Vilken film såg du senast?

Slenderman.
6/10.
Hade förväntat mig mer.

https://www.imdb.com/title/tt0246786/?ref_=nm_flmg_act_10

Disneys version av The Miracle Worker (2006). Om Helen Keller och hennes guvernant Anne Sullivan, när Helen var sju år och Sullivan först kom till familjen. Jag antar att den här sanna historien är känd, så att det inte behövs några spoilers? Sullivan gjorde alltså ett jättearbete med Helen Keller, som var både blind och döv sedan 19 månaders ålder, genom att ge henne tillgång till språket och därmed möjligheten att meddela sig med omvärlden, med ett teckensystem där de tecknade bokstäverna i varandras handflator. Fast det kanske inte gick till preciiiiis som i filmen, där:


Det här är en mycket fin och vacker film, med klara färger och fräscha miljöer. Ömsint, klokt. tankeväckande och mänskligt - och väcker intresset att ta reda på mer om Helen Keller. Vissa saker kan man för övrigt känna igen som förälder, även om ens barn inte är funktionshindrade... Men det mest fantastiska är att de lyckats få barnskådespelerskan - Hallie Eisenberg - att spela så övertygande. Hur är det ens möjligt att få ett barn att ta regi så på pricken? Jag har aldrig sett något liknande! Pojken i Kramer vs. Kramer var väl det närmaste, men hans roll var inte lika svår.

9/10

https://www.imdb.com/title/tt0170256/?ref_=nv_sr_1

Monday after the Miracle (1998). Blev som sagt nyfiken på Helen Keller, och sökte upp ännu en film om henne, denna gång som ung kvinna.


Bra, spännande, intressant och informativ film om ett ovanligt livsöde.

8/10

Palmeras en la nieve (palmträd i snö)
En underbar film, från en händelse från det förgångna. En ung flicka försöker hitta ett svar från ett mytiskt brev. Det tar henne till Afrika, där hon får höra en story. En vacker filmad film, med natur som är fantastik. Den visar när en del av afrika var styrd av en främmande makt, hur det kunde gå till. Vad som händer när kärlek visar inga hud gränser.

7/10

https://www.imdb.com/title/tt3202202/

Smutsiga fingrar (1973). (Svensk)

En ung flicka tar sitt liv. Det visar sig vara drogrelaterat.
Hennes bror tar upp kampen med narkotikakartellen.

Inte så många Stockholmsscener som jag hade hoppats på.

Det här var en film som ville betydligt mer än vad den kunde leverera.
Och huvudpersonen åker omkring i en Porsche 914, den med folkvagnsmotor.

Nej, det här gick inte hem. 2-/5

"A Prayer Before Dawn" - (2017)
https://www.imdb.com/title/tt4080956/


---

Självbiografisk fängelsefilm baserad på självbiografisk fängelsebok.

En engelsk ung man flyttar till Thailand för att kunna ägna sig åt Thaiboxning på heltid, men börjar istället knarka heroin och sälja vidare för pengar.
Den thailändska polisen är emellertid honom på spåren och bankar en morgon på hans dörr.
Men Billy (som han heter) vill inte öppna (då han sitter på dass), så han stoppar upp sitt heroin i baken och öppnar till slut.

Polisen tar honom och han döms till fängelse.

Det är just livet i det thailändska fängelset filmen handlar om.
Just det (västerlänningar i utländska, "barbariska," fängelser) är ju något som särskilt amerikaner älskar att frossa i, och i "A Prayer Before Dawn" får de sitt lystmäte väl uppmätt.

Fängelser i Thailand är nämligen ... lite annorlunda jämfört med västerländska.
I Thailand sover fångarna i stora salar,på golvet och tätt packade intill varandra. I varje sal sover åttio fångar, axel mot axel. De har ingen säng, ingen avskildhet.

Billy är nu rädd när han introduceras för fängelselivet, men i början får han ändå bo tillsammans med "vanliga" fångar. Dvs knarkdömda "medelthailändare".
Han hamnar emellertid strax i slagsmål och kastas därför i isoleringshålet. (ja, det är ett hål i väggen).

Efter att han släppts ut ut hålet förs han till en hela annan avdelning i fängelset.
Det är en särskild avdelning för de förhärdade, grova yrkesförbrytarna. Dvs han blir stämplad som "hårding" och skickas därför till fängelsets övriga "hårdingar."

De är alla helkroppstatuerade (som japanska Yakuza, men med den skillnaden att de thailändska gangstrarna är tatuerade över hela kroppen, inklusive hela huvudet. Även under håret).
Där inne är det en annan stämning, och Billy finner för gott att hålla sig för sig själv.


Samtidigt stiftar han bekantskap med en thailändsk "ladyboy" som kallar sig "Fame." (som sitter fängslad för att ha mördat sin elake far). Hon ger honom cigaretter som Billy kan handla knark för. Och till slut blir de båda kära i varandra.
Billy gillar "Fames" bröst, som han förtrollar av.


Men livet i hans avdelning går mpt mörkare tider, och en natt vaknar han av att han blir överfallen av några pilska thailändska gangstrar med kniv, som - av någon oförklarlig anledning - misshandlar Billy till underkastelse och tvingar honom sen att ligga blickstilla med en kniv mot sin strupe - samtidigt som gangstrarna gruppvåldtar en Annan av avdelningens fångar.
Inte Billy. Han blir bara misshandlad och fasthållen.

Men det är en mycket grym, och väldigt närgånget filmad, gruppvåldtäkt, där den ene efter den andre tar sin tur i offrets bak. Sen bara lämnar de Billy, med avskedsorden att han måste hålla tyst om det han sett.


