Hur synen på ett "universalgeni" har förändrats genom historien - finns sådana idag?

Termen "universalgeni" har i historiska sammanhang brukats för att beskriva en person som är expert på många områden, och i många fall varit yrkesverksam inom fler områden än ett. Titeln var inte formell, men har ändå benämnts på sådana personer som lyckats nå en expertis inom så pass många områden - som dessutom är vitt skilda från varandra - att denne kan anses vara ett universalgeni.

Ett "universalgeni" kan dock - till synes - inte definieras på samma sätt idag som på t.ex. renässansens tid. Uppenbarligen låg en stor del av begreppet inom en expertis inom humaniora, vilket idag ytterst få specialiserar sig mot och än färre praktiserar i yrkessammanhang. Ett universalgeni enligt renässansens mått förväntades vara väldigt allmänbildad, och ha ett djupare intresse/kunnande inom filosofi, historia, konst, musik, kultur, osv. Utöver detta hade man i de flesta fall någon form av expertis som inte låg inom humaniora, t.ex. genom studier i naturvetenskap, medicin, jurist osv., men uppenbarligen låg en stor del av "universalgenialiteten" inom humanistiska ämnen. Det mest kända universalgeniet torde vara Leonardo da Vinci, dels då han levde under renässansen och dels då han var verksam inom så pass skilda områden (biologi/naturvetenskap/teknik och samtidigt målning, musik, konst).

Finns det universalgenier idag? Min gissning är att ytterst få specialiseras sig inom ett humanistiskt ämne samtidigt som de är verksamma inom ett mer "praktiskt" ämne såsom teknik/juridik, och framförallt inte att man blir expert. Visst finns det en hel del personer som har ett fritidsintresse i t.ex. historia, men frågan är ju om man i så fall kan anses vara "expert". Vidare krävdes det enligt renässansens ideal uppenbarligen att man var verksam inom flera humanistiska ämnen, i regel minst historia, filosofi samt konst, gärna fler.

Jag gissar att ett "universalgeni" idag inte skulle mätas med samma måttstock som ett universalgeni från forna tider. Idag skulle man troligtvis peka på en person som gått multipla utbildningar inom skilda områden och troligen även har varit yrkesverksam inom dessa områden. Det finns ju en hel del personer i modern tid som har läst skilda utbildningar och sedan arbetat med dessa, t.ex. Margaret Thatcher (kemist och jurist). Skulle en "praktisk" bakgrund, utan humaniorafokus, kunna anses kvalificera för att få kalla sig universalgeni idag?

Samt, hur ser man på folk med dubbelexamen inom närliggande områden, som i slutändan har ett tvärvetenskapligt fokus? Om man studerar två områden som sammanbinds i syfte att maximera kompetensen inom ett arbetsfält, kan man då anses vara ett universalgeni (även här utan en bakgrund inom humaniora)?

Bruce Dickinson och Kris Kristofferson är universalgenier. Den förstnämnde utöver musiker på högsta nivå också kommersiell trafikflygpilot och fäktare på landslagsnivå. Den senare också han kommersiell (helikopter)pilot utöver officer och skådespelare/musiker/kompositör på högsta nivå. De duger väl?

Dolph Lundgren är ett hyfsat exempel, lyckad skådespelare och ingenjör med svart bälte i karate. Riktiga universalgenier som t.ex Isaac Newton är dock sällsynta för att det är svårt att forska nu för tiden, i princip varje viktigt genombrott kräver stora lag med forskare som arbetar många år. Vi har knappt några vanliga forskare som anses vara genier.

Det var en gubbe som tilldelades nobelpriset i fysik för kanske tio år sedan.

Jag såg någon intervju med honom inför Nobelfesten och han var både otroligt rolig, konverserade upp intervjuaren lekande lätt, och skicklig pianist såväl som dansör.

Jag har träffat en del A-människor i olika sammanhang, eftersom jag är den jag är handlar det ju givetvis inte om världens skickligaste inom respektive fält, men människor som inom något/några områden höjer sig långt över den grå massan av medelmåttor.

Det kan handla om läkare, ingenjörer, höga militärer, nån lite högre chef inom näringslivet.

Det som brukar vara slående är att de ofta ger intryck av att behärska nästan allt.

Så visst, jag tror att universalgenier finns.

Detta gör ju i så fall det hela än mer intressant - vem avgör om någon är universalgeni. Läser man om Leonardo da Vincis liv kan man konstatera att han benämns som "universalgeni" överallt, men frågan är ju hur han "tilldelades" denna titel? Finns motsvarande tilldelning idag? Finns en samma titel idag?

Frågan är om det duger. Dessa är alltså proffs på ca 3 saker per person. Men hur många saker "ska" man vara bra på för att få kalla sig universalgeni? Måste ett/flera av dessa ämnen ligga inom humaniora?

Intressant fråga. Jag kan inte på rak arm komma på någon nu levande människa som jag personligen skulle titulera universalgeni. De ovan nämnda känner jag inte till men utefter det som skrevs så skulle jag snarare kalla dem för mångsysslare. Med den typen av kriterier skulle Dexter Holland, sångaren i The Offspring, också kunna räknas som universalgeni.

