Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Tyvärr så har det ju visat sig att alla påståenden om ensamma gm har visat sig vara luftballonger ganska snabbt men att de odlats desperat utan att innehålla eller tillföras fakta som styrker det.

Det finns en lång lista av saker som tydligt indikerar inte bara existensen av en konspiration utan också var man skall nysta. Vi kan börja med Säpos PM. Spinna vidare med den logistiska omöjligheten att gm varit ensam och uppenbarligen väntat in OP på mordplatsen. Oidentifierade WT observationer som aktivt mörkläggs. Poliser som påståtts gått hem (fast de skulle vara där många timmar till) som nog trots allt visar det sig fanns där kort före mordet och inom synhåll vid mordet.

Är man inte efterbliven ser man nog att det är där man måste nysta och kvasiresonemang om att man inte kan utesluta något och att "allt är möjligt" klingar tomt för att avleda in i dimman.

Det förutsätter att GM/konspiratörer känner till att Olof Palme ska gå hem den vägen vilket inget än så länge indikerat. Beslutet tas ca 2316-17. Det är väldigt många sammanträffanden som ska till för att din tes ska slå in. Omöjlig är den inte men inte heller det minsta sannolik.

Delar din analys. Det skulle vara många sammanträffanden och är därför osannolikt.

Möjligen kan man spekulera kring att SB:s utrymmen med egen ingång på baksidan Skandiahuset kan ha dubblerat som grop för knarkspan om det visar sig att någon där haft tillgång till den.

OBSERVERA! Trots att dessa uppgifter målar upp en bild av en konspiration där många personer samverkar för att mörda Olof Palme, så kan man inte utesluta att vissa av dessa personers agerande bara var tillfälligheter. Att hela kedjan av udda händelser skulle vara en tillfällighet är ändå mindre troligt.

Det är ganska svårt att tro att så många personer, så kallt och avspänt, var ute denna kväll för att mörda statsministern. Det finns bara några få uppgifter om personer som uppträtt nervöst innan mordet, medan de flesta uppgifter om wt-personer och andra underligheter inte alls beskriver dessa som nervösa eller spända.

Därför, i den mån de utförde uppdrag kring Olof Palme, så talar mycket för att de var ute mer eller mindre på rutinuppdrag, och att mordet kom som en starkt traumatisk chock. Enligt Wikipedia uppkom en ny form av paranoia efter MOP: personer sökte psykiatrisk hjälp därför att de kände att de på något sätt varit delaktiga i mordet.

Det spelar ingen roll vilka konvulsioner du privat vrider dig i, efterblivenheten delar du själv.

Självklart är Säpos PM intressant, det är även Christer Anderssons vapen, eller all ny information om Stig Engström. (Jag känner till en som kan ha vetskap om Sveriges radios skytteförenings medlemsmatrikel till exempel. På SR vet man inget.)

Och ja, man vill avföra, men ja man är fortsatt intresserad av allt, tills saken är i otvivelaktig dager.

Du försöker fostra trådkulturen, vad är ens meningen med det?

Jag kan berätta att jag själv avfört en av mina egna kandidater, då vapnet i det fallet är tillverkat efter 1986.

Lite kuriosa kring Olof och Lisbeth Palme.

"I Henrik Berggrens förträffliga biografi över Olof Palme, "Underbara dagar framför oss", beskrivs mötet där i Klimpfjäll.

Sedan 30-talet hade Sveriges förenade studentkårer arrangerat resor upp till de svenska fjällen. "En tämligen exklusiv upplevelse för sörlänningar", skriver Henrik Berggren.

"I en av stugorna fanns en grupp kvinnliga studenter, däribland tjugoettåriga Lisbeth Beck-Friis, en söt brunett med vackra ögon."

Det var inte första gången de möttes eftersom de umgicks i samma kretsar men det var i Klimpfjäll som förhållandet blev seriöst, trots att Olof Palme spillde kaffe på henne."

https://www.lokaltidningen.nu/vilhelmina/har-mottes-lisbeth-och-olof/reprjz!6VJ54vXPRjmk1loN@uACg/?fbclid=IwAR0GvmktSSGwyHqFkOk_GqszIV_Y3sAQUUPF9Mcl 38olPemCqMwS6q3du18

Sakligt sett tillför du inget som styrker vare sig det ena eller det andra och att försöka hålla liv vid spår som visat sig vara sjösatta falsarier med gigantiska hål (CA och SE) för att fortsätta bromsa utredning av det enda som inte på allvar utretts trots massiva indicier kan inte rättfärdigas med att hålla alla dörrar öppna.

