Bostadsbubbla i Sverige?

Det tycker inte jag är helt okej pris.
När jag köpte min första lägenhet i Stockholm 1995 betalade jag 170.000 för 42kvm och en avgift på 1689 kr. Det var då en årslön för mig. Att köpa en minilägenhet i väsby med samma avgift som då och för mig 2,5 årslöner idag verkar rubbat.
För en kort tid sen köpte jag ett friköpt radhus på 190kvm i just Väsby för 2.4 milj, det kvm-priset känns betydligt vettigare.

Just precis! Båda de sakerna är sådant som minskar efterfrågan på bostäder. Tidigare har folk trott att bostäder fungerar som en fabrik. Man köper den, den producerar saker, man får avkastning. Nu kommer folk förstå att bostäder är bostäder. Man köper dem, de slits och måste underhållas, man får utgifter.

Det talas hela tiden om bostadsbrist i Sverige.

Är det egentligen sant? Många tar de ökade priserna som ett tecken på att efterfrågan inte är mött. Sänkningen av räntan under många år nu, är inte det den egentliga faktorn bakom prisökningarna?

EUR/SEK 10,60 uppnått idag.

https://finance.yahoo.com/quote/eursek=X?ltr=1

Duvaktigt snack från af Jochnick kan nog ligga bakom detta idag.

Vi närmar oss nu skräcksiffran 11 och jag tror att det är tveksamt om Riksbanken kommer att göra något åt detta.

Detta är klassiskt svenskt beteende efter att skuldsättningen i ekonomin löpt amok under en längre tid. Bostadsprisernas krasch pågick bara något halvår, och därefter tig kronan över. Pensionärers besparingar löses nu upp i tomma intet samtidigt som överbelånade yngre ska räddas. Detta är realpolitik a'la Sverige, och som investerare kan man inte annat än förhålla sig till detta.

MEN, givetvis finns det någonstans en botten för kronan, och givetvis kommer detta att höja inflationen mitt framför ögonen på Riksbanken, OCH omsvängningen kan bli kraftig när den sker. Men summa summarum, som jag sagt många gånger, det skulle ALDRIG hända i Sverige att folk i massor får gå från hus och hem, utan då kommer staten in dessförinnan och inflaterar bort problemen.

OM Sverige varit en del av Eurozonen hade situationen varit en annan.

Från verkligheten:

På Finlandsbåtarna kostar en räkmacka 8,5 EUR. Ifjol innebar det sådär 78 kr, nu är det 90 kr.

ICAs senaste kvartalsrapport var en besvikelse. Givetvis har deras importkostnader stigit, samtidigt som de ännu inte hunnit höja i butikerna. Prisökningar kommer.

Kronan är mycket svag just nu mot euron, men kom ihåg att euron samtidigt är svag mot dollarn fnv.
Det är alltså kronan i sig självt som är svag.

Exporten går bra kan jag tänka mig, men detta kommer börja synas på importpriser och därmed inflationen.

Var tror ni smärtgränsen ligger? 11 kanske 12 mot euron, vilket verktyg kommer användas i första led?

Jag delar din analys PresidentBahama att omsvängningen kan komma snabbt men jag tror inte RB agerar detta år. Inte ens om KPI ökar till 2,5. Möjligtvis att de vid nästa möte gör ett uttalande om att en höjning kommer nästa år.

Kommer då priserna att öka? Vi vet att maten troligen kommer att bli dyrare under hösten/vintern. Livsmedel utgör 14,1% av KPI-korgen. Prognoserna för elen är att även de kommer att öka men svårt att säga hur vädret kommer att påverka. Regnig och mild höst/vinter. Priserna kommer inte gå upp så mycket. Torr och kall, priserna kommer att stiga rejält.

Transporter som utgör nästan 14% av korgen kommer troligen också att öka sina priser om dollarn vinner än mer mark mot kronan och drivmedelspriserna ökar eller etablerar sig på en högre nivå. Koppla ihop det med att FED-chefen idag sa att att höjningarna av styrräntan i USA troligen kommer att fortsätta. Kronans försvagning mot dollarn kommer då att fortsätta.

