Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Nja, för att få tryckfrihetsförordningens skydd måste boken vara "utgiven". Eller publicerat på en webbplats med ansvarig utgivare.

Själv är jag inte särskilt intresserad av de exakta platserna. Däremot intresserar jag mig för det politiska spelet. Ditt arkiv kan kanske innehålla mycket som blir nedgrävt för att det innehåller några ortsuppgifter.

Jag har fått till mig att alla geografiska indikationer om anläggningar som fortfarande är skyddsobjekt, inte går att publicera. Däremot är gammal och icke aktuell "runtomkring-information", helt OK att skriva om.

Handlingar som lämnats ut är offentlig uppgift men Kra har möjlighet att göra ny sekretessbedömning och stoppa vidare utlämning. Det som är utlämnat går inte att göra någonting åt, det är försent (och går därmed att skriva om). Kra har inte haft Must´s tillstånd att lämna ut info om objekt som är gällande skyddsobjekt. Mer oklart är förhållandet gällande plomberade anläggningar, om dess funktion får skrivas om eller inte. Förmodligen om geografisk info är bortrensad. I vissa fall som tex "Rb 42" under Johannesgatan/Sthlm, så borde det mesta kunna skrivas om. I synnerhet som ledamot av Svenska Akademien kan publicera det utan eftergift. Likadant med Försvarsministerns angivande i fastighetsregistret, att berget vid RB80 inköptes 1987 "för Försvarsändamål".

Min rekommendation slutligen är att ta kopia på allt. Lämna in kopiorna till kra för andra forskares delgivning. Låt en vän begära ut materialet och då ser du var gränsen går och om någon någonsin får ta del av det som kanske är ditt livsverk? Hursomhelst vore det bra om det historiska som går att bevara, finns kvar i framtiden men även för vår generation som faktiskt utgjorde det "Kalla Kriget" med både engagemang och risktagande.

Alltför mycket av landets historia har gallrats och bränts helt i onödan.

Är inte heller så intresserad av dessa anläggningars geografiska placering, men mitt manus innehåller all fakta som funnits tillgänglig i Arkiven (inkl. mina dragna slutsatser) så då blir det ju lite områden/orter som kommer med på köpet.
Om våra myndigheter som är satta att granska hemliga handlingar gör ett bra jobb, så ska de maskera de uppgifter som är sekretessbelagda och lämna ut övriga delar. Om de är trötta och vill komma enkelt undan så gör de en allmän bedömning där de kommer fram till att "uppgifterna antas kunna skada rikets säkerhet ..." och så var det ärendet färdighanterat.
Har vid alltför många tillfällen varit med om att hela dokument (även sådana på flera hundra sidor) har ansetts innehålla enbart sekretessbelagda uppgifter, vilket borde vara en omöjlighet om det inte är frågan om enbart tabeller/kartor eller liknande (villket jag vet att det inte var).
Risken finns med andra ord att de väljer den enkla vägen och hemligstämplar allt och då är det ju tyvärr inte mycket att göra åt saken. Kanske kan en självcensurerad version av mitt manus vara lämplig att överlämna för att öka sannolikheten att det kan lämnas ut alls.

Jag gillar Achtung Panzers idé men måste ändå fråga: varför inte trycka manus med en ansvarig utgivare/förlag och anonym författare? Om det juridiska skrämmer så är det väl utgivare som hamnar i fokus.

Om du däremot är genuint oroad att släppt material från 50-talet utgör risk för rike, varför inte ta på sig jobbet att maska sådana delar som kan vara känsliga, kanske med assistans av några betrodda personer?

Jag tycker vi bör minnas trådens både ursprung ocg syfte. Informationen är gammal. Länge i tråden var inställningen att ALLT var hemligt och inget skyddsobjekt skulle förekomma i diskussion. Idag, däremot, förekommer tusentals inlägg som strider mot skyddslagen: platser, funktion, organisation.

Alltmer har de facto accepterats, t o m nutida ombyggnader och ronderingar. Jag säger inte att man bör diskutera verkligt känsligt material, men väldigt mycket data i denna tråd ÄR olagliga att publicera, ändå har det gjorts gång på gång på gång... Det antyds att manus innehåller info som inte är så allvarlig men inte stämplas.

Det är ju just det tråden visat, att myndigheterna hemlighåller så både är offentliga och går att få tag genom vår lagstiftning - den som ska hindra att staten inte efterlever grundlagarna.

Så låt detta prövas, om de nu finner skäl, maskar eller i klartext. I min synpunkt närmast strider det mot FBs syfte att inte gå vidare med någon form av publicering av ett sådant material. Ett förlag/utgivare torde inte vara svårfunna, även med risk för rätttegång intressant rättegång - om det nu alls blir nån.

FBs poäng blir ringa om man inte söker finna var gränserna som idetta fall går och utgöra ett korrelat det syftar till lagar som myndighetssverige inte alltid följer. Så pröva det juridiskt (möjligen med vissa publiceringsmodifikationer)!