För mig är ett universalgeni någon som på egen hand revolutionerar och är så långt före sina medmänniskor att denne i stort sett inte förstås av sin samtid. Kanske är det just där skon klämmer? Att övriga (forskar)världen behöver komma ikapp för att förstå storheten? Något som sällan sker under geniets livstid.

Slutligen tror jag, som någon skrev, att det är svårare idag än för några hundra år sedan. För det första är forskning idag så specialiserad och tas fram i lag snarare än med individuell skicklighet. Vidare är humanismen som vetenskap inget man skryter med längre. Sist men inte minst så har så många fler personer en jämförelsevis god utbildning idag jämfört med exempelvis 1400-talet vilket gör det svårare för individen att sticka ut. Ribban är så att säga högre.

I dagens samhälle när allt, jämfört med förr, är så uppdelat och specialiserat, måste ribban ligga lägre, anser jag. Att lyckas väl inom de skilda områden jag angav är nog för mig. Andra må tycka annorlunda.

Jag antar att det är få sk universalgenier som har blivit kallade just det av sin samtid.

Jag tror att man i förekommande fall blir utnämnd till universalgeni efter sin död.

Jämför med artister, konstnärer osv. som trillar av pinnen, genast blir de kallade "en av våra mest folkkära artister"

Jag kan ha fel, någon som vet hur Leonardo da Vinci betraktades av sin samtid?

Ja, era synpunkter är helt i linje med mina initiala antaganden för tråden. Det är givetvis svårare att bli expert idag eftersom ribban för att få kalla sig expert är så pass mycket högre. Jämför hur lång tid det tog att få kalla sig t.ex. kemist eller biolog för 500 år sedan jämfört med hur det är idag. Vill man bli forskare idag måste man ju räkna med ca. 9-10 års studier per forskningsämne för att få en doktorsexamen. Detta gäller ju dock enbart under förutsättning att man enbart får kalla sig expert genom en formell utbildning - vilket är intressant och kan diskuteras. Min gissning är att det var betydligt lägre utbildningskrav förr i tiden och att det var acceptabelt att vara självlärd expert.

Vill man bli utbildad expert på flera områden kommer det givetvis att ta väldigt lång tid, troligen så pass lång att man inte hinner åstadkomma så mycket utöver studier.

Frågan blir ju då om det kvantitativa kravet för att få kalla sig universalgeni är fortfarande återstår idag, när det krävs en så hög ribba enbart för att få kalla sig expert inom ett område. Eftersom en universitetsutbildning dessutom var betydligt mindre specialiserad på t.ex. renässansens tid (dessa kan i stort sett liknas vid dagens liberal arts-program) var det dessutom lättare få känna på många yrkesområden och få en god allmänbildning. Hur många ämnen krävs det egentligen för att få kalla sig universalgeni - med dagens mått?

Vad är skillnaden mellan universalgeni och mångsysslare då? Var går gränsen? Är det humaniorakravet som brister eller det kvantitativa kravet på antal expertområden?



Min uppfattning är att universalgenititeln är oavhängig en personens samlevnad med sin samtid. Vissa personer har ju faktiskt kallats universalgenier redan när de levde (tror jag iallafall?).

Naturligtvis finns det inte en distinkt skiljelinje mellan de båda men att kunna flyga helikopter och vara professor i historia uppfyller inte alls kriterierna för ett universalgeni. Åtminstone inte enligt mig. Som jag skrev tidigare så skulle ganska många kunna tas för universalgenier i så fall. Är man exempelvis ett universalgeni om man har körkort, doktorerat i pedagogik och vunnit SM i schack?

Kan man kanske se framgång som ett karaktärsdrag hos universalgenier? Tänk er Gates och Kamprad. Jag säger inte att det är på det viset men det skulle i så fall innebära att en akademisk utbildning inte är det som avgör. Hade da Vinci någon formell utbildning?


Jag skulle inte vilja påstå att det nödvändigtvis måste vara humaniora även om det självfallet ökar möjligheterna jämfört med att bara fokusera på naturvetenskapen. Vidare så kan det säkerligen bidra till att kunskapssökande blir större om man exempelvis har en doktorsgrad i lingvistik eller juridik samtidigt som man kan förklara en partikelaccelerator i detalj.

Däremot ska man nog inte låsa fast sig vid antalet ämnen man behärskar. Att ha en kvantitativ ingång till konceptet geni känns lite statiskt.

Edit; något som slog mig nu är att flera av de som kallas för universalgenier i mångt och mycket arbetat tvärvetenskapligt på ett sätt som idag aldrig skulle låta sig göras.

Det i sin tur tror jag kan bero på att man förr inte hade så distinkta skillnader mellan exempelvis humaniora och naturvetenskapen. Det ansågs kort och gott vara vetenskap. Därför kunde man beskriva en ödla i samma stycke som man förklarar hur det dyrkats inom en viss grupp människor under en viss historisk period. Och vips så har man klämt in biologi, etnologi och historia i en och samma text utan att det blir konstigt. Se på Linné till exempel. Även om han var botaniker så kunde han lika ledigt skriva om lappar eller väderbetingelser. Expertkunskaperna i ett ämne gav dessutom tyngd åt ämnen som kanske inte alls behärskas lika väl.