Investment banker

Jo, men inte korta ändå. Ponera ändå arbete 60-70 h per vecka, även om man inte behöver sitta varje kväll/natt såsom på M&A och ECM.


Jo, men samtidigt har man väl inte så stor frihet eftersom en majoritet av alla projekt har korta deadlines. Så får du in en klient som vill genomföra en notering eller liknande får man nog räkna med jobb från morgon till midnatt en tid. Ett annat problem är väl att man är stressad av jobbet på fritiden.

Sedan kan jag inte låta bli att fråga:
Besväras ni inte över att timlönen för ert arbete är så låg? Även om den totala månadslönen blir hög måste man ju i någon mån sätta denna i relation till sin input?

Om man går in på t.ex. 40 tkr (vilket ändå är högt, vet flera som får ca 35 i ingångslön) på en corp-avdelning blir ju ingångslönen runt 125-140 kr om man jobbar 70-80 h per vecka i snitt. Om man suttit framför datorn i 15-16 timmar i sträck och bara önskar att få gå hem och sova, hur motiverar man sig att jobba när man vet att marginalnyttan av ytterligare en arbetstimme är under 90 kr efter skatt?

Lönen ökar såklart kraftigt under de första 3-5 åren men timlönen är trots detta låg. Så även om den förväntade löneökningen är en morot, besväras man inte över det faktum att man tjänar dåligt i relation till den tid man lägger ner - i synnerhet om man måste offra sömn, träning, fritid mm.?

Motivationen är väl delvis bonus och att du blir helt utan lön/jobb, inte bara en timlön, om du inte gör klart ditt jobb.

Fast det står ju en fritt att få ett nytt jobb. Man gör ändå ett aktivt val att ge sig in i IB och anamma den livsstil som kommer krävas. Hur motiverar man sig till extrem sömnbrist, noll fritid samt ständig stress för sitt jobb?

En förklaring är väl att hundåren möjliggör t ex PE så småningom.

Japp, men då jobbar man ju - enligt det jag har hört - i princip lika mycket. Man går inte direkt ner i arbetstid, utan behåller de tuffa veckorna även om ersättningen ökar. Personligen har jag alltid varit väldigt intresserad av banking och PE men har inte velat ha den livsstil som krävs. Dessutom återstår ju frågan, hur kan man vilja arbeta 80-100 h per vecka stadigvarande?

Du dyker upp i så många trådar och kan inte låta bli att fråga vad du faktiskt jobbar med själv ^^ något inom ekonomi vet jag och att du nyss avslutat din utbildning.

Jo, jobbar med ekonomi men det är inte OnT

Tror du Pontiac inte har all fakta på bordet, men inte konstigt egentligen då du inte är i industrin möjligen.

Lokala banker har kanske 35k som ingångslön men de internationella ligger högre uppemot 55k och med bonusar under första året (sign on samt year end) hamnar du nästan alltid kring 1 miljon och sedan ökar det.

Sedan skulle jag ändå våga påstå att PE är något färre timmar, men lönen tvärtemot vad folk tror inte är högre. Snackar vi ingångslön på PE är det 50-60k och det är långt under vad man efter 2 år drar in som associate. Däremot finns ju den långsiktiga moroten där med carry, men i min generation har inget hämtat hem mycket där än (folk med 0-7 år industrierfarenhet). Samtidigt har bankingkollegor ganska stabila löneökningar och bonusar.

Fast då ska man väl också beakta att levnadskostnaderna är höga på de orter där man arbetar på internationella banker, i synnerhet London. Att tjäna 55 tkr i ingångslön innebär ju för de allra flesta juniora London-bankers inte att man kan spara undan så mkt, då bostadskostnaderna för att leva i London är jättehöga. Även om lönen såklart ökar under karriären.


Har dock läst den stora PE-tråden noga och har fått intrycket att arbetsbelastningen i princip är marginellt lägre på PE vs. IBD. Enligt många av skribenterna där kör man säg 70-80 h per vecka i snitt, och går upp till 100-120 när det är som värst. Nu överdriver väl många också, men kan ändå tänka mig att belastningen är hög, speciellt då PE ofta arbetar med stressiga projekt med kort deadline.

Fast det är ju skillnad på att inte kunna och inte vilja spara speciellt mycket. Det är ju inte speciellt svårt att spara 10-15k sek och samtidigt leva ett normalt liv. Men när man 1) pluggat hela sitt liv och plötsligt fått ett rätt välbetalt jobb och 2) man just flyttat till en internationell storstad är inte direkt det första man vill att börja spara.

Japp, man kan definitivt spara 10-15 tkr per månad (även i Sverige såklart) när man jobbar, mitt inlägg syftade främst på det faktum att en hög ingångslön på 55 tkr per månad inte direkt resulterar i ett positiv netto när levnadskostnaderna är betalda. Som Londonbanker får man väl drygt 15-20 tkr mer i månaden i ingångslön (före skatt) än om man börjar jobba i Sverige, men har i princip 10-15 tkr högre bostadskostnad, så gissar att dessa poster i princip tar ut varandra. Gäller dock enbart det/de första året/åren förstås.