrarna. Och alltså kommer den undre fjädern tryckas ihop mindre när den har en fjäder och sen en 10 kg vikt ovanpå sig, än när den är ensam med en 10 kg vikt ovanpå sig.
Läs hela mitt inlägg, så förstår du troligen bättre hur jag menar.
Jag har INGEN hushållsvåg!
Läs hela mitt inlägg, så förstår du troligen bättre hur jag menar.
Jag har INGEN hushållsvåg!
Ta en gummisnodd och mät längden på den. Häng en vikt i den och mät längden igen. Ta sedan två gummisnoddar och sätt ihop dem och häng samma vikt i dem. Mät sedan längden på en av gummisnoddarna igen och se om ökningen på längden är hälften så lång som den var utan två gummisnoddar tillsammans.
Citat:
Snöa inte in på att det handlar om fjädrar - ALLT är elastisktTänk dig en fiskelina (metrev) istället: Hur lång den än är, så måste varje liten pyttedel kunna bära hela vikten. Så det du vill kalla "utbredd" betyder istället "överallt".
Eller betänk talesättet: "Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk."
En tillräckligt stark men tunnare metrev sträcks ("fjädrar") mer än en tjockare. Detsamma gäller kedjor och kättingar, men man behöver mäta då ögonmåttet inte uppfattar skillnaden.
Så hur många dragfjädrar du än seriekopplar efter varandra så får varje ändå ta samma (oförändrad) last. Men utsträckningen blir större.
Och hur många badrumsvågar vi än travar på varandra innan vi ställer skunkjob högst upp, så kommer han väga in på sin matchvikt på den översta och de därunder får dessutom ta vikten av alla vågar som är ovanför.
Nu håller jag visserligen med om att TS verkligen borde ta tag i empirin, men jag känner det värt att tillägga här att jag faktiskt inte heller har en hushållsvåg. Den ligger på listan över saker jag borde skaffat vid det här laget men inte gjort än.
__________________
Senast redigerad av Saerkvarken 2018-11-22 kl. 17:25. Anledning: Stavfel
Senast redigerad av Saerkvarken 2018-11-22 kl. 17:25. Anledning: Stavfel
Citat:
En budgetvariant är att gå till något varuhus där de säljer vågar och har iaf minst två ute för visning. När ingen annan ser, lägg den ena ovanpå den andra och ställ sen t ex dig själv längst upp. Läs av.
Det var ju det jag skrev, att fjäderns utdragning/ihoppressning alltid blir jämnt fördelad över hela fjädern. Och alltså måste det krävas mer kraft för att trycka ihop en tryckfjäder, ju längre den är. Och alltså kommer kraften från 10 kg vikten på de två fjädrarna i röret, fördelas jämnt över båda fjädrarna. Och alltså kommer den undre fjädern tryckas ihop mindre när den har en fjäder och sen en 10 kg vikt ovanpå sig, än när den är ensam med en 10 kg vikt ovanpå sig.
Läs hela mitt inlägg, så förstår du troligen bättre hur jag menar.
Jag har INGEN hushållsvåg!
Läs hela mitt inlägg, så förstår du troligen bättre hur jag menar.
Jag har INGEN hushållsvåg!
Citat:
Tror du verkligen att en våg skulle visa mindre bara för att placerar en fjäder på vågen och sedan ställer dig på den, än vågen skulle visa utan fjäder? Det borde ju vara analogt med din "dubbelvåg".Tror du i så fall att fjädern bara trycker uppåt och inte nedåt?
Citat:
Verkligheten är helt oberoende av hur du, jag eller någon annan "menar".
Det var ju det jag skrev, att fjäderns utdragning/ihoppressning alltid blir jämnt fördelad över hela fjädern. Och alltså måste det krävas mer kraft för att trycka ihop en tryckfjäder, ju längre den är. Och alltså kommer kraften från 10 kg vikten på de två fjädrarna i röret, fördelas jämnt över båda fjädrarna. Och alltså kommer den undre fjädern tryckas ihop mindre när den har en fjäder och sen en 10 kg vikt ovanpå sig, än när den är ensam med en 10 kg vikt ovanpå sig.
Läs hela mitt inlägg, så förstår du troligen bättre hur jag menar.
Jag har INGEN hushållsvåg!
Läs hela mitt inlägg, så förstår du troligen bättre hur jag menar.
Jag har INGEN hushållsvåg!
Citat:
Det var värst vad du rör ihop det. Dessutom länkar du till Hookes lag uppenbarligen utan att förstå den. Börja med att strunta i hur kraften fördelas i fjädern, det är inte relevant för diskussionen utan endast krafterna som påverkar fjädern är relevant.Som jag ser det, så kan det INTE stämma att fjädrarna trycks ihop lika mycket oavsett en eller två fjädrar.
Om en ihoppressbar fjäder, eller en sk tryckfjäder, trycks ihop en centimeter. Då kommer den centimetern vara fördelad jämnt över hela fjädern, alltså alla trådvarv kommer då vara lika mycket ihoppressade. Vilket betyder att också kraften från ihoppressandet, kommer vara jämnt fördelad över hela fjädern. Och detta gäller även om du har flera fjädrar ovanpå varandra, eftersom det är nästan detsamma som en enda lång fjäder.
Tänk er att ni har fyra likadana tryckfjädrar, med plattor i båda ändarna så att de kan stå stadigt på golvet eller på varandra.
Tänk nu att ni först ställer dessa fyra fjädrar på golvet, så att de bildar hörnen i en kvadrat med sidan 1 meter.
Tänk sen att ni lägger en stabil träskiva ovanpå fjädrarna. Träskivan ska vara kvadratisk med sidan 1 meter, och vara placerad med ett hörn rakt ovanför varje fjäder.
Tänk nu att ni ställer en 10 kg vikt mitt på träskivan. Och tänk nu att fjädrarna då pressas ihop till hälften. Alla fjädrar pressas ihop lika mycket, förutsatt att allt är placerat rätt enligt ovan. Och att fjädrarna pressas ihop lika mycket, det måste ju betyda att kraften från 10 kg vikten, fördelas jämnt över alla fyra fjädrarna.