I vilket fall som helst så får Billy nog efter det, och han ansöker om att få lov att bli upptagen i fängelsets lokala Thaiboxningsklubb - vilket han också får, efter mycket om och med.
Väl upptagen i fängelset lag så blir han en mästare, som ska ge fängelset ära och berömmelse (säger fängelsedirektören åt honom).

---

Filmen är inte en sådan film man kanske hade förväntat sig, pga ämnena som tas upp.
Dvs "fängelsefilm," "kampsportsfilm," osv får ju oss som tittare att förvänta oss vissa saker.
Men denna tar sin egen väg, och även om dessa teman verkligen avhandlas, så är det på ett mer "kreativt" sått, och allt hamnar i skymundan för den Billy regissören vill att vi ska komma under skinnet på.

Och pga det följer inte heller filmen några förväntade linjer, utan allt får komma nästan som det vill.
Det centrala är Billys upplevelser av det. Hans känslor och reaktioner.


Det är säkert pga regissörens kreativa grepp som filmen trots allt blivit så underrapporterad. För om den följt den förväntade mallen så är jag säker på att den blivit en riktig succé.

Dvs filmskaparen ville göra något "konstnärligt" och hoppades säkert på att bli hyllad för det. Men nu blir det tvärtom, det upplevs som allt för pretentiöst istället.
Tyvärr ...

För berättelsen i sig själv är ju så intressant något bara kan bli.
Och filmen spelade in på fängelset, med riktiga interner.

---

Jag kan ändå rekommendera den.
Den som gillar fängelsetemat, eller kampsportsvinkeln - eller kanske bara det brutala (vilket det inte snålas på ... ) kommer säkert att gå från filmen med åtminstone något att minnas.

Men jag vet inte hur jag ska betygsätta den.
Hur kan man betygsätta en människas liv liksom.

Betyg

3.6 av 5

Nu berättade du ju hela handlingen! Ingen mening med att se den längre!

Nej, jag berättade väldigt litet av filmens handling.

Only The Brave (2017)
https://www.imdb.com/title/tt3829920/?ref_=fn_al_tt_1

Verklighetsbaserad rulle om brandmän som släcker skogsbränder i Arizona. Välgjort, välspelat och så klart sorgligt. Josh Brolin och Miles Teller sticker ut lite extra.

8/10.

SSF: Hold the Dark (2018) | 🌑🌑🌕🌕🌕 |

En vargflock terroriserar en liten by i Alaska och misstänks för dödsfall av flera barn. När pojken till en kvinna försvinner kontaktar hon Russell Core - en författare som studerar vargar. Hon vill att han ska finna vargen och döda den, Russell accepterar. Men han märker snabbt att historien inte är så enkel och plötsligt är han indragen i ett våldsamt mysterium.

Njaae. Njee. Jag vet inte. Regissören Jeremy Saulnier två senaste filmer - Green Room (2015) & Blue Ruin (2013) - är briljanta men den här var stundtals väldigt konstig och i slutändan inte särskilt bra. Jag känner direkt att den suggestiva stämningen inte riktigt klickar med mig. Det är prat om vargdemoner, underliga trämaskar och märkligt agerande från karaktärerna. Jag tappade intresset snabbt och den spretiga regin gjorde inget för att dra mig tillbaka.

Det här är första filmen Jeremy Saulnier inte skrev själv, den är baserad på en bok, kanske är det där skon klämmer. Han är lysande på raka berättelser men när det blir mer komplext så får han inte ihop det lika bra - sen hjälper det inte heller att grundmaterialet verkar vara ganska meh.

Men hans briljans glimtar till ibland, framförallt det grafiska våldet som alltid levererar. Han har ett sätt att framställa våld så otäckt realistiskt, jag tänker på en scen där en person blir skjuten i ansiktet och precis före får ur sig ett ynkligt "nej" och grimaserar. Det är såna detaljer som gör det otäckt på en helt annan nivå än mycket annat man ser.

Jag känner att karaktärerna har ett djup över sig men filmen misslyckas med att förklara varför de agerar som de gör. Det räcker liksom inte att dra en trämask över huvudet och mumla nåt om naturen och lokala legender för att jag ska köpa att de förvandlas till mördarmaskiner. Ge mig nåt konkret!

Fotot är läckert, James Badge Dale är bra och det är ett par scener där Saulniers karaktäristiska våld underhåller mig - den tio minuter långa skottlossningen blev dock för mycket - men överlag så är Hold the Dark en besvikelse. Jag ger Green Room ytterligare en omtitt istället.

American Beauty (1999). Bra film men inte så bra som jag tyckte förut. 7/10.

Strul | Året var 1988
https://www.imdb.com/title/tt0096184/?ref_=fn_al_tt_1

Björn Skifs i en svensk klassiker eller mer en svensk kultrulle kanske!

Filmen har en speciell ton som känns väldigt osvensk. Mer som en amerikansk icke-hollywood rulle. Det är kul att se gamla Stockholm och det finns en viss charm till flera scener samt att vissa scener känns påkostade för denna typ av film.

Tyvärr går filmen i ett snabbt tempo och en relativt simpel handing spårar ut. Karaktärer är helt plötsligt på annan plats och klippningen är för snabb för filmens bästa. Jag är högst osäker på om handlingen egentligen går ihop.. Intresset förlorades längst vägen utöver lite humor. Skådespeleriet är av många på b-filmsnivå också.

Jag kan någonstans se att grabbgäng slänger på denna och har lite kul åt det hela, men vidare bra är den inte. Spontant tror jag ett youtube-klipp på 10 minuter med filmens roligaste moment är mer sevärt än själva filmen.

Betyg?