(ursäkta språk, det är söndagsberusningens fel)

Militärområdenas krigsstabsplatser har egen tråd men då diskussionen om meningslöst hemlighållande pågår här, så tar jag upp detta exempel:

Då Milona 1966 övertog det i krig operationella ansvaret från HKV, så planerades och byggdes nya stabsplatser för dem alla eftersom de gamla var röjda och ej hade fullgott skydd. 1968 Flyttade Milo NN från Östersund till sin nya och året efter byggdes Milo Östs vid Bie. Sannolikt flyttade allra först Milo S och ÖN då angreppsrisken mot dem var störst. Sist fick slutligen Milo Väst sin nya bunker som stod färdig på norra Billingen 1972. Ända tills Milot lades ner 1993 ronderades den dagligen av dagbefälet som körde upp ifrån Skövde. Idag är den plomberad och överväxt och i obrukbart skick och den låg här norr om gården Ljungslätt: https://www.hitta.se/kartan?s=1f44d390
WGS84 DD (LAT, LONG)
58.46786, 13.77662
WGS84 DMS (LAT, LONG)
N 58° 28' 4.29", E 13° 46' 35.84"
WGS84 DDM (LAT, LONG)
N 58° 28.0714', E 13° 46.5974'
RT90
6484550.449, 1381624.566
SWEREF99 TM
6481449.5, 428635.197

De MB som skulle nyttjat den var:
1972–1978: Claës Skoglund (tjänstledig 1974-1977)
1974–1976: Lennart Ljung (tillförordnad)
1976–1980: Nils Personne
1980–1983: Kjell Nordström
1983–1985: Bengt Rasin
1985–1989: Jan Enquist
1989–1993: Bertel Österdahl

MB stabens operativa A1 del som skulle nyttjat den, mobiliserade tillsammans med sin A2-del (underhålltjänst) i en skola längs vägen mellan Skövde och Karlsborg. A2-delen skulle sitta i det gamla och av (minst) Wennerström röjda bergrummet "Klippet" (plomberat) som låg i ett gammalt amförråd från VK2 med två ingångar intill kurvan längs vägen som från Skövde går upp på Billingen här: https://www.hitta.se/kartan?s=226cf8f5

WGS84 DD (LAT, LONG)
58.41860, 13.81900
WGS84 DMS (LAT, LONG)
N 58° 25' 6.96", E 13° 49' 8.39"
WGS84 DDM (LAT, LONG)
N 58° 25.1160', E 13° 49.1399'
RT90
6478991.47, 1383934.743
SWEREF99 TM
6475921.47, 431010.66

Stabens C-del (reservstab) mobbade efter 1972 i Mullsjö vilket kan föranleda att denna del skulle gå till bergrummet Bergsäter (plomberat) i Borås som hyste bla civila delar som ledning för SJ och Televerket. En annan trolig grupperingsplats var amförrådet i gånghester (plomberat) efter att detta tömts vid mob. Ytterligare en plats för A3-delen kan ha varit Lfc Svalan i Mölndal. det senare speciellt eftersom Milots största lfc normalt var reservstab.

Frågan är då varför det inte går att få ut info från krigsarkivet om dessa numer mögliga och för alltid obrukbara anläggningar i Milo V? De viktigaste delarna av Sveriges försvarshistoria under kalla kriget som lika gärna kunde offentliggjorts, hålls dolda för oss i generationer. Till vilken nytta? Om 150 år är ingen ens intresserad av att veta...

Nu är jag ingen expert, men var det inte så att A1 inrymdes i förrådet och att den anläggning som du angett som A1 är det senare byggda sändarannexet? Jag har nämligen för mig att Fostaben flyttade in efter Milostaben och det i princip bara var backen upp från Skövde så var man där.

Nej, Ljungslätt hade en enda liten mast och var inget sändaranex (som spreds ut på tidigare forum). Sändaranexet var ovanjordsbyggnaden vid US7 mitt uppe på Billingen. Klippets mottagarantenner stod på hjässan. Däremot kan det ju vara så att Fo staben efter milots nedläggning, flyttade in i Klippet i backen upp till Billingen.

Som kuriosa utgjörs den hårda täckningen på berget av diabas som är ett slags segt lerskiffer i många tunna lager. Detta ger ett högt böjmotstånd och spricker inte med genomgående sprickbildning som granit i händelse av en atombombsdetonation. Tyska riksbunkern Marientahl byggdes också i ett sådant diabaslager. Skiktet är på Billingen 40m tjockt och både Klippet och Ljungslätt är byggda i det.

Tack! Du bör mena US8 (platsen är fortfarande aktiv). US7 var meningen att den skulle ligga i Göteborg knuten till F9 som dock hann läggas ner innan.

Achtung,

Innan MB V A1 flyttade till Ljungslätt verkar den funnits i gamla "Klippet" tillsammans med fo-stab Josef, enligt utlämnat KrA-dokument från 1948: B119 Skövde (upl fo35 och III. milbefstaben).
III. milbefstaben är väl äldre namn för MB V A1?
Perioden i Klippet för MB och Fo bör då varit ca 1948 - 1972.
Kanske flyttade upl fo35 med 1972.

Ja, fd. US8 skall det nog vara. I närheten tycks FRO fått en del prylar som "blivit över" https://www.google.se/maps/@58.4176572,13.8131304,3a,75y,60.52h,109.09t/data=!3m6!1e1!3m4!1shZ8NK3COFZIlma5fgUVzIA!2e0!7i1 3312!8i6656

Ja Milo Väst hette dessförinnan Milo III. Tror ej Fo´t flyttade med eftersom Ljungslätt nog var mycket mindre än Klippet.

Mr Arkiv
Jag skulle vilja komma i kontakt med dig. Går inte eftersom FB kräver en månads registrering och 50 inlägg. Finns epostadress, gärna anonym?