Tänk nu att ni tar bort 10 kg vikten, och sen skjuter ni in ytterligare en likadan fjäder under träskivan, och ställer den i mitten. Ställ sen tillbaka vikten i mitten på träskivan. Är fjädrarna även nu ihoppressade till hälften?
Troligen INTE. Troligen är de lite mindre ihoppressade, eftersom kraften från 10 kg vikten ju fördelas jämnt över alla fjädrar, som nu är fem stycken.
Detta att kraften från vikten fördelas jämnt över alla de fem fjädrarna, det kan liknas vid att stå med ena foten på en badrumsvåg, och med den andra foten på en annan badrumsvåg. Kraften från ens vikt fördelas då över de två vågarna, och de visar mindre vikt än vad de hade gjort, om man hade stått med båda fötterna på en våg.
Tänk nu att ni ställer alla de fem fjädrarna ovanpå varandra, i det vertikalt stående röret från mitt förra inlägg, med 10 kg vikten ovanpå.
Frågan är nu om kraften från 10 kg vikten kommer fördelas jämnt över de fem fjädrarna även nu?
Ja det kommer den.
De fem fjädrarna ovanpå varandra, kan ses som en enda lång fjäder. Och är det svårare, alltså krävs det mer kraft, att trycka ihop en fjäder ju längre den är?
Ja det är det.
En tryckfjäder fungerar så, att om du pressar ovanifrån och neråt några millimeter, när den står på ett golv. Då kommer de översta två trådvarven av fjädern, INTE pressas ihop mer än de två nedersta trådvarven. Utan alla trådvarven i fjädern kommer pressas ihop lika mycket.
Titta även på bilderna i nedanstående länk, för att se en fjäder som är ihoppressad och INTE ihoppressad:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hookes_lag
Där ser ni att alla trådvarv hela tiden är lika mycket utdragna. Det är visserligen dragfjädrar på bilderna, men samma gäller för tryckfjädrar - kraften fördelas jämnt över hela fjädern.
Och det måste betyda att när man trycker ihop en tryckfjäder, då kommer man behöva ha tillräckligt med kraft för att kunna trycka ihop alla trådvarven, även de längst ner.
Och det i sin tur måste betyda att ju längre fjädern är, eller ju fler fjädrar du har ovanpå varandra, desto större kraft behöver du för att trycka ihop fjädern/fjädrarna.
Så den understa fjädern kommer alltså pressas ihop mer av en 10 kg vikt, när den är ensam i röret, än när den har flera fjädrar över sig och vikten istället står på den översta fjädern.
Men detta verkar konstigt.
Tänk nämligen om det där röret är fastmonterat så att det fortfarande är vertikalt placerat, men så att den nedre änden av röret är cirka en halvmeter ovanför marken.
Tänk sen att röret är öppet i båda ändarna, och att ni håller ena handen under den nedre öppningen på röret.
Tänk sen att du ställer de två likadana fjädrarna i röret, alltså den ena fjädern ovanpå den andra.
Sätt sen ner en 10 kg vikt i röret.
Vikten kommer nu tynga ner mot handen. Och frågan är nu om det pga fjädrarna, kommer bli lättare för handen att hålla emot kraften från 10 kg vikten, jämfört med om man håller vikten direkt i handen?
Man kan tro att det kommer bli så. Detta eftersom kraften från 10 kg vikten, fördelas jämnt på de två fjädrarna också, och INTE bara tynger på handen, som när vikten hålls direkt i handen.
Och det är det som blir så konstigt, eftersom det skulle ju betyda att det skulle bli lättare att lyfta väldigt tunga föremål, om man har en massa fjädrar under dem. Men så kan det ju INTE vara. Det vet vi ju av erfarenhet. Så hur kan detta hänga ihop?
Förklaringen är denna:
Om du ställer en stol under röret, så att du kan vila handen på stolen och ha handen under den nedersta fjädern. Då kommer kraften från 10 kg vikten, fördelas jämnt även på din hand. Och det kommer göra att TRYCKET mot din hand från 10 kg vikten, kommer vara lägre än om du hade haft 10 kg vikten direkt på din hand.
Men om du däremot tar bort stolen och håller kvar handen. Då kommer du ju behöva trycka uppåt, för att hålla emot tyngden av 10 kg vikten.
Och då kommer du vara i samma situation som 10 kg vikten, när det gäller fjädrarna. Alltså att din uppåtriktade kraft kommer fördelas jämnt över alla fjädrarna, och därför kommer minska innan den har nått 10 kg vikten.
Och din uppåtriktade kraft kommer förstås minska lika mycket av fjädrarna, som 10 kg viktens nedåtriktade kraft minskar av fjädrarna. Detta eftersom din uppåtriktade kraft ju går igenom samma fjädrar, som 10 kg viktens nedåtriktade kraft går igenom.
När handen vilar på stolen med fjädrarna och 10 kg vikten ovanför sig, då har alltså handen INGEN uppåtriktad kraft, mer än kraften som vill återföra den lätt ihoppressade handen till sitt normalläge. Och det är då den enda kraften som 10 kg vikten och fjädrarna, utsätts av från handen. Och när fjädrarna och 10 kg vikten är i vila ovanpå handen, då är den uppåtriktade kraften från handen, och från stolen och från golvet/marken/jorden, exakt lika stor som den nedåtriktade kraften från 10 kg vikten och fjädrarna.
När du däremot tar bort stolen, då utsätts handen för en nedåtriktad kraft från 10 kg vikten. Och handen måste därför trycka uppåt mot den understa fjädern, för att hålla uppe fjädrarna och 10 kg vikten.
Den nedåtriktade kraften från 10 kg vikten, den är visserligen försvagad pga fjädrarna. Men handens uppåtriktade kraft är som sagt också och lika mycket, försvagad pga fjädrarna.
