Lita på otrogen fru?

Tänker precis som dig, har sagt till frun att jag "kan" förlåta med tiden, inte att hon är förlåten.
Det jobbigaste just nu är magkänslan att allt inte har kommit fram, det startade då fantasin om solariet kom fram.

Du har antagligen helt rätt att dessa fantasier är prat om vad dom planerade att göra och sedan gjorde men själv tror jag att jag har hamnat i någon typ av förnekelse, fast jag inte riktigt tar det till mig.

Jag tycker det är ganska enkelt synsätt många verkar ha på vad otrohet är. "Har hon knullat med honom? - Otrohet. Har hon inte det? Inte otrohet."

Det hon har gjort är att svika ditt förtroende, och jag tycker egentligen det är minst lika allvarligt som om hon skulle ha tagit en kuk i sig eller inte. Är det verkligen den biten som avgör om hon gjort fel eller ej? Hon har ändå haft en aktiv kontakt med en annan man och de har hållit på och prata om sexfantasier och vad de skulle vilja göra med varandra. Så länge detta inte är okej för dig, så är det ett svek mot dig och er relation.

Vad gör du av detta då? Det är däremot ganska enkelt. Kan du leva med detta svek? Älskar du henne så pass att du kan förlåta henne och ha överseende med hennes övertramp? I så fall kan det finnas en framtid. Du kommer behöva släppa på den rigorösa kontrollen som du instinktivt kommer vilja ha. Du skulle verkligen behöva tvinga dig själv att lita på henne igen. Klarar du det?
Om svaret är nej, så kommer det inte fungera. Oavsett om du skulle försöka att hålla uppe äktenskapet så kommer det förr eller senare att gå sönder. Så då kan du lika gärna gå ur det på egen hand.

Många på Flashback skriker snabbt på att det bara är att lämna och gå vidare. Men de är inte de som sitter i din situation och delar de känslor du gör. Så jag förstår varför du känner att du behöver skapa den här tråden, det är långt ifrån självklart vad du ska göra. Men jag personligen skulle inte kunna lita på den personen igen, och hade lämnat. Och även fast hon är halva ditt liv, så vill du inte att den halvan ska påminna dig om hur mycket någon kan svika en.
Men om hon är din livs kärlek, och om det hon gjorde kanske bara var ett tankeexperiment som hon tog för långt och nu ångrar det över allt annat. Då kanske ni faktiskt kan hitta tillbaka till varandra.

Jag är för övrigt imponerad av detektivarbetet! Ni verkar verkligen ha kunnat kartlägga och sätta dem mot varandra ganska bra! Jag är inte helt säker på att de har haft sex. Jag skulle säga 70% att de har haft det, 30% inte.

Jag startade tråden för att ventilera och diskutera, inte för att människor ska skriva saker som typ "Är du dum i huvudet" eller "Klart dom har knullat".

Ja, jag vet att det verkar så men vill ha folks konstruktiva input.

Tack för ett moget och genomtänkt svar, precis det jag letade efter!

Ja, jag kan förlåta, ja jag älskar henne otroligt mycket.
Jag upplever det som att hon ångrar det väldigt mycket men eftersom den nya fantasin kom upp så kom tvivlet tillbaka som en hästspark.
Skulle hon berättat/eller berätta typ nu att dom har legat med varandra så tror jag att jag även skulle kunna förlåta det. Men kommer det fram på andra vägar sen så skulle min kropp gå sönder av smärta igen och det skulle jag aldrig kunna förlåta.
Min utmaning nu är att släppa tecknen på vad kan ha gjort och det känns minst sagt svårt nu.

Vi bor för övrigt i lilla Umeå och han bor med sin fru strax utanför så med tiden kommer sanningen fram.

