Gottsundaskolan i större brand, 2 tonårstjejer gripna, Uppsala (2018-10-08)

Därför har hans forskargrupp analyserat ett stort antal domar och hittat fem typer av anlagda skolbränder, med helt olika typer av gärningsmän. Det kan handla om 1. vandalisering, som utförs av unga killar i grupp. De är ofta yngre än 15 år, och motivet kan vara förströelse eller hat.

Ett annat motiv är att 2. förhindra skolverksamhet. Sådana bränder anläggs på dagtid. Förövarna är både tjejer och killar, och ofta är det två personer som tänder på. Motivet kan vara att slippa ett prov eller läxförhör.

En helt annan typ är 3. de som eldar på grund av psykiska problem. Det kan handla om både tjejer och killar, men de är oftast äldre än 18 år, och det handlar om upprepade brott. Motivet kan vara ångest eller för att få vård. Ytterligare 4. en kategori bränder är de som anläggs för att dölja inbrott. Gärningsmännen är då oftast killar över 18 år. En 5. sista kategori är de skolbränder som uppstår av misstag vid lek med smällare och raketer.

– Visst har det eldats tidigare, men dessa direkta angrepp på skolorna är något nytt för de senaste decennierna, säger Sven-Åke Lindgren. Sverige verkar ligga i topp i världen. Jag har inget bra svar på varför. Men vi har en bra incidentrapportering och låg tröskel för att anmäla, det kan bidra till de höga siffrorna.

– Men dessa mönster gäller bara Malmö. I exempelvis Stockholm verkar det se annorlunda ut, poängterar han.

Och i Stockholm vände kurvan för skolbränderna tidigare än i resten av landet.

– År 2006 var en vändpunkt här i Stockholm, säger Barbro Johansson. Sedan dess har kostnaderna sjunkit med över 80 procent.

Barbro Johansson är säkerhetsstrateg på SISAB (Skolfastigheter i Stockholm AB), som äger flera hundra skol- och förskolefastigheter i Stockholms kommun. Hon betonar att det är de anlagda bränderna utomhus på kvällar och helger som får svårast ekonomiska konsekvenser eftersom de tar sådan tid att upptäcka. För sex år sedan kostade bränderna över 100 miljoner kronor om året, och SISAB:s försäkringspremier sköt i höjden. Men vad hände sen?

– Vi införde ett säkerhetstänkande på alla nivåer, berättar hon. Det gällde också att inse att olika skolor har olika behov.

En mycket konkret åtgärd är att ”rensa rent”. På kvällstid ska det inte finnas lösa, lättantända saker kring skolbyggnaden. Lastpallar, däck, bänkar, leksaker, skräp – sådant måste undan. Bevakningsföretag har fått i uppgift att övervaka och dokumentera detta. Ifall skolor inte sköter sig hämtas skräpet med sopbil och berörd skola faktureras.

– Ofta är det tillfället som gör eldaren, så det gäller att minimera tillfällen till eldande, säger hon. Vi uppmuntrar även goda grannar till skolbyggnader att ringa särskilda nummer till våra bevakningsföretag om de ser något misstänkt. Och vi har satt in värmesensorer som aktiveras om flera människor vistas kring skolbyggnaden på kvällstid.

Patrick van Hees forskning handlar om larmsystem. De befintliga skollarmen fokuserar på att skydda människorna som är inne i skolan om det börjar brinna under dagtid. Men de värre skolbränderna, som startas på kvällar och helger, hinner ofta pågå länge och sprida sig innan någon upptäcker dem – larmsystemen är helt enkelt inte anpassade för bränder anlagda utifrån. Ett snabbt ingripande kan spara mycket pengar; därför behövs tekniska lösningar för att upptäcka bränder i tid. En lösning som börjar bli allt vanligare är att sätta upp en branddetekteringskabel runt byggnaderna, ofta längs fasaderna under taket. Vid hettan från en brand kortsluts kabeln och larmet går.

Hans forskning visar även att ventilationssystemen i skolorna kan sprida rök och eld samt att saker som dåligt inbrottsskydd och dålig belysning påverkar möjligheterna att tända på