Så de krafter som kämpar emot varandra, de har lika stor skillnad som de har när 10 kg vikten hålls direkt i handen. Alltså om handen då trycker med lika stor kraft uppåt, som när fjädrarna var emellan.
Och den starkaste sidan vinner. Om handen trycker uppåt med en kraft på 9 kg, då kommer handen tryckas och röra sig neråt av 10 kg vikten. Och tvärtom, alltså att handen kommer trycka upp fjädrarna och 10 kg vikten och få dem att röra sig uppåt, om handen trycker uppåt med en större kraft än vad 10 kg vikten och fjädrarna trycker neråt med.
Och om de trycker med lika stor kraft, då står allt stilla.
Om en ihoppressbar fjäder, eller en sk tryckfjäder, trycks ihop en centimeter. Då kommer den centimetern vara fördelad jämnt över hela fjädern, alltså alla trådvarv kommer då vara lika mycket ihoppressade. Vilket betyder att också kraften från ihoppressandet, kommer vara jämnt fördelad över hela fjädern. Och detta gäller även om du har flera fjädrar ovanpå varandra, eftersom det är nästan detsamma som en enda lång fjäder.
Tänk er att ni har fyra likadana tryckfjädrar, med plattor i båda ändarna så att de kan stå stadigt på golvet eller på varandra.
Tänk nu att ni först ställer dessa fyra fjädrar på golvet, så att de bildar hörnen i en kvadrat med sidan 1 meter.
Tänk sen att ni lägger en stabil träskiva ovanpå fjädrarna. Träskivan ska vara kvadratisk med sidan 1 meter, och vara placerad med ett hörn rakt ovanför varje fjäder.
Tänk nu att ni ställer en 10 kg vikt mitt på träskivan. Och tänk nu att fjädrarna då pressas ihop till hälften. Alla fjädrar pressas ihop lika mycket, förutsatt att allt är placerat rätt enligt ovan. Och att fjädrarna pressas ihop lika mycket, det måste ju betyda att kraften från 10 kg vikten, fördelas jämnt över alla fyra fjädrarna.
Tänk nu att ni tar bort 10 kg vikten, och sen skjuter ni in ytterligare en likadan fjäder under träskivan, och ställer den i mitten. Ställ sen tillbaka vikten i mitten på träskivan. Är fjädrarna även nu ihoppressade till hälften?
Troligen INTE. Troligen är de lite mindre ihoppressade, eftersom kraften från 10 kg vikten ju fördelas jämnt över alla fjädrar, som nu är fem stycken.
Detta att kraften från vikten fördelas jämnt över alla de fem fjädrarna, det kan liknas vid att stå med ena foten på en badrumsvåg, och med den andra foten på en annan badrumsvåg. Kraften från ens vikt fördelas då över de två vågarna, och de visar mindre vikt än vad de hade gjort, om man hade stått med båda fötterna på en våg.
Tänk nu att ni ställer alla de fem fjädrarna ovanpå varandra, i det vertikalt stående röret från mitt förra inlägg, med 10 kg vikten ovanpå.
Frågan är nu om kraften från 10 kg vikten kommer fördelas jämnt över de fem fjädrarna även nu?
Ja det kommer den.
De fem fjädrarna ovanpå varandra, kan ses som en enda lång fjäder. Och är det svårare, alltså krävs det mer kraft, att trycka ihop en fjäder ju längre den är?
Ja det är det.
En tryckfjäder fungerar så, att om du pressar ovanifrån och neråt några millimeter, när den står på ett golv. Då kommer de översta två trådvarven av fjädern, INTE pressas ihop mer än de två nedersta trådvarven. Utan alla trådvarven i fjädern kommer pressas ihop lika mycket.
Titta även på bilderna i nedanstående länk, för att se en fjäder som är ihoppressad och INTE ihoppressad:
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hookes_lag
Där ser ni att alla trådvarv hela tiden är lika mycket utdragna. Det är visserligen dragfjädrar på bilderna, men samma gäller för tryckfjädrar - kraften fördelas jämnt över hela fjädern.
Och det måste betyda att när man trycker ihop en tryckfjäder, då kommer man behöva ha tillräckligt med kraft för att kunna trycka ihop alla trådvarven, även de längst ner.
Och det i sin tur måste betyda att ju längre fjädern är, eller ju fler fjädrar du har ovanpå varandra, desto större kraft behöver du för att trycka ihop fjädern/fjädrarna.
Så den understa fjädern kommer alltså pressas ihop mer av en 10 kg vikt, när den är ensam i röret, än när den har flera fjädrar över sig och vikten istället står på den översta fjädern.
Men detta verkar konstigt.
Tänk nämligen om det där röret är fastmonterat så att det fortfarande är vertikalt placerat, men så att den nedre änden av röret är cirka en halvmeter ovanför marken.
Tänk sen att röret är öppet i båda ändarna, och att ni håller ena handen under den nedre öppningen på röret.
Tänk sen att du ställer de två likadana fjädrarna i röret, alltså den ena fjädern ovanpå den andra.
Sätt sen ner en 10 kg vikt i röret.
Vikten kommer nu tynga ner mot handen. Och frågan är nu om det pga fjädrarna, kommer bli lättare för handen att hålla emot kraften från 10 kg vikten, jämfört med om man håller vikten direkt i handen?
Man kan tro att det kommer bli så. Detta eftersom kraften från 10 kg vikten, fördelas jämnt på de två fjädrarna också, och INTE bara tynger på handen, som när vikten hålls direkt i handen.
Och det är det som blir så konstigt, eftersom det skulle ju betyda att det skulle bli lättare att lyfta väldigt tunga föremål, om man har en massa fjädrar under dem. Men så kan det ju INTE vara. Det vet vi ju av erfarenhet. Så hur kan detta hänga ihop?