Samtidigt har vi ett handelskrig mellan USA och Kina som kan innebära att vi i Europa kommer att översvämmas av ännu billigare asiatproducerade produkter när Kinas produktionsöverskott måste avsättas någonstans.

Nu vet jag inte vilka löneavtal som löper ut nästa år men industrin gör det inte. Deras är till 2020. Samma med SEKO och om jag har förstått det hela rätt även TCO. Detta kan "rädda" inflationen en liten stund men skulle den öka och folk känner sig fattigare är jag övertygad om att nästa stora löneavtalsrörelse år 2020 kommer att bli mycket tuff och bråkig. Stiger lönerna kommer det att trycka upp KPI än mer.

Jag är inte särskilt optimistisk inför framtiden. Jag tror pendeln är på väg tillbaka nu.

// CC

Nu kommer sanningen bror.
När inga företag vill bygga hus, staten vill ej heller det till följd av miljonprogramskatastrofen så valde staten ett fullkomligt briljant system. Lägg risken på individen för boendet så finns det ingen risk för staten. Problem uppstod dock när det vällde in nya medborgare och boende tog slut. De som kunde göra cash på detta skapade en idiotiskt idé hos andra att det är en investering att äga sitt boende. En investering är bara värt något när du kan avyttra den, dvs när någon annan är villig att betala för den. När boende är svåråtkomliga så är det klart att det påverkar priset. Tillgång och efterfrågan du vet.
Föreställ dig detta scenario: Du är skyldig 3M på ditt boende. När räntan när 3% så innebär det 90k/per år i enbart ränta, dvs lite drygt 8k i ränta. Lägg därtill amortering. Det är här det smäller. Priserna rasar för folk har inte råd och banken tänker inte ta någon risk. Det innebär att all amortering är på övervärde, dvs luft.
Du betalar i det läget uppskattningsvis 12k/månad till ingenting.
Betänk sedan att du måste spara för att renovera. På min bank så räknar vi på att det handlar om ett sparande mellan 2500 och 6000 per månad, varje månad. Då är vi alltså över 14k för något som ingen annan har råd att köpa för banken beviljar inga lån.
Tänk dig då en ränta som är dubbel. Värdet tvärsjunker. Banken låter dig inte sälja till förlust. Då kommer skilsmässan när ekonomin varit ett problem ett tag. Gosse.... Du kan inte sälja, ditt ex har inte råd att bo kvar ensam, banken godkänner inga av alternativen. Det staten har gjort då är att skapa en bubbla I två syften; att flytta över gamla övervärderingar (man kan kalla det för obefintlig Good Will) på individen, sen har man blåst på ekonomin i Sverige när man såg att det var nödvändigt för nå uppsatta mål, oändlig tillväxt. Här kommer det häftiga, håll i dig; en skuld räknas som en tillgång, eftersom de fastigheter som företag och staten inte var värt så mycket som de önskat så skapar vi avsaknad av tillgång vilket driver upp priset, sen skapar vi ett system där skulden följer individen- istället för egendomen. Alltså, noll risk för staten och företag - all risk på dig! Och det fungerat utmärkt så länga priserna ökar och räntan är noll. Men när "the race to the bottom" slagit i botten. Oj oj oj...

Riksbanken ska ju kolla på KPIF för att bedöma räntejusteringar men i praktiken är det ofta KPIF exklusive energi dom använder. Argumentet är att energi ändrar sig mycket och går inte att basera reporäntan på.

Och enligt SCB så sjunker KPIF exklusive energi och är nere på 1,3% vilket är lägsta nivån sedan början på 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/konsumentprisindex/konsumentprisindex-kpi/pong/tabell-och-diagram/konsumentprisindex-med-fast-ranta-kpif-kpif-ks-och-kpif-xe/kpif-exklusive-energi-12-manadersforandring/
Så att den försvagade kronan skulle ge högre inflation märks inte än så länge på de officiella siffrorna.

