Citat:
Ursprungligen postat av
Jkpg73
Hade du försvarat polisens beteende om de gjort som du föreslår, om det i efterhand visar sig att det verkligen var en farlig person med ett riktigt vapen? Om denna person skjutit ihjäl en familj under tiden som polisen stod runt hörnet och väntade på insatsstyrkan för att det kändes tryggare? Jag tvivlar starkt på det, men det är väl den logiska följden av ditt resonemang?
Ja. Det är ju svårt att tänka bort aspekterna att larmet är falskt, ledningscentralen inte klarat få ur inringaren substantiella fakta eller bearbeta den sammanlagda informationen samt att polisen, vem som nu än borde grubbla över det — förmodligen insatsstyrkan när de är på plats —, inte kan analysera uppgiften de troligast står inför när de ser en helt lugn gård med lätt sovande stockholmare för vidöppna fönster medan ljuset tilltar och skuggorna skingras. På den varmaste natten på århundraden kommer en eller två eller tre ha svårt att sova och få lite konstiga idéer av sin sömnbrist. Men tydligen inte så konstiga att hela huset är på fötter och stormar omkring.
Hade en familj dödats hade det väl skett inne i en lägenhet av en person som döljer sitt vapen och går ganska målmedvetet tillväga. (Åtminstone om inga andra stockholmare i huset ska märka det och ringa 112 och skrika ut genom fönstren.) Och i så fall hade personen varit försvunnen när polisen kom. Eller polisen hade i alla händelser inte kunnat hindra mordet. Såna mord löses med spaning, med stor framgång. I somliga fall är familjen ifråga på något sätt ”insyltad” med sin baneman — vilket inte gör att de förlorar rätten att leva, men det belyser ändå att Eric också har rätt till sitt liv. Polisen kan inte ens genom tragisk slump ha för vana att skjuta oskyldiga för att rädda andra oskyldiga. Eller själva dö för att de försöker stoppa en torpeds kula med sin kropp. Då är det objektivt sett bättre att de skyldiga skjuter oskyldiga och sedan ställs inför rätta.
Du kan f.ö. lika väl önska då att personen tagit familjen som gisslan ute på gården och tänkte ringa polisen själv och be om en lösensumma, men, vid åsynen av polisen på gården, ändrade sig och bestämde sig för att döda familjen och sig själv i stället. Och spränga huset i luften.
Vad som inte har ägt rum på riktgt kan ju inte villkoras som en sak men inga andra, det är fusk. Polisen kan inte veta om de gör situationen värre eller bättre genom att tränga in på gården. När helvetet ännu inte brutit lös.
Om så Sveriges öde berodde på det så är det inte så smart att storma ett kulsprutenäste på 150 meters håll utan skyddande terräng och med en tandpetares beväpning. Fem minuter senare kan kulspruteskytten dö i sömnen och nästet intas utan strid. Fem minuter senare bombas nästet och intagandet blir ogjort. Om Amerika inträder i kriget dagen efter så hade stormningen ingen strategisk betydelse.
Man måste liksom veta vad man sysslar med och gradera chanser och möjligheter.
Nej, jag har inget problem med att en familj stryker med för att polisen står utanför och avvaktar pga riskerna. Särskilt inte om det rör sig om två nybakade och en halvtidare och en sommarvickande hamburgarvändare på ledningscentralen.
Vid en skolskjutning har man en GM som genast definierar sig genom sitt brott. En butter WT på tjugo vårar som skjuter hellre än bra och kanske bara har råd med machete. En skola erbjuder ofta utmärkta möjligheter för polisen att avancera utan att upptäckas. GM avslöjar av förklarliga skäl ganska tydligt ungefär var han håller hus. Hundratals elever är möjliga offer men hjälper också polisen att visa riktning och beskriva hotet. Det är förmodlingen en dans på rosor för en svensk polis, eller två, jämfört med att helt utan förhandsanalys möta en helt okänd men verkligen vapenkunnig person i ett hyreshus eller på gården till ett hus fullt med panikslagna hipsters.