Förklaringen är denna:
Om du ställer en stol under röret, så att du kan vila handen på stolen och ha handen under den nedersta fjädern. Då kommer kraften från 10 kg vikten, fördelas jämnt även på din hand. Och det kommer göra att TRYCKET mot din hand från 10 kg vikten, kommer vara lägre än om du hade haft 10 kg vikten direkt på din hand.
Men om du däremot tar bort stolen och håller kvar handen. Då kommer du ju behöva trycka uppåt, för att hålla emot tyngden av 10 kg vikten.
Och då kommer du vara i samma situation som 10 kg vikten, när det gäller fjädrarna. Alltså att din uppåtriktade kraft kommer fördelas jämnt över alla fjädrarna, och därför kommer minska innan den har nått 10 kg vikten.
Och din uppåtriktade kraft kommer förstås minska lika mycket av fjädrarna, som 10 kg viktens nedåtriktade kraft minskar av fjädrarna. Detta eftersom din uppåtriktade kraft ju går igenom samma fjädrar, som 10 kg viktens nedåtriktade kraft går igenom.
När handen vilar på stolen med fjädrarna och 10 kg vikten ovanför sig, då har alltså handen INGEN uppåtriktad kraft, mer än kraften som vill återföra den lätt ihoppressade handen till sitt normalläge. Och det är då den enda kraften som 10 kg vikten och fjädrarna, utsätts av från handen. Och när fjädrarna och 10 kg vikten är i vila ovanpå handen, då är den uppåtriktade kraften från handen, och från stolen och från golvet/marken/jorden, exakt lika stor som den nedåtriktade kraften från 10 kg vikten och fjädrarna.
När du däremot tar bort stolen, då utsätts handen för en nedåtriktad kraft från 10 kg vikten. Och handen måste därför trycka uppåt mot den understa fjädern, för att hålla uppe fjädrarna och 10 kg vikten.
Den nedåtriktade kraften från 10 kg vikten, den är visserligen försvagad pga fjädrarna. Men handens uppåtriktade kraft är som sagt också och lika mycket, försvagad pga fjädrarna.
Så de krafter som kämpar emot varandra, de har lika stor skillnad som de har när 10 kg vikten hålls direkt i handen. Alltså om handen då trycker med lika stor kraft uppåt, som när fjädrarna var emellan.
Och den starkaste sidan vinner. Om handen trycker uppåt med en kraft på 9 kg, då kommer handen tryckas och röra sig neråt av 10 kg vikten. Och tvärtom, alltså att handen kommer trycka upp fjädrarna och 10 kg vikten och få dem att röra sig uppåt, om handen trycker uppåt med en större kraft än vad 10 kg vikten och fjädrarna trycker neråt med.
Och om de trycker med lika stor kraft, då står allt stilla.
När du parallellkopplar fjädrar som i ditt exempel med 4 fjädrar och en platta så kommer tyngden från vikten att fördelas mellan fjädrarna så att en fjärdedel av kraften påverkar varje. Enligt Hookes lag kommer de då att pressas ihop en fjärdedel så mycket som vikten skulle påverka en ensam fjäder. Detta gäller inte vid seriekopplade fjädrar utan alla fjädrarna påverkas av samma kraft. Det är inte så att den översta fjädern påverkas av en fjärdedel av kraften medan de övriga tre fjärdedelarna på något skumt sätt skulle hoppa över till fjädrarna under.
Hookes lag nämner fjäderkonstanten. Denna konstant är är i sin tur en funktion av hur fjädern är uppbyggd, nämligen trådens material och tjocklek samt antal varv i fjädern. Allt annat lika så kommer konstanten att vara beroende av antal varv. En tryckfjäder med 20 varv kommer att tryckas ihop dubbelt så mycket som en med 10 varv för samma kraft givet att de har samma material.
Två fjädrar med 10 varv i serie kan ses som en fjäder med 20 varv.
Citat:
Ta en gummisnodd och mät längden på den. Häng en vikt i den och mät längden igen. Ta sedan två gummisnoddar och sätt ihop dem och häng samma vikt i dem. Mät sedan längden på en av gummisnoddarna igen och se om ökningen på längden är hälften så lång som den var utan två gummisnoddar tillsammans.
Citat:
Snöa inte in på att det handlar om fjädrar - ALLT är elastiskt
Tänk dig en fiskelina (metrev) istället: Hur lång den än är, så måste varje liten pyttedel kunna bära hela vikten. Så det du vill kalla "utbredd" betyder istället "överallt".
Eller betänk talesättet: "Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk."
En tillräckligt stark men tunnare metrev sträcks ("fjädrar") mer än en tjockare. Detsamma gäller kedjor och kättingar, men man behöver mäta då ögonmåttet inte uppfattar skillnaden.
Så hur många dragfjädrar du än seriekopplar efter varandra så får varje ändå ta samma (oförändrad) last. Men utsträckningen blir större.
Och hur många badrumsvågar vi än travar på varandra innan vi ställer skunkjob högst upp, så kommer han väga in på sin matchvikt på den översta och de därunder får dessutom ta vikten av alla vågar som är ovanför.
Tänk dig en fiskelina (metrev) istället: Hur lång den än är, så måste varje liten pyttedel kunna bära hela vikten. Så det du vill kalla "utbredd" betyder istället "överallt".
Eller betänk talesättet: "Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk."
En tillräckligt stark men tunnare metrev sträcks ("fjädrar") mer än en tjockare. Detsamma gäller kedjor och kättingar, men man behöver mäta då ögonmåttet inte uppfattar skillnaden.
Så hur många dragfjädrar du än seriekopplar efter varandra så får varje ändå ta samma (oförändrad) last. Men utsträckningen blir större.
Och hur många badrumsvågar vi än travar på varandra innan vi ställer skunkjob högst upp, så kommer han väga in på sin matchvikt på den översta och de därunder får dessutom ta vikten av alla vågar som är ovanför.
