Citat:
Situationen med AfS är faktiskt lite märklig. Det talas hela tiden om att göra Sverige svenskt igen, om att stoppa folkutbytet och att svenskar inte ska bli minoritet i sitt eget land. Samtidigt har man en Hanif Bali-lookalike som kameraman och det verkar finnas i alla fall ett litet antal thaigubbar, mudsharks och en icke-vita som är aktiva i partiet.
AfS själva existensberättigande är ju först och främst etnisk nationalism, att de är ett parti för etniska svenskar och vita nordeuropeiska människor, även om detta är i viss mån implicit. Om det blir "kulturnationalism" av alltihop så har partiet inte längre någon större mening (SD finns ju redan), annat än att man är emot EU och NATO, för yttrandefrihet och sånt vilket visserligen är viktiga frågor men inte lika viktiga som kärnfrågan om det svenska folkets överlevnad.
AfS själva existensberättigande är ju först och främst etnisk nationalism, att de är ett parti för etniska svenskar och vita nordeuropeiska människor, även om detta är i viss mån implicit. Om det blir "kulturnationalism" av alltihop så har partiet inte längre någon större mening (SD finns ju redan), annat än att man är emot EU och NATO, för yttrandefrihet och sånt vilket visserligen är viktiga frågor men inte lika viktiga som kärnfrågan om det svenska folkets överlevnad.
Helt enig. Detta kommer att behöva definieras tydligare längre fram, och det är inte omöjligt att det kommer att uppstå ideologiska strider inom partiet kring det här. Det viktiga är att tongivande personer inom partiet har en tydlig bild själva av var de står och vad de vill med partiet. Vill de sedan ta taktiska hänsyn som går utöver detta är det förståeligt, och förmodligen att föredra i det här läget, men om de börjar svaja och dagtinga med sina grundvärderingar kan det gå snabbt utför. Den som argumenterar för att det är något annat än etnonationalism (implicit eller explicit) som utgör det egentliga maktvakuumet i svensk politik får i alla fall svårt att övertyga mig.
Vi syns på fredag i Stockholm!