Att använda retoriken att vända tillbaka ord och uttryck retoriskt utan att bemöta med sakargument är tyvärr lönlös för dig liksom för alla andra som försökt.

Det finns ett berg av outredda förhållanden som bildar märkliga mönster men du hävdar att vi skall släppa det för att du känner någon som kan ha vetskap om Sveriges Radios skytteförenings medlemsmatrikel.

Allvarligt. Vi skall alltså strunta i allt av substans för något som eventuellt diffust antytt finns och skjuta fritt rakt i rymden för att det kanske finns andra möjligheter. Liknar meda Raketmadsens alternativa förklaringar än seriös efterforskning.

Tror inte vare sig utredare eller seriösa intresserade ser det så. Nog med strunt. Hör av dig när du har något att tillföra i sak så kommer du nog att få svar på tal.

Vincenzo Vinciguerra, högerextremist dömd till livstid för bombningen i Pietano 1972, menar att det alltid funnits parallella strukturer som verkat utanför lagen för att säkra staten mot inre fiender och att detta är den extrema högerns uppgift.

År 1974 flydde han till Spanien men återvände till Italien 1982 och erkände att han hade placerat en bomb i en bil och sedan ringt till karabinjärerna och tipsat om bilen. Tre karabinjärer omkom när de försökte öppna bilens motorhuv.

Syftet med attentaten var att påverka opinionen så att folk skulle kräva hårdare tag mot vänstern därför att de kände sig hotade på gator och torg. Ökad polarisering i kampen mot det då ganska stora italienska kommunistpartiet - spänningarnas strategi.

Vinciguerra erkände inte dådet därför att han ångrade sig utan därför att han ville blottlägga sakförhållandena och få upprättelse för sina insatser mot statens fiender - i enlighet med den valda strategin för den parallella strukturen.

Valerio Fioravanti och Francesca Mambro dömdes 1994 till livstid för bombdådet pä Bolognas järnvägsstation där 85 personer dog och över 200 skadades. De var högerextrema bankrånare vid tiden bombdådet. Också de anser att de hade skäliga politiska motiv för sina handlingar och visar ingen ånger.

Mordet på Olof Palme planerades och utfördes ungefär vid samma tid som de italienska attentaten och liknande attentat i Belgien och Västtyskland, och man kan fråga sig vilka kontaktytor och ideologiska samband som fanns med svenska högerextremister. Om möjligt även bortsett från NATOs del i utvecklingen.

Man kan också fråga sig vilka parallella högerstrukturer som finns idag - i Sverige och andra länder.

Groparna är intressanta . Fanns även sådana på Sveavägen. Vi vet från tillslaget mot Hans Melin att det fanns en grop i korsningen Sveavägen/Rådmansgatan 1979. var den kvar 1986 så hade det varit en intressant position för överblick över området till den t-bana som paret Palme nyttjade när den anlände till Grand.

Intressant artikel. Under samma period uttalar sig också Rikspolischef Holger Romander i liknande ordalag. Noterar att gruppen skulle ha närmast religiösa inslag vilket för tankarna mot scientologerna. Under de här dagarna i augsusti -86 uttalade sig också advokat Pelle Svensson om att han hade skrämmande uppgifter om en sekt som låg bakom MOP. Det var innan han fabricerade egna bevis för att binda bombmannen Lars Tingström till MOP. Vi får verkligen hoppas att PU hade andra källor än den gamle brottarvärldsmästaren för att backa upp sina påståenden.

Intressant vilka som fick infon . statssekreterarna är alldeles säkert Kjell Larsson, Harald Fälth, Pierre Schori och Jonas Widgren. Mera osäkert om Ulf Dahlsten finns med då han klickats snett nedåt till kommunikationsdepartementet och närmaste man till nye ministern Sven Hulterström. Ingvar Carlssons aldrig sviktande stöd till Hans Holmer blir i mina ögon inte mindre tydligt.

Med tanke på att SB:s kontor flyttat från Skandia tidigare kanske det är möjligt att det lånades ut lokaler till Säpo och/eller Knarkspan om de hade operativ verksamhet i området. Det är ju både diskret placerat och för allmänheten okända lokaler som inte ingick i ronderingen med närhet till blanda annat krigstelefonstationen som kan vara praktiskt vid avlyssning både mot Sigge och mot kurdiska bokcafet

Det kanske var därför som Olof Palme hade så stor förståelse för min fru, när hon skulle servera honom på en restaurant i Gamla Stan och blev så nervös att hon tappade en skål med sallad i knät på honom.