Citat:
Citat:
Citat:
Citat:
Det var värst vad du rör ihop det. Dessutom länkar du till Hookes lag uppenbarligen utan att förstå den. Börja med att strunta i hur kraften fördelas i fjädern, det är inte relevant för diskussionen utan endast krafterna som påverkar fjädern är relevant.
När du parallellkopplar fjädrar som i ditt exempel med 4 fjädrar och en platta så kommer tyngden från vikten att fördelas mellan fjädrarna så att en fjärdedel av kraften påverkar varje. Enligt Hookes lag kommer de då att pressas ihop en fjärdedel så mycket som vikten skulle påverka en ensam fjäder. Detta gäller inte vid seriekopplade fjädrar utan alla fjädrarna påverkas av samma kraft. Det är inte så att den översta fjädern påverkas av en fjärdedel av kraften medan de övriga tre fjärdedelarna på något skumt sätt skulle hoppa över till fjädrarna under.
Hookes lag nämner fjäderkonstanten. Denna konstant är är i sin tur en funktion av hur fjädern är uppbyggd, nämligen trådens material och tjocklek samt antal varv i fjädern. Allt annat lika så kommer konstanten att vara beroende av antal varv. En tryckfjäder med 20 varv kommer att tryckas ihop dubbelt så mycket som en med 10 varv för samma kraft givet att de har samma material.
Två fjädrar med 10 varv i serie kan ses som en fjäder med 20 varv.
När du parallellkopplar fjädrar som i ditt exempel med 4 fjädrar och en platta så kommer tyngden från vikten att fördelas mellan fjädrarna så att en fjärdedel av kraften påverkar varje. Enligt Hookes lag kommer de då att pressas ihop en fjärdedel så mycket som vikten skulle påverka en ensam fjäder. Detta gäller inte vid seriekopplade fjädrar utan alla fjädrarna påverkas av samma kraft. Det är inte så att den översta fjädern påverkas av en fjärdedel av kraften medan de övriga tre fjärdedelarna på något skumt sätt skulle hoppa över till fjädrarna under.
Hookes lag nämner fjäderkonstanten. Denna konstant är är i sin tur en funktion av hur fjädern är uppbyggd, nämligen trådens material och tjocklek samt antal varv i fjädern. Allt annat lika så kommer konstanten att vara beroende av antal varv. En tryckfjäder med 20 varv kommer att tryckas ihop dubbelt så mycket som en med 10 varv för samma kraft givet att de har samma material.
Två fjädrar med 10 varv i serie kan ses som en fjäder med 20 varv.
Okej. Jag kan hålla med er om en sak. Men det kommer ett MEN snart, som tydligt motsäger Newtons tredje lag, vilket var skälet till att jag startade den här tråden. Så var beredda på det.
Nu till det där som jag håller med er om:
Om man har en fjäder med plattor i båda ändarna, och ställer den på ett golv (i ett genomskinligt rör för stabilitet) med en 10 kg vikt ovanpå sig. Då, om fjädern blir halvt ihoppressad, så kommer den ha en uppåtriktad kraft på 10 kg mot vikten, och även en nedåtriktad kraft på 10 kg mot golvet.
Så om fjädern med vikten ovanpå, istället stod på en badrumsvåg, då skulle den pressa nedåt mot vågen, med en kraft på 10 kg. Och alltså skulle vågen visa 10 kg.
Så därför håller jag med om att två badrumsvågar på varandra, kommer båda visa ungefär din riktiga vikt.
MEN. Nu till det där som jag INTE håller med er om:
Om vi ställer tillbaka fjädern (i röret) på golvet, med 10 kg vikten ovanpå. Då skulle den alltså ha både en uppåtriktad kraft på 10 kg mot vikten, och en nedåtriktad kraft på 10 kg mot golvet.
Fjädern strävar efter att utvidga sig till "normaltillståndet" igen.
Golvet har en motståndskraft på iallafall långt över 10 kg, så neråt kan fjädern INTE komma med sin nedåtriktade kraft på 10 kg.
Och uppåt kan fjädern INTE heller komma med sin uppåtriktade kraft på 10 kg, eftersom det där uppe finns en nedåtriktad kraft på 10 kg från vikten.
Så fjädern och den övre plattan på fjädern, är alltså stilla pga att kraften uppåt från fjäderns övre platta, är lika stor som kraften nedåt från vikten. Kraften är alltså 10 kg både upp och ner, och det råder alltså jämvikt mellan vikten och fjäderns övre platta.
Men vad händer om vi tar bort 1 kg av vikten ovanpå fjädern?
Då råder det INTE jämvikt längre mellan vikten och fjäderns övre platta, utan fjäderns övre platta kommer trycka uppåt med en kraft på 10 kg, medan vikten kommer trycka neråt med en kraft på bara 9 kg.
Och pga det, så kommer fjädern utvidgas lite och dess övre platta kommer tryckas uppåt lite.
Visserligen kommer den uppåtriktade kraften från fjäderns övre platta, minska mer och mer medans den rör sig uppåt, tills dess att den blir lika stor som den nedåtriktade kraften från vikten, alltså 9 kg. Detta pga att fjäderns spänning, och därmed kraft, minskar när fjädern utvidgas.
Men så länge fjädern utvidgas och fjäderns övre platta rör sig uppåt, så har fjäderns övre platta en uppåtriktad kraft, som är större än viktens nedåtriktade kraft. Och det är därför som fjädern utvidgas och dess övre platta rör sig uppåt.
Man kan göra detta ännu tydligare, genom att ta bort ännu mer kg från vikten ovanpå fjädern. Tex kan man ta bort 9 kg, så att det bara är 1 kg ovanpå fjädern. Då kommer fjädern utvidgas ännu mer, och fjäderns övre platta kommer röra sig uppåt ännu längre. Och under en stor del av tiden som det sker, så kommer kraften från fjäderns övre platta uppåt mot vikten, vara mycket större än kraften från vikten nedåt mot fjäderns övre platta.