Manuellt härlett från booli.se

Tvåor, kkr/m2, median

Södermalm
aug: 93,2
sep: 90,5
okt: 86,7
nov: 82,9
dec: 81,2
jan: 82,0
feb: 83,3
mar: 82,1
apr: 81,7
maj: 84,3
jun: 80,7
jul: 86,4
aug: 83,0

Kungsholmen
aug: 93,0
sep: 87,8
okt: 86,5
nov: 84,1
dec: 81,5
jan: 79,9
feb: 80,3
mar: 79,5
apr: 81,8
maj: 84,1
jun: 86,2
jul: 84,4
aug: 86,9

Vasastan
aug: 100,0
sep: 97,7
okt: 91,8
nov: 90,1
dec: 85,2
jan: 91,9
feb: 91,3
mar: 90,9
apr: 90,1
maj: 91,3
jun: 91,7
jul: 92,5
aug: 91,3

Östermalm
aug: 112,7
sep: 110,4
okt: 102,5
nov: 98,4
dec: 96,2
jan: 100,4
feb: 103,6
mar: 94,9
apr: 107,9
maj: 104,1
jun: 97,7
jul: 96,6
aug: 102,3

Söderort, Stockholm
aug: 60,9
sep: 58,8
okt: 57,7
nov: 55,1
dec: 56,5
jan: 56,8
feb: 55,6
mar: 54,7
apr: 56,2
maj: 56,0
jun: 55,7
jul: 59,2
aug: 56,9

Solna kommun
aug: 60,5
sep: 58,2
okt: 56,8
nov: 54,9
dec: 54,6
jan: 52,4
feb: 54,6
mar: 56,6
apr: 56,5
maj: 56,3
jun: 56,8
jul: 53,2
aug: 54,8

Uppsala ort
aug: 38,1
sep: 38,0
okt: 37,4
nov: 34,5
dec: 34,8
jan: 34,8
feb: 34,8
mar: 34,8
apr: 34,9
maj: 35,0
jun: 38,1
jul: 36,6
aug: 36,9

Göteborgs innerstad
aug: 61,8
sep: 63,5
okt: 60,3
nov: 55,3
dec: 58,3
jan: 54,2
feb: 58,0
mar: 54,0
apr: 57,6
maj: 61,4
jun: 61,2
jul: 56,7
aug: 56,1

Malmö Centrum
aug: 35,8
sep: 34,8
okt: 33,3
nov: 29,3
dec: 28,8
jan: 31,4
feb: 31,6
mar: 34,4
apr: 33,9
maj: 32,5
jun: 35,7
jul: 32,0
aug: 33,3

Linköping ort
aug: 36,2
sep: 36,6
okt: 35,2
nov: 33,0
dec: 32,4
jan: 33,8
feb: 30,3
mar: 31,2
apr: 33,0
maj: 32,4
jun: 31,2
jul: 33,5
aug: 34,4

Örebro ort
aug: 26,5
sep: 24,0
okt: 22,7
nov: 23,9
dec: 24,0
jan: 26,6
feb: 23,6
mar: 23,1
apr: 24,5
maj: 26,3
jun: 27,0
jul: 22,4
aug: 25,1

Energi är själva kärnan i dagens civilisation. Utan användande av och framställande av billig energi så är vi rökta. Att inte räkna in energipriser är hål i huvudet.

Om vi redan inte har en blivande bostadsbubbla i Sverige, så kanske vi får det snart:
Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har planerat för något slags "Manhattan" här i Göteborg, så kolla gärna på DENNA FILM.

(Göra Göteborgs city dubbelt så stort!)
-Går det verkligen att fixa folk till allt detta? -Saknas det folk som vill flytta in/hyra eller köpa, är det i alla fall ingen brist på planer och visioner!

Ah. Ok, tack för den informationen. Jag visste inte det. Men om KPIF är 2,1 så utgör energi således 0,8 i inflation... det är en mycket stor andel av den totala KPIF siffran på 2,1.

Jag kan hålla med om att energi prismässigt är mycket rörligt men att helt räkna bort det...

Det gör mig dock än säkrare på att RB inte kommer att höja i år. Då vi fortfarande ligger långt ifrån snittmålet på 2-3%.

Edit. Hur bra jämförelse är det egentligen att titta på KPIF exklusive energi och tro att det påverkar RBs beslut? Sept 2008 låg RBs ränta på 4,75. KPIF ex energi på 2,1.

// CC