Citat:
Ursprungligen postat av
pappersmall
Där har ni det, jag sa det.
Jag tror på fullaste allvar att detta påstående är sant, detta baserat på vad jag märker på universitet eller i min umgängeskrets.
En STOR del av killar får inget sex, men så här brukade det inte vara.
För bara 10 år sedan så var det annat, men nu för tiden så känner jag till så extremt många helt normala vanliga killar som ser helt vanlig ut, som inte får ett dugg.
Det är något som har hänt och jag vet inte vad.
När man säger detta, då kommer genast en hel drös med människor och säger: "neej nej detta är inte sant, se dig omkring!! de flesta killar har förhållanden och får sex eller hur?" ... nej ,det är inte sant, vissa killar är i förhållanden ja men många av dessa förhållanden är helt sexlösa och killen är undergiven och överkörd av tjejen.
Online dating är i stort sett helt kört, brudar som för 5 år sedan var normala och schyssta svarar nu för tiden inte ens, till och med RIKTIGT FETA OCH FULA TJEJER får enormt mycket uppmärksamhet och boostat ego.
Jag vidhåller därmed att den största delen av killar i dagens sverige inte får komma till, när dom väl får det så är det väldigt sällan. När dom väl får ett förhållande så har tjejen makten och dumpar ofta inom något år.
Tycker ni detta stämmer, inte, varför inte? Tror ni det är ett växande problem med manlig ensamhet och att bli utstött från samhället?
Jag märker fler och fler killar blir bittra, inklusive mig själv, det är något i hela atmosfären som förändrats de senaste åren, jag kan känna det tydligt.
Hej!
Jag tror du kan ha en poäng. Jag kopplar det till bla den könsobalans som råder i Sverige när det kommer till förhållande då statistiskt sätt finns det inte tillräckligt med tjejer i landet för att alla killar ska ''få'' en var, kombinerat med att tjejer från vissa kulturer är mindre ''tillgängliga'' för allmänheten om man säger så.
När det kommer till sex då törs jag inte säga särskilt mycket, då det kan vara möjligt att killar kan få sex med tanke på att moraliska koder (sexualmoralen) är nästan icke-existerande i den samtida Svenska kulturen.
I förhållanden kan det vara rätt, moralen är låg och de mer djupa aspekterna kring förhållandet verkar inte finnas hos särskilt många idag vilket är en observation jag gjort + många andra och det baseras bla på att skilsmässotalen är högre idag än på 1970talet ( feministerna kommer nu och säger att kvinnor var jättefötryckta i Sverige på den tiden och fick inte lämna yttterdörren ) samt som jag tidigare talade om, moraliska koder men även en familjekultur tillika att både många män och kvinnor inte är särskilt säkra i deras roller + att vi lever i en 'entitlement-culture' vilket betyder att vi tror vi är berättigade till väldigt mycket då vi existerar, även fast vi inte gör något.
Att något har förändrats i atmosfären gällande relationerna hos killar och tjejer med varandra kan jag hålla med om då jag delar den observationen med dig, dock finns internet och andra länder än Sverige där radikalfeminismen inte är lika varaktig och där det finns en överrepresentation av kvinnor som är annorlunda än de typiska svenska tjejerna.
Om man nu älskar svenska tjejer över allting på jorden och klickar med de så är det väl bra för de personerna, men dygder som trohet osv är slängda ut ur fönstret och förhållandet, äktenskapet värderas inte lika högt idag här ( tyvärr )
Jag har själv erfarit att manlig ensamhet är ett problem, av exakt vilken magnitud kan jag inte med full säkerhet säga men i min vänskapskrets är det nästan ingen som har en flickvän och även på internet märks det och i verkligheten får man känslan av det. Ett fåtal människor är väldigt högljudda men många är också ganska tysta, kanske de bara nickar eller inte säger någonting och det kan vara så att många av dessa män inte mår särskilt bra och suktar efter närhet, vissa efter temporär närhet andra efter ett seriöst giftermål och en livspartner som finns där livet ut.
Jag är själv mycket värdekonservativ så typiska kulturellt svenska tjejer fungerar inte för mig då det krockar ( feministerna blir triggade ) jag har mer spirituella värden och vill vara en ''provider'' i termer av att jag tar handom det finansiella mer till fördel för familjens väl, att någon ska vara mer med barnen osv för det är viktigt, leva ett enkelt liv där familjen ( fru + jag + barn ) är i centrum och faktumet att jag inte är för totalt fri abort är en annan käpp i hjulet hos många svenska kvinnor och lägg till avstående från alkohol och droger på det blev det plötsligt ännu svårare.
I länder som Polen, Portugal och Litauen är kyrkan starkare och det finns mer av en familjekultur, mindre individualism men samtidigt finns det likheter då de precis som oss är Européer.
Absolut finns det olika personer i dessa länder med, men att bla kyrkan är större och att det finns en notabel skara som tar moralen på allvar, som är värdekonservativa gör chansen större att hitta någon där än här om man är av de värderingarna.