Och alltså kan det INTE stämma, det som Newtons tredje lag säger. Alltså:
"Två kroppar påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter. Om föremålet A utsätter föremålet B för en viss kraft kommer B utsätta A för samma kraft men riktad åt motsatt håll."
Källa: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Newtons_rörelselagar
Mer om detta i mitt nästa inlägg.
__________________
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 09:42.
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 09:42.
forts. från mitt förra inlägg.
Jag läste en artikel om Newtons tredje lag, och jag tänkte ge min syn på lite av det som står i den artikeln. Försök gärna hitta FEL i det JAG skriver. Det jag skriver om citat 2, borde vara speciellt lätt att kunna motbevisa, dvs om det är fel.
Citat 1:
"Jetmotorer skjuter förbränningsgaser bakåt för att skjutas framåt av bränslet"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
I jetmotorn i ett flygplan sker förbränning, vilket gör att förbränningsgaser skjuts åt alla håll - upp, ner, höger, vänster, framåt, bakåt. Och med lika stor kraft åt alla håll.
De förbränningsgaser som skjuts uppåt, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts nedåt, och tvärtom. Alltså råder jämvikt uppåt/nedåt, och därför rör sig flygplanet varken uppåt eller nedåt av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts åt höger, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts åt vänster, och tvärtom. Alltså råder jämvikt höger/vänster, och därför rör sig flygplanet varken åt höger eller åt vänster av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts framåt däremot, de motverkas INTE av de förbränningsgaser som skjuts bakåt, eftersom där bara är luft (alternativt vakuum om det är en rymdraket). Alltså råder INTE jämvikt framåt/bakåt, och därför trycks flygplanet framåt och rör sig framåt.
Citat 2:
"Varje gång du rör ett föremål utsätter föremålet dig för en lika stor men motsatt riktad kraft. Om du till exempel sparkar på en fotboll så utsätter bollen dig för en precis lika stor men motsatt riktad kraft. Visserligen känner man detta rätt ordentligt i foten (särskilt om man råkar träffa bollen fel), men det kan ändå uppfattas som ointuitivt: varför flyger bollen iväg men inte du, om nu krafterna är lika stora? Förklaringen ligger dels i att du har större massa och därmed påverkas mindre av krafter (se Newtons andra lag). Dels är också du förankrad bättre i marken via friktion tack varje dina (fotbolls)skor."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Tänk dig att det någonstans mitt emellan två väggar i ett rum ligger en boll. Från den ena väggen, så puttar/skjuter du en likadan boll rakt (vinkelrätt mot väggarna) mot bollen som ligger mitt emellan väggarna.
Om det vore sant det som står i citatet ovan, alltså att fotbollen utsätter foten för en lika stor kraft fast i motsatt riktning, när foten sparkar på den. Då hade de båda bollarna när de möts mitt emellan väggarna (förutsatt att friktionen är densamma för båda bollarna), rört sig i motsatt riktning i samma hastighet från mitt emellan väggarna. Alltså den bollen du puttar/skjuter på från ena väggen, kommer vända tillbaka mot dig och mot den väggen där du står, medan den andra bollen kommer röra sig mot motsatt vägg.
Jag är väldigt tveksam till att det kan stämma. Båda bollarna borde väl röra sig mot den väggen där du INTE står, alltså åt det håll som den första bollen puttas/skjuts? Tänk biljard.
Man kan även göra detta experiment i rymden, med svävande bollar, där man slipper friktion och rullning.
Citat 3:
"När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så drar de repet nedåt för att de själva ska dras uppåt. Det som händer är att när de drar taket nedåt, så drar taket eleverna uppåt med lika stor kraft."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så tar de stadigt tag i repet, och deras armmuskler drar barnen uppåt. Det som händer är att deras armmuskler - närmare bestämt underarmsmuskler och biceps - drar överarmarna uppåt, och sen följer resten av kroppen med, eftersom den sitter fast i överarmarna.
"Beviset" för detta är att om man skulle stå stadigt på marken och dra repet neråt, då skulle man för det första INTE dras uppåt, utan repet skulle dras neråt istället. Och sen skulle man aktivera helt andra muskler än när man hänger i repet och drar sig uppåt, närmare bestämt latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna. Alltså INTE biceps.
Sen om man hänger i ett rep och drar sig uppåt. Då kommer man INTE öka belastningen på repet/taket för att man drar sig uppåt, utan belastningen kommer vara den samma hela tiden, alltså lika med ens vikt.
Men det beror på hur man klättrar i repet. Om man rycker sig uppåt, då ökar man belastningen på repet/taket. Men om man drar sig upp väldigt försiktigt, då ökar man INTE belastningen på repet/taket.
Sen kan man dock aktivera latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna, även när man klättrar i repet. Tex om man som ovan rycker sig uppåt, eller om man lyfter upp överkroppen när man hänger i repet. Dessa muskler ger nämligen följande rörelse - antingen förs armarna ner mot överkroppen, eller så förs överkroppen upp mot armarna, beroende av om man står stadigt på marken eller hänger med armarna i tex ett rep.
Citat 4:
"När man simmar puttar man vattnet bakåt och vattnet puttar en framåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När man simmar så sträcker man fram armarna för att "ta tag" i vattnet längre fram, och sen drar man sig framåt i vattnet, ungefär som när man klättrar i ett rep. Men eftersom vatten INTE är lika hållfast som ett rep, så åker vattnet då bakåt delvis. Och det blir som om repet skulle åka sakta neråt när man klättrar, så att man måste skynda sig att klättra upp för det.
Citat 5:
"Då en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt skjuter den luft nedåt så att luften skjuter fågeln uppåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt, så är det ungefär samma som med simningen - fågeln sträcker upp vingarna för att "klättra" uppåt i luften. Här måste fågeln dock skynda sig ännu mer än vid simning, för att luften INTE ska åka ner för mycket när fågeln drar sig uppåt med vingarna. Här underlättar det dock förstås att fågeln väger så lite.