Ungen: Pappa pappa! Vart är mamma?
Ts: vänta nu lilla ragnar, jag måste passa dig och din lillebror medan mamma är borta på turne och knullar, vi måste ha tålamod tills mamsen knullat färdigt och kommit på att hon har en familj hemma som väntar

Du kommer sannolikt inte uppleva att du kan lita på henne igen förrän ni båda blivit vithåriga och dementa sittandes på ett ålderdomshem tillsammans, men teoretiskt sett är hon ett säkrare kort efter vad som hänt än en random tjej skulle vara.
Men att förlåta sveket och förnedringen, att komma över det... Hur ska det gå till? Är det möjligt att på riktigt älska någon som sårat en som hon sårat dig... Ibland, någon enstaka gång, går det men det beror på hur du känner. Känn efter. Som du känner nu kommer inte förändras nämnvärt på åtminstone 10 år.

Mitt råd är inte politiskt korrekt men om du vill rädda äktenskapet så måste du prygla henne så hon aldrig glömmer det. Det tar emot, men det är vad du måste. Eller låta det ta slut och lämna direkt.
Sen kan ni ev. prata om förlåtelse. Vill hon inte då, så tackar du för dig och går vidare ensam men framåt i livet. Då, först då, är det slut.

Var inte så säker på det. Hade du lagt fram din grundpost för dig själv för ett halvår sedan så hade du säkert kunna säga kunna säga det samma. Ibland flyttar man bara gränsen, kanske för att hon betyder mer för dig än vad hon "borde" göra. Du kan/vill inte vara utan henne, oavsett. (men "varför kan inte bara vara trogen" förstås).

Tyvärr, men jag tror inte att hon berättat allt för dig, eftersom de flesta tänker att om de hade berättat allt, då hade du GARANTERAT lämnat henne. Så länge det bara handlar om fantasier, så finns det en chans att du stannar. Många tänker att det är kört oavsett om det skulle komma fram senare, eller om hon hade berättat allt nu. Mänsklig försvarsmekanism.

Jag får för övrigt beklaga hela situationen.

Jag förstår och vet att det så hon tänker, hon berättade bara delar och sedan berättade mannens fru mer varefter min fru erkände. När jag konfronterade henne angående det så sa hon att hon aldrig trodde att han skulle berätta och därför berättade hon inte det om sexkontakten. Fast då hon har berättat flera saker efteråt som jag aldrik skulle kunna få reda på så känns/kändes det som att hon vill att allt ska komma fram. Men som jag skrev innan så kom tvivlet fram igen efter solariefantasin kom fram idag,

Hur mycket har ni pratat om varför hon gjort såhär? Finns det något i ert förhållande som inte har fungerat för henne? Bara för att hon får all skuld nu så borde det ju finnas något som inte funkat med dig som varit anledningen till att hon börjat tänka på andra män

I det läget du befinner dig i så skulle jag innan jag konfronterat henne spionerat och filmat/fotat deras knull. Skulle samlat material från ett flertal träffar. Sen skulle jag börjat läcka det till vänner föräldrar och mig själv så klart. Även till den andra mannens fru och hans vänner, föräldrar, arbetsplats osv.

Jag skulle läckt sakta så sanningen inte kom fram direkt. Jag skulle skickat en vanlig bild på dom två tillsammans där dom typ går på gatan, sitter och pratar i en bil eller liknande till mig själv. Förvånat skulle jag fråga vad det var för bild och vem som skickat den. Så skulle jag fortsätta och se hur dom klarar stressen och hur hon hanterar sitt svineri så länge hon hoppas att inte sanningen kommer fram i bilder/filmer. Slutligen så skickar jag någon film där dom gökar. Har hon försökt ljuga sig ur det då så kommer att framställa sig som ett praktsvin av rang.

Den andra mannens fru kanske du skulle åka hem till och fråga om hon är sugen på en dejt? Eller stannar hon också med ett otroget mongo?

Schysst plan men verkligheten funkar inte så där. Detta gäller människor som känner saker och inte agerar rationellt i livsomvändande situationer.

Det gör hon.

Han skyddar sig genom att skriva bla till MIG och säga att om hon säger att dom haft sex så är det för att hon vill bli tillsamman med honom, inte ordagrant men innebörden.
Jag misstänker att frun "tror" på det och via det så har han skyddat sig från om hon skulle erkänna något.