Citat:
Ursprungligen postat av
D_V_S
Härlig film. Gillar verkligen Bens lite mer seriösa rolltolkningar i de "vuxnare" komedier han gjort på senare år, t ex Greenberg.
Den var helt okej! Härligt livsbejakande och underhållande på sina stunder, även om jag tyckte de mer action-inriktade scenerna gränsade till det fåniga. Schyssta scener från Island när han var där, extra kul då jag var där tidigare i somras och kände igen miljön.
Citat:
Ursprungligen postat av
D_V_S
Efter att ha självspäkat mig via Béla Tarrs Damnation; en film gjord för folk som medvetet dansar ute vid garderoben istället för på dansgolvet för det är mer "spontant" och hippt, så fortsätter jag med samma regissör och knäpper med viss tvekan på Werckmeister Harmonies.
Nu är det kanske två år sedan jag senast såg den men den står sig fortfarande som den positivt starkaste upplevelsen av de Tarr-filmer som jag har sett. Hoppas att den går hem bättre än vad
Damnation gjorde för oss båda.
Citat:
Ursprungligen postat av
BlackMetal
Tackar!

Blev lite spontanresande innan möjligheterna för det på ett tag försvann.
Finns det någon recension på din
Damnation-titt?
Härlig att höra!
Egentligen inte mer än det som jag skrev till D_V_S men kan väl utveckla.
Fann inte handlingen något drivande eller gripbart alls utan hade svårt att förstå vad
Damnation egentligen handlade om. Det samt att jag saknade de där lite mer magiskt fängslande stunderna som Tarr kan få till i
Sátántangó och
Werckmeister harmóniák gjorde det till en hemskt förglömlig upplevelse. Två scener sticker dock ut och ena är när vi får se barsångerskan för första gången i den långa tagningen. Den var riktigt Wow på hur de fick till det. Sedan när alla dansar mot slutet var en av höjdpunkterna i filmen. Hade som sagt kanske inte den bästa formen för att se på
Damnation igår utan den misslyckade filmupplevelsen skyller jag nog mest på mig själv.