Citat 6:
"Vid ett test kör man in ett fordon utan passagerare in i vägg för att studera dess tålighet. Fordonet har massan 1000 kg och kolliderar med väggen med en fart på 100 km/h. Fordonet går i delar men väggen står kvar med enbart några få repor. Utsätts fordonet för större krafter än väggen eller vice versa?
Nej, de utsätts för lika stora krafter! När fordonet slår in i väggen, slår väggen tillbaka med precis lika stor kraft. Dock har fordonet mindre strukturell styrka jämfört med väggen och klarar således inte krafterna det utsätts för, därför går fordonet sönder och inte väggen. Det samma gäller vid kollisioner mellan bilar, de utsätter alltid varandra för lika stora krafter, även då det är mellan två likadana bilar eller två olika, och det spelar heller ingen roll om den ena kör fortare än den andra!"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Varje gång du rör ett föremål, så utsätter du föremålet för en kraft av en viss storlek, och föremålet KAN då också utsätta dig för en kraft av en viss storlek, men måste INTE det.
Om du tex hänger en pepparkaka i ett snöre i taket, och så håller du en hammare stilla framför den.
Om du sen svingar pepparkakan hårt på hammaren, då är det PEPPARKAKAN som slår på hammaren, och INTE tvärtom. Det är alltså PEPPARKAKAN som utsätter sig själv för hammarens kraft. Och hammaren bara är stilla och kraftfull. Eller rättare sagt, hammaren har stor motståndskraft (hållfasthet och massa), mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan med största sannolikhet kommer gå sönder när den slår i hammaren.
Motståndskraft är den ENDA kraft som hammaren utsätter pepparkakan för i sådana fall. Pepparkakan däremot utsätter hammaren för motståndskraft, men även hastighetskraft som den har relativt hammaren.
Om du däremot låter pepparkakan hänga stilla, och slår med hammaren på pepparkakan, då är det HAMMAREN som slår på pepparkakan, och INTE tvärtom. HAMMAREN utsätter då pepparkakan för både sin motståndskraft och sin hastighetskraft. Och hammarens motståndskraft är även nu mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan även nu med största sannolikhet kommer gå sönder.
Så nästa gång du slår huvudet i en dörrkarm och säger "dumma dörrkarm" eller liknande. Då vet du iallafall att det INTE är dörrkarmen som är dum.
Och det är BARA när två exakt likadana föremål kolliderar helt motsatt, alltså tex två exakt likadana tåg som kör rakt på varandra, som de utsätter varandra för lika stor motståndskraft.
Hastigheten behöver dock INTE vara den samma hos de både tågen, för att motståndskraften ska bli lika stor. För även om det ena tåget har högre hastighet än det andra tåget, så är det bara den sammanlagda/relativa hastigheten som spelar någon roll.
Fast å andra sidan kanske det påverkar om det ena tåget, har hastighet bort från det andra tåget när de kolliderar?
Jag läste en artikel om Newtons tredje lag, och jag tänkte ge min syn på lite av det som står i den artikeln. Försök gärna hitta FEL i det JAG skriver. Det jag skriver om citat 2, borde vara speciellt lätt att kunna motbevisa, dvs om det är fel.
Citat 1:
"Jetmotorer skjuter förbränningsgaser bakåt för att skjutas framåt av bränslet"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
I jetmotorn i ett flygplan sker förbränning, vilket gör att förbränningsgaser skjuts åt alla håll - upp, ner, höger, vänster, framåt, bakåt. Och med lika stor kraft åt alla håll.
De förbränningsgaser som skjuts uppåt, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts nedåt, och tvärtom. Alltså råder jämvikt uppåt/nedåt, och därför rör sig flygplanet varken uppåt eller nedåt av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts åt höger, de motverkas av de förbränningsgaser som skjuts åt vänster, och tvärtom. Alltså råder jämvikt höger/vänster, och därför rör sig flygplanet varken åt höger eller åt vänster av förbränningsgaserna.
De förbränningsgaser som skjuts framåt däremot, de motverkas INTE av de förbränningsgaser som skjuts bakåt, eftersom där bara är luft (alternativt vakuum om det är en rymdraket). Alltså råder INTE jämvikt framåt/bakåt, och därför trycks flygplanet framåt och rör sig framåt.
Citat 2:
"Varje gång du rör ett föremål utsätter föremålet dig för en lika stor men motsatt riktad kraft. Om du till exempel sparkar på en fotboll så utsätter bollen dig för en precis lika stor men motsatt riktad kraft. Visserligen känner man detta rätt ordentligt i foten (särskilt om man råkar träffa bollen fel), men det kan ändå uppfattas som ointuitivt: varför flyger bollen iväg men inte du, om nu krafterna är lika stora? Förklaringen ligger dels i att du har större massa och därmed påverkas mindre av krafter (se Newtons andra lag). Dels är också du förankrad bättre i marken via friktion tack varje dina (fotbolls)skor."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Tänk dig att det någonstans mitt emellan två väggar i ett rum ligger en boll. Från den ena väggen, så puttar/skjuter du en likadan boll rakt (vinkelrätt mot väggarna) mot bollen som ligger mitt emellan väggarna.
Om det vore sant det som står i citatet ovan, alltså att fotbollen utsätter foten för en lika stor kraft fast i motsatt riktning, när foten sparkar på den. Då hade de båda bollarna när de möts mitt emellan väggarna (förutsatt att friktionen är densamma för båda bollarna), rört sig i motsatt riktning i samma hastighet från mitt emellan väggarna. Alltså den bollen du puttar/skjuter på från ena väggen, kommer vända tillbaka mot dig och mot den väggen där du står, medan den andra bollen kommer röra sig mot motsatt vägg.
Jag är väldigt tveksam till att det kan stämma. Båda bollarna borde väl röra sig mot den väggen där du INTE står, alltså åt det håll som den första bollen puttas/skjuts? Tänk biljard.
Man kan även göra detta experiment i rymden, med svävande bollar, där man slipper friktion och rullning.
Citat 3:
"När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så drar de repet nedåt för att de själva ska dras uppåt. Det som händer är att när de drar taket nedåt, så drar taket eleverna uppåt med lika stor kraft."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När skolbarn klättrar på idrottslektioner med hjälp av ett rep fäst i taket, så tar de stadigt tag i repet, och deras armmuskler drar barnen uppåt. Det som händer är att deras armmuskler - närmare bestämt underarmsmuskler och biceps - drar överarmarna uppåt, och sen följer resten av kroppen med, eftersom den sitter fast i överarmarna.
"Beviset" för detta är att om man skulle stå stadigt på marken och dra repet neråt, då skulle man för det första INTE dras uppåt, utan repet skulle dras neråt istället. Och sen skulle man aktivera helt andra muskler än när man hänger i repet och drar sig uppåt, närmare bestämt latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna. Alltså INTE biceps.
Sen om man hänger i ett rep och drar sig uppåt. Då kommer man INTE öka belastningen på repet/taket för att man drar sig uppåt, utan belastningen kommer vara den samma hela tiden, alltså lika med ens vikt.
Men det beror på hur man klättrar i repet. Om man rycker sig uppåt, då ökar man belastningen på repet/taket. Men om man drar sig upp väldigt försiktigt, då ökar man INTE belastningen på repet/taket.
Sen kan man dock aktivera latissimus dorsi, bröstmusklerna och magmusklerna, även när man klättrar i repet. Tex om man som ovan rycker sig uppåt, eller om man lyfter upp överkroppen när man hänger i repet. Dessa muskler ger nämligen följande rörelse - antingen förs armarna ner mot överkroppen, eller så förs överkroppen upp mot armarna, beroende av om man står stadigt på marken eller hänger med armarna i tex ett rep.
Citat 4:
"När man simmar puttar man vattnet bakåt och vattnet puttar en framåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När man simmar så sträcker man fram armarna för att "ta tag" i vattnet längre fram, och sen drar man sig framåt i vattnet, ungefär som när man klättrar i ett rep. Men eftersom vatten INTE är lika hållfast som ett rep, så åker vattnet då bakåt delvis. Och det blir som om repet skulle åka sakta neråt när man klättrar, så att man måste skynda sig att klättra upp för det.
Citat 5:
"Då en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt skjuter den luft nedåt så att luften skjuter fågeln uppåt."
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
När en fågel viftar på vingarna för att flyga uppåt, så är det ungefär samma som med simningen - fågeln sträcker upp vingarna för att "klättra" uppåt i luften. Här måste fågeln dock skynda sig ännu mer än vid simning, för att luften INTE ska åka ner för mycket när fågeln drar sig uppåt med vingarna. Här underlättar det dock förstås att fågeln väger så lite.
Citat 6:
"Vid ett test kör man in ett fordon utan passagerare in i vägg för att studera dess tålighet. Fordonet har massan 1000 kg och kolliderar med väggen med en fart på 100 km/h. Fordonet går i delar men väggen står kvar med enbart några få repor. Utsätts fordonet för större krafter än väggen eller vice versa?
Nej, de utsätts för lika stora krafter! När fordonet slår in i väggen, slår väggen tillbaka med precis lika stor kraft. Dock har fordonet mindre strukturell styrka jämfört med väggen och klarar således inte krafterna det utsätts för, därför går fordonet sönder och inte väggen. Det samma gäller vid kollisioner mellan bilar, de utsätter alltid varandra för lika stora krafter, även då det är mellan två likadana bilar eller två olika, och det spelar heller ingen roll om den ena kör fortare än den andra!"
Källa: https://www.naturvetenskap.org/fysik/gymnasiefysik/kraft/newtons-3e-lag/
JAG anser följande:
Varje gång du rör ett föremål, så utsätter du föremålet för en kraft av en viss storlek, och föremålet KAN då också utsätta dig för en kraft av en viss storlek, men måste INTE det.
Om du tex hänger en pepparkaka i ett snöre i taket, och så håller du en hammare stilla framför den.
Om du sen svingar pepparkakan hårt på hammaren, då är det PEPPARKAKAN som slår på hammaren, och INTE tvärtom. Det är alltså PEPPARKAKAN som utsätter sig själv för hammarens kraft. Och hammaren bara är stilla och kraftfull. Eller rättare sagt, hammaren har stor motståndskraft (hållfasthet och massa), mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan med största sannolikhet kommer gå sönder när den slår i hammaren.
Motståndskraft är den ENDA kraft som hammaren utsätter pepparkakan för i sådana fall. Pepparkakan däremot utsätter hammaren för motståndskraft, men även hastighetskraft som den har relativt hammaren.
Om du däremot låter pepparkakan hänga stilla, och slår med hammaren på pepparkakan, då är det HAMMAREN som slår på pepparkakan, och INTE tvärtom. HAMMAREN utsätter då pepparkakan för både sin motståndskraft och sin hastighetskraft. Och hammarens motståndskraft är även nu mycket större än pepparkakans motståndskraft, vilket gör att pepparkakan även nu med största sannolikhet kommer gå sönder.
Så nästa gång du slår huvudet i en dörrkarm och säger "dumma dörrkarm" eller liknande. Då vet du iallafall att det INTE är dörrkarmen som är dum.
Och det är BARA när två exakt likadana föremål kolliderar helt motsatt, alltså tex två exakt likadana tåg som kör rakt på varandra, som de utsätter varandra för lika stor motståndskraft.
Hastigheten behöver dock INTE vara den samma hos de både tågen, för att motståndskraften ska bli lika stor. För även om det ena tåget har högre hastighet än det andra tåget, så är det bara den sammanlagda/relativa hastigheten som spelar någon roll.
Fast å andra sidan kanske det påverkar om det ena tåget, har hastighet bort från det andra tåget när de kolliderar?
__________________
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 10:06.
Senast redigerad av a987 2018-11-26 kl